Jämställdhet – lösningen för att få fler i jobb?
Idag kvarstår skillnader i den disponibla inkomsten mellan män och kvinnor. Kvinnor har cirka 20 procent lägre disponibel inkomst. Det beror vanligtvis på längre utbildningstid, mer föräldraledighet, mer sjukskrivning och deltidsjobb. En grupp som står långt från arbetsmarknaden är utrikes födda kvinnor.
Det finns flera möjligheter att möta den utmaningen. På Jämställdhetsmyndighetens seminarium i Almedalen framkommer att det krävs en förbättrad myndighetssamordning för kvinnor som är anhöriginvandrare, att fler män arbetar i välfärdsyrken för att möta kompetensförsörjningen och också att skapa förebilder som gör att individen ser sig som en del av arbetsmarknaden.
– Vi måste lyssna på kvinnorna. Det är i mötet med den enskilda arbetsförmedlaren, migrationshandläggare och andra kontakter som vi kan förändra. Man måste närmare fronten som bäst känner kvinnorna för att skapa tillit. säger Eva Thyselius, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Metodutveckling och kunskap i det nära mötet är också viktigt för arbetsförmedlingen.
– En viktig fråga är att vi får möjligheter och resurser att göra piloter som vi kan sprida om de lyckas, säger Maria Mindhammar generaldirektör Arbetsförmedlingen.
Region Gotland arbetar aktivt med olika metoder. En av dem är att stötta arbetsplatser att rekrytera kompetens i den gruppen.
– Tidigare har vi alltid tänkt att kompetensen är i olika block som kommer efter varandra. Vi måste börja kunna anställa utan att alla block är klara. Men då kan det uppstå konflikter. Vi på Region Gotland har då ett arbetssätt att vi stöttar arbetsgivare och arbetsplatsen att snabbt lösa detta, säger Anna Myhr, region Gotland.
"Vi måste lyssna på kvinnorna. Det är i mötet med den enskilda arbetsförmedlaren, migrationshandläggare och andra kontakter som vi kan förändra."
Lisa Bondesson, Kommunal, menar också att arbetsgivarens ansvar är en nyckel.
– Arbetsgivaren söker färdiga personer som kommer in och levererar allt. Satsar vi på undersköterskor som är en stor yrkesgrupp kommer vi förbättra den ekonomiska jämställdheten.
– De får inte del av etableringsstödet och kommer inte i kontakt med myndigheterna. Det gör att de inte får stöd, säger Eva Thyselius, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Kvinnor ligger fortfarande 20 procent efter män vad gäller inkomster. Jämställdhetsmyndighetens analys över ekonomisk jämställdhet visar att det fortfarande finns åtgärder att göra. En grupp som också kommer längre efter är utrikes födda kvinnor. De åtgärder myndigheter gör har också ett glapp vilket försenar inträdet på arbetsmarknaden.
– Vi måste gasa nu för det är en topp vi ska över, säger Maria Mindhammar.
Jämställdhetsmyndighetens studie om utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden visar att en stor andel är anhöriginvandrare och att det är en grupp som faller mellan stolarna i myndigheters stöd.
Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram flera förslag på insatser – till exempel:
- Ta reda på bristerna. Systemfel och brister som till exempel gör att utrikes födda kvinnor ibland får sämre behandling än andra grupper behöver identifieras. Så kallade processkartläggningar bör användas, så att myndigheterna sedan kan åtgärda bristerna de hittar.
- Gemensam information som förslagsvis kan ske genom primärvården, mödravården, barnavårdscentraler och Öppen förskola för språk och integration.
- Riktat fokus på kvinnor som anhöriginvandrat. Ett tydligt hinder är att kvinnor som kommer till Sverige som anhöriginvandrare inte nås av information om svenska för invandrare (sfi), etableringsprogram och Arbetsförmedling.
- Mer uppsökande arbete tillsammans lokalt.
- Hämta regelbundet in åsikter och erfarenheter från kvinnorna själva.
- Jämställdhetsmyndigheten föreslår att insatserna sker under en femårsperiod där myndigheten samordnar och stödjer de inblandade parterna.
Publiceringsdatum: 19 juli 2022
Senast uppdaterad: 11 juni 2024