8 mars: Hur står det till med jämställdheten?

Kvinnor är underrepresenterade i ledande och beslutsfattande positioner i de flesta av samhällets sektorer, trots att de utgör hälften av befolkningen. 

Könsfördelningen i riksdagen och i landets regioner är relativt jämn, men på kommunal nivå är män överrepresenterade. Lite mer än 40 procent är kvinnor i kommunfullmäktige och de utgör endast 37 procent av posterna som kommunstyrelsens ordförande.

Unga kvinnor är särskilt underrepresenterade. De riskerar oftare att utsättas för hat och hot om de engagerar sig politiskt. Särskilt om de driver frågor som till exempel jämställdhet.

Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande.

Läs mer om delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande. 

I Sverige tjänar män mer pengar än kvinnor. När alla inkomster räknas samman och skatter och avgifter är betalda så har män i genomsnitt 6 800 kronor mer kvar att leva för varje månad. På en livstid blir det mer än 6 miljoner kronor i inkomstgap. 

Skillnaderna beror främst på att kvinnodominerat arbete undervärderas genom lägre löner och sämre arbetsvillkor än i motsvarande mansdominerade yrken. Kvinnor har lägre genomsnittliga löner och sämre pension än män.

Kvinnor lönearbetar även färre timmar än vad män gör och utför samtidigt mer obetalt arbete i hemmet. Män har i sin tur ett större ägande och sparande än kvinnor och har därmed högre kapitalinkomster.

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Läs mer om delmål 2: Ekonomisk jämställdhet. 

Flickor och pojkar studerar fortsatt till stor del på olika utbildningar på gymnasieskolan. Pojkar dominerar på framför allt teknikprogrammet, el och energi, bygg och anläggning, fordon och transport samt industritekniska programmet. Flickor dominerar bland annat på vård och omsorg, hantverk, hotell och turism samt samhällsvetenskapliga programmet.

När det gäller högskoleutbildningar är en majoritet av studenterna kvinnor. Inom de tre största utbildningsområdena dominerar kvinnor på juridik och samhällsvetenskap samt humaniora, medan män dominerar på tekniska utbildningar.

Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

Läs mer om delmål 3: Jämställd utbildning. 

Kvinnor lägger cirka sex timmar mer än män på obetalt arbete i hemmet varje vecka. De vabbar mer och även när kvinnor i heterosexuella relationer tjänar mest tar de ut fler föräldradagar än sina partners.

Kvinnor ägnar generellt mer tid åt att laga mat, städa och tvätta samt lägger ner mer tid på omsorg om de egna barnen. Män ägnar generellt mer tid till underhåll och reparationer av bostaden och fordon.

Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

Läs mer om delmål 4: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. 

Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de har problem med sin hälsa. De gäller bland annat psykisk ohälsa som ökar mer bland flickor och yngre kvinnor. 

Samtidigt som kvinnor rapporterar en sämre hälsa dör fler män än kvinnor av självmord, i olyckor på arbetsplatsen, i hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.

Några förklaringar till skillnaderna kan vara att normer kring kön påverkar i vilken grad män och kvinnor söker vård, vilken diagnos de får och vilken behandling de erbjuds. 

Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma förutsättning för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

Läs mer om delmål 5: Jämställd hälsa.