8 mars – Hur står det till med jämställdheten?
Internationella kvinnodagen är ett tillfälle att erkänna de framsteg som har gjorts för att uppnå jämställdhet, samtidigt som det lyfter fram det arbete som fortfarande behövs för att uppnå verklig jämställdhet mellan könen. Jämställdhet är en nödvändig förutsättning för ett välmående samhälle. I Sverige ska kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetspolitiken handlar om frågor som makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och mäns våld mot kvinnor. Här hittar du en övergripande status för de olika områdena och information om några av våra aktuella uppdrag.
Frågor och svar om jämställdhet
Kvinnor är underrepresenterade i ledande och beslutsfattande positioner i de flesta av samhällets sektorer, trots att de utgör hälften av befolkningen. Denna brist på representation kan ha en betydande inverkan på politiska beslut, ekonomisk tillväxt och sociala framsteg.
Politik och statlig förvaltning har sett förbättringar sedan 90-talet, men på lokal nivå har det stått stilla. Lite mer än 40 % är kvinnor i kommunfullmäktige och de utgör endast 34 % av posterna som kommunstyrelsens ordförande.
Unga kvinnor är särskilt underrepresenterade. De riskerar oftare att utsättas för hat och hot om de engagerar sig politiskt. Särskilt om de driver frågor som till exempel jämställdhet.
Läs mer om delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande.
Totalt sett har kvinnor i genomsnitt en inkomst på fyra kronor när män har en inkomst på fem kronor. Det här har i princip varit oförändrat sedan 1995.
Skillnaderna beror främst på att män oftare arbetar heltid, har ett större ägande och sparande – och därmed har högre kapitalinkomster.
Läs mer om delmål 2: Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Flickor och pojkar studerar fortsatt till stor del på olika utbildningar på gymnasieskolan. Pojkar dominerar på framför allt teknikprogrammet, el och energi, bygg och anläggning, fordon och transport samt industritekniska programmet. Flickor dominerar bland annat på vård och omsorg, hantverk, hotell och turism samt samhällsvetenskapliga programmet.
När det gäller högskoleutbildningar är en majoritet av studenterna kvinnor. Inom de tre största utbildningsområdena dominerar kvinnor på juridik och samhällsvetenskap samt humaniora och teologi, medan män dominerar på tekniska utbildningar.
Läs mer om könsskillnader i utbildningsval
Läs mer om delmål 3: Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
Kvinnor lägger cirka sex timmar mer än män på obetalt arbete i hemmet varje vecka. De vabbar mer och även när kvinnor i heterosexuella relationer tjänar mest tar de ut fler föräldradagar än sina partners.
Kvinnor ägnar generellt mer tid åt att laga mat, städa och tvätta samt lägger ner mer tid på omsorg om de egna barnen. Män ägnar generellt mer tid till underhåll och reparationer av bostaden och fordon.
Läs mer om delmål 4: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de har problem med sin hälsa. De gäller bland annat psykisk ohälsa som ökar mer bland flickor och yngre kvinnor.
Samtidigt som kvinnor rapporterar en sämre hälsa dör fler män än kvinnor av självmord, i olyckor på arbetsplatsen, i hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Några förklaringar till skillnaderna kan vara att normer kring kön påverkar i vilken grad män och kvinnor söker vård, vilken diagnos de får och vilken behandling de erbjuds. Män söker till exempel mer sällan för psykiska besvär och får fler fysiska undersökningar än kvinnor vars hälsoproblem riskerar att ses som psykosomatiska.
Läs mer om delmål 5: Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma förutsättning för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
Män och pojkar står för majoriteten av det våld som utövas. Våldsutövande män finns i alla grupper i samhället. Exempel på riskfaktorer är stereotypa normer kring maskulinitet och en negativ inställning till jämställdhet. Unga män är överrepresenterade, både som våldsutövare och som våldsutsatta. Flickor och unga kvinnor är den grupp som är allra mest utsatt för brott som begås i nära relationer.
