Lise Tamm: "Vi måste stoppa våldet innan det sker"

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem som måste hanteras med kraftfulla insatser. Över tid har samhället tagit ett större ansvar, men mycket återstår att göra.

– Vi ser att arbetet går framåt, men vi är långt ifrån i mål. För att mäns våld mot kvinnor ska upphöra måste vi bli bättre på att förebygga våld, tidigt. Barn ska inte växa upp och tvingas se sin pappa slå mamma, säger Lise Tamm, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.

Det finns flera initiativ som syftar till att minska våldet. Socialtjänsten har fått ett förtydligat ansvar för att arbeta med våldsutövare, och ett statligt bidrag har inrättats för att stödja våldsförebyggande insatser i kommuner, regioner och civilsamhället.

Men fler insatser behövs, inte minst för att förebygga återfall i våldsbrott och stärka arbetet med tidiga insatser riktade till barn och unga. Alla samhällsaktörer måste agera och tillämpa den lagstiftning som finns.

– Vi måste också prata om de normer som möjliggör och rättfärdigar våld. Jämställdhet handlar om allas rätt till kroppslig integritet och att kunna göra sina egna livsval. Om vi på allvar vill få ett slut på mäns våld mot kvinnor måste vi stå upp för jämställdhet, det gynnar alla, säger Lise Tamm.

Ekonomisk ojämställdhet – ett hinder för förändring

Parallellt med arbetet mot våld är den ekonomiska ojämställdheten en utmaning som påverkar kvinnors frihet och möjligheter. Medlingsinstitutets senaste statistik visar att löneskillnaden mellan kvinnor och män 2023 uppgick till 10 procent – en ökning jämfört med föregående år.

– Utvecklingen mot ekonomisk jämställdhet har stagnerat, trots att det är ett område som ofta lyfts politiskt. Det behövs konkreta åtgärder, och vi ser att EU:s lönetransparensdirektiv kan bli en viktig del av lösningen. Men det krävs också att staten tar ansvar för att underlätta arbetsgivarnas arbete med lönekartläggningar och arbetsvärdering, säger Lise Tamm.

Jämställda löner och en mer rättvis lönestruktur har många positiva effekter. Det kan minska fattigdomen bland äldre kvinnor och ensamstående mödrar, öka kvinnors ekonomiska självständighet och bidra till en mer rättvis arbetsmarknad. Men för att detta ska bli verklighet krävs tydliga insatser från både politiker och arbetsmarknadens parter.

Hem- och omsorgsarbetet fördelas fortfarande ojämnt

Ett av de jämställdhetspolitiska målen är en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Trots detta visar statistik från Försäkringskassan att kvinnors andel av vabben fortsätter att öka. Enligt Jämställdhetsmyndighetens analys är en ny jämställdhetsbonus och en begränsning av föräldrapenningen efter barnets treårsdag viktiga åtgärder för att förändra fördelningen.

– Kvinnor tar fortfarande huvudansvaret för hem och barn. Vi ser att det behövs tydligare styrmedel för att skapa förändring. En ny jämställdhetsbonus och en reformerad föräldraförsäkring kan bidra till att föräldrar delar mer lika på ansvaret, säger Lise Tamm.

Utbildningsval påverkar hela arbetsmarknaden

Också inom utbildning och arbetsmarknad ser vi tydliga skillnader mellan könen. Gymnasieskolans programval är fortfarande starkt könsuppdelade, och på högskolenivå dominerar män inom tekniska utbildningar medan kvinnor är i majoritet inom humaniora och samhällsvetenskap.

– För att uppnå en mer jämställd arbetsmarknad måste vi bredda synen på vilka yrken som är möjliga för kvinnor och män. Det krävs förändringar i utbildningsutbudet och bättre ekonomiska och organisatoriska villkor inom både mans- och kvinnodominerade yrken, säger Lise Tamm.

Jämställdhetsmyndigheten fortsätter att arbeta för ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Men för att nå dit krävs ett gemensamt ansvarstagande från hela samhället.

– Vi kan inte acceptera att ojämställdhet och våld mot kvinnor får fortgå, avslutar Lise Tamm.

Läs mer 

Internationella kvinnodagen 8 mars