Fem år sedan #metoo spred sig över världen

#metoo blev hashtaggen som spreds snabbt över världen och visade hur stort problemet var med sexuella trakasserier och tystnadskulturen kring dem.

Svenskarna och sexuella trakasserier

Jämställdhetsmyndigheten gjorde 2019 en rapport om svenskarnas attityder till jämställdhet, relationer och våld. Den visade att en mycket låg andel av svenskarna ansåg att det var okej att män skämtar nedsättande om kvinnor, endast tre procent tyckte det var helt ok. Samtidigt är det många, 42 procent av flickorna och kvinnorna, som uppger att de har utsatts för sexuella trakasserier. Motsvarande siffra för pojkar och män är nio procent. Bland de yngre kvinnorna, 16-29 år, är det 57 procent som blivit utsatta, bland de unga männen är det tio procent. Det visar undersökningen Sexuell och Reproduktiv hälsa och rättighet i Sverige 2017 som Folkhälsomyndigheten har gjort.

Metoo på arbetsplatsen

Metoo kom att handla mycket om vad som sker på arbetsplatserna och det startades flera separata upprop utifrån olika branscher. Och det är bland annat på arbetsplatserna man kan förebygga sexuella trakasserier.

– Arbetsgivarna har ett jättestort ansvar med att arbeta förebyggande och följa den lagstiftning som finns. Det gäller också skolor och utbildningar, att man arbetar förebyggande. Många gör inte det, trots att det inte är fritt valt arbete, säger Lisa Lindström som är senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

– Det som arbetsgivare har skyldighet att göra är att ingripa för att komma till rätta med kränkningar och trakasserier på arbetsplatsen. Man ska dessutom systematiskt förebygga att problemen uppstår, säger Lisa Lindström.

Utsatta grupper i samhället

Ett annat led i Jämställdhetsmyndighetens arbete är att samarbeta med upprop som inte är anslutna till specifika branscher. Bland dem finns till exempel #intedinhora med flickor och kvinnor som har erfarenhet av prostitution och sexuell exploatering, #slutvillkorat, ett upprop av kvinnor med funktionsnedsättning och #utanskyddsnät, flickor, kvinnor och transpersoner med erfarenhet av droger, kriminalitet och prostitution står bakom. Jämställdhetsmyndigheten träffar de här grupperna en gång per år.

– För oss är det viktigt att lyfta fram de här grupperna eftersom de har erfarenheter och kunskaper som myndigheten behöver ta in. Vi har också gjort filmer med flera olika icke-branschanslutna upprop, för att sprida kunskapen (se länk nedan) om deras villkor och förutsättningar. När vi skriver rapporter och gör utredningar så har vi med oss deras berättelser vilket bidrar till innehållet i vårt arbete, säger Lisa Lindström.