Jämställdhet börjar i grannskapet – lokalsamhällen som demokratins motor
Hur skapar vi jämställda och hållbara samhällen där människor känner sig behövda, inte bara behövande? Under en konferensdag om lokal demokrati utforskade experter och praktiker hur medborgarledd utveckling och omsorgsfull demokrati kan stärka lokalsamhällen och främja jämställdhet.
Konferensen inleddes med att Anna-Karin Berglund, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, presenterade resultat från vårt uppdrag om lokal demokrati. Presentationen efterföljdes av en panel där politiker och tjänstepersoner diskuterade utmaningar de möter i lokalpolitiken. Interaktiva övningar och seminarier för deltagarna vävdes in under dagen.
En medborgarledd syn på jämställdhet
År 2003 svepte en förödande värmevåg över Europa, där 70.000 människor förlorade sina liv, varav 5.000 i Paris. Många av offren där var äldre kvinnor över 65 år, som levde isolerade och i ekonomisk utsatthet. För en stor del av dessa kvinnor fanns ingen annan än staten som kunde ta hand om deras begravning. Många skyllde på institutioner för att de brast i att bemöta behoven hos Pariskvinnorna över 65. Cormac Russel, expert på områdesutveckling, beskriver det här sättet att se på omhändertagande som “berättelse 1” där antagandet är att oavsett vad du har för problem så finns det en institutionell lösning på det.
Han menar att det är en passiv och förenklad syn där institutioner och professionella förväntas agera som samhällens räddare. Det här narrativet är både begränsande och hierarkiskt. Makten antas alltid ligga ovanifrån och ned vilket han beskriver som ett patriarkalt sätt att se på omhändertagande och något som förminskar lokalsamhällens kapacitet och förstärker beroendet av centrala lösningar.
Lokalsamhällen som jämställdhetens motor
Som alternativ föreslår Cormac Russell en andra berättelse, där institutioner inte bara är leverantörer av tjänster till invånare, som om de är konsumenter, utan de är partners i att synliggöra och stärka de resurser som redan finns i lokalsamhällen. Här ses medborgarna inte som problem som ska fixas, utan som centrala resurser och medskapare till förändring.
I detta synsätt ses inte marginaliserade grupper som en belastning utan som människor med en djup kunskapsbas, vars erfarenheter är viktiga att ta vara på för att lyckas skapa hållbara lösningar. Människor är inte bara behövande – de är behövda. Alla har något att bidra med. Cormac Russell sammanfattar det så här: Fokusera inte på "vad som är fel" i lokalsamhällen utan "vad som är starkt".
Nycklar till medskapande jämställdhetsarbete
Cormac Russell förespråkar ett ramverk baserat på fyra principer, så kallade 4 D:na:
-
Decentralisera – Ge mer makt och resurser till lokala aktörer.
-
Demokratisera – Inkludera fler röster i beslutsfattandet.
-
Disintermediera – Leda genom att ta ett steg tillbaka och möjliggöra för andra.
-
Dämpa – Låt institutioner ta mindre plats för att ge utrymme åt lokalsamhällen.
Metoder att tillämpa i detta arbetssätt inkluderar:
-
Kartläggning av tillgångar: Identifiera och synliggöra resurser och styrkor i lokalsamhället.
-
Mobilisering av tillgångar: Koppla samman dessa resurser för att skapa positiva effekter.
-
Bygga gemenskap: Stärka lokalsamhället och dess förmåga att agera kollektivt.
-
Grannskapsförmåner: Investera i lokala initiativ och långsiktig hållbarhet.
Ett nytt socialt kontrakt
För att skapa jämställdhet utifrån en medborgarledd process förordar Cormac Russel ett nytt socialt kontrakt mellan institutioner och medborgare. Kommuner och staten bör gå från att fråga "vad kan vi göra för er?" till "vad kan vi hjälpa er att göra tillsammans?" och “vad kan vi vara mer ödmjuka kring?” Genom detta skifte i förhållningssätt kan vi synliggöra och stärka de impulser för jämställdhet som redan finns i alla våra lokalsamhällen. Även i de mest misogyna.
Jämställdhet är inget som kan levereras ovanifrån, utan det är något som måste medskapas. För att lyckas med det måste vi lyfta relationers betydelse och bygga på de resurser som redan finns i våra kvarter. Potential finns överallt, men det är inte alltid synligt. Då bör uppgiften vara att göra det osynliga synligt och så att jämställdhet kan förstärkas där den alltid börjar – i den lokala gemenskapen.
Demokratins förutsättningar och utmaningar
Malin Rönnblom fortsatte dagen genom att prata om demokratins kärna. Hon lyfte fram demokratins centrala värden – som folkstyre, rättssäkerhet, mänskliga och politiska rättigheter, ansvar, transparens och representation – men betonade att demokratins värden hotas av bland annat ekonomisk ojämlikhet och social exkludering.
Malin Rönnblom menar att en viss nivå av ekonomisk jämlikhet är en nödvändig förutsättning för att invånare ska kunna delta på lika villkor i en demokrati. När människor saknar resurser så försvagas delaktigheten, vilket i sin tur underminerar tilltron till demokratiska institutioner.
Andra hot hon synliggjorde var nedmontering av demokratiska institutioner, auktoritära ledare, katastrofer, miljö, krig och teknologi, men också en nyliberal styrning av det offentliga där marknadens logiker tar över för demokratins.
Hon lyfte också fram unga mäns växande motstånd mot jämställdhet. Enligt Malin Rönnblom finns en felaktig svensk berättelse om jämställdhet som en "win-win", där ingen förlorar något. Hon betonade att jämställdhet handlar om maktfördelning och att mer inflytande för kvinnor oundvikligen innebär mindre makt för män. Om vi inte kan prata om den förlusten av makt samtidigt som männen känner av att det sker så är det inte oväntat att det skapar motstånd.
Demokrati som ett sätt att leva
Malin Rönnblom utmanade också föreställningen om demokrati som enbart ett sätt att fatta beslut. Hon beskrev behovet av en så kallad "caring democracy", där omsorg om demokratins värden som frihet och rättvisa står i centrum. Demokrati kräver tid och utrymme för att skydda minoriteter, främja dialog och möjliggöra verkligt deltagande.
Hon varnade också för att medborgarnas deltagande utan verkligt inflytande kan bli kontraproduktivt och leda till frustration och mer bristande tillit. Därför måste institutioner inte bara lyssna, utan också säkerställa att de har möjlighet att kunna integrera medborgarnas röster i politiska processer.
Engagera ditt lokalsamhälle
Engagera ditt lokalsamhälle är en metodhandbok som erbjuder praktiska verktyg och metoder för att främja jämställdhet och jämlikhet i organisationer och bostadsområden. Handboken syftar till att skapa inkluderande och engagerande processer där fler kan delta i samhällsutvecklingen.
Publiceringsdatum: 18 december 2024
Senast uppdaterad: 19 december 2024