Läs mer om delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Stora, omvälvande händelser i världen påverkar även jämställdheten mellan kvinnor och män. Ekonomi och hälsa är två jämställdhetsområden som påverkas, men även situationen för människor som flyr till Sverige från Ukraina har koppling till jämställdhetsarbetet.
Det finns en ökad risk att ukrainska flyktingar, där en majoritet är kvinnor och barn, utsätts för människohandel, arbetskraftsexploatering och prostitution i Sverige.
När det gäller det ekonomiska läget visar tidigare erfarenheter att personer med de lägsta inkomsterna får det tuffast om de inte blir kompenserade, och bland dem är kvinnor i majoritet.
Artikel i Dagens Nyheter om den ekonomiska jämställdheten när tiderna blir tuffare
Det pågår mycket arbete när det gäller det statliga jämställdhetsarbetet. Här är ett urval.
- Nytt åtgärdsprogram för att motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Mer om åtgärdsprogrammet på regeringens webbplats.
- En utredning har tillsatts om lagstiftning som kriminaliserar oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer, som en del av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Mer om utredningen om att kriminalisera oskuldskontroller.
- Uppdrag till olika myndigheter om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och jämställdhetsintegrering. Mer om jämställdhetsuppdragen på regeringens webbplats.
- Ny plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden.
- Studie om ärenden där barn och unga förts utomlands i syfte att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck eller annat våld. Mer om studien i Jämställdhetsmyndighetens rapport.
- Analyser av den nationella Jämställdhetsundersökningen, med fokus på attityder till jämställdhet, upplevd diskriminering på grund av kön, omsorgsansvar samt psykisk hälsa. Mer om Jämställdhetsundersökningen.
- Uppdrag till 54 myndigheter att identifiera och åtgärda ojämställdhet inom sina kärnverksamheter och bidra till att öka jämställdheten i samhället. Mer om Jämställdhetsmyndighetens arbete tillsammans med andra statliga myndigheter.
- Uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att ta fram förslag för att motverka könsbundna studie- och yrkesval och därigenom skapa bättre förutsättningar att rekrytera personal till vård, skola och omsorg.
Svartsjuka är inte romantiskt
Ofta pratar vi om svartsjuka som något romantiskt, men det är inte romantiskt när det leder till kontroll och våld. Kampanjen pågår mars ut för att sprida kunskap bland unga och yrkesverksamma.
Svartsjuka är inte romantiskt
"Pappa förhörde mig om vart vi tagit vägen och jag sade att vi bodde 'i pepparkakshuset på lyckliga gatan'"
Kvinnors och barns hela livssituation försvåras av att leva med skyddade personuppgifter. Vardagliga situationer kan vara svåra att hantera och innebära säkerhetsrisker. Brister i rutiner hos myndigheter gör att personuppgifter ibland röjs. Många tvingas då riva upp sina liv och flytta. En kostnad de själva får stå för. Läs djupintervjuer med kvinnor som inte kan synas, men som vill bli hörda. (Klicka på rubriken)
Skyddade personuppgifter – oskyddade personer (2022:10)
Ekonomiskt våld är våld
Ekonomiskt våld kan vara att kontrollera någon annans tillgångar eller pengar. Att inte få använda sina egna pengar till de inköp man själv önskar utan att behöva be om tillåtelse. Det kan också innebära att en person tvärt om tvingas stå för alla kostnader, eller övertalas att genom att ensam ansvara för lån försättas i skuld. Ekonomiskt våld gör många kvinnor beroende av sina förövare – oförmögna att lämna eller tvingar dem att återvända genom att beröva dem alla medel för självförsörjning. Lär dig mer om skärningspunkten mellan ekonomisk jämställdhet och mäns våld mot kvinnor genom att läsa vår folder på ämnet. (Klicka på rubriken)
https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/1dedsrk2/eu_publikation_j%C3%A4mst%C3%A4lldhetsmyndigheten_2023_tillg%C3%A4nglig.pdf
