Jämställdhetsarbetet i näringslivet tappar fart

– Det är oroande att utvecklingen går så långsamt, särskilt i ett land som länge har setts som ett föregångsland i jämställdhetsfrågor, säger Line Säll, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.  

Trots insatser går arbetet långsamt 

"Jämställdhetsarbete i näringslivet - en forskningsöversikt" som Klara Regnö 2023 tog fram på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten visar att jämställdhetsarbetet i näringslivet har pågått i över tre decennier, men med begränsad effekt. Metoderna har ofta varit desamma: ledarutbildningar, mentorprogram, nätverk och rekryteringsinsatser. Trots att arbetet blivit mer professionaliserat och kopplats närmare affärsutveckling, har förändringen i könsfördelningen på ledande positioner stannat av. 

En undersökning från Novus, som redovisas i forskningsöversikten, visar att nästan tre av tio chefer i den privata sektorn uppger att deras företag inte bedriver något aktivt arbete för jämställdhet och inkludering. Endast fyra av tio menar att ledningen arbetar aktivt med frågorna. 

– Kunskap och strategier finns, men det räcker inte. Det krävs också vilja och handling på högsta nivå, säger Line Säll.  

Danmark har snabbast utveckling 

Albrights rapport visar att de skandinaviska länderna har valt olika vägar för att främja jämställdhet i näringslivet. I Norge infördes redan 2003 krav på könskvotering i bolagsstyrelser. Lagen ledde till att fler kvinnor fick plats i styrelserna och att valprocesserna blev mer transparenta, men den har inte påverkat könsfördelningen på vd- och ledningsnivå. 

Danmark har valt en mellanväg, företagen är skyldiga att sätta mål och upprätta planer för sitt jämställdhetsarbete, men utan att införa kvoter. Från att tidigare ha legat efter har Danmark nu den snabbaste utvecklingen i Skandinavium. 

– Fokus på frågan om jämställd representation och jämställda förutsättningar skapar i sig ett förändringstryck, därför är Albrights återkommande analyser och rapporter av jämställdhet i näringslivet så värdefulla, säger Line Säll. 

Sverige riskerar att halka efter 

Sverige har i stället valt en modell som bygger på frivillighet och normförändring, där incitament och självreglering ska uppmuntra företag att arbeta jämställt. Forskningen visar att resultaten av våra mjuka styrmedel är begränsade jämfört med länder som har infört lagstadgade kvoter. 

– Sverige har länge gått före i jämställdhetsfrågor, men nu riskerar vi att halka efter. Om vi vill se verklig förändring måste jämställdhet prioriteras av näringsliv och företag, stödjas av ledningen och integreras i ordinarie processer, säger Line Säll.  

Läs mer:

Här hittar du Jämställdhetsarbete i näringslivet - en forskningsöversikt.

Här kan du läsa Albrights rapport.

Här kan du läsa mer om delmål 1: Jämn fördelning av makt och inflytande.