Många orsaker till könsskillnaderna i val av utbildning

Kvinnor och män väljer i hög grad olika utbildningar, trots att det länge funnits en politisk vilja att minska skillnaderna. Enligt forskningen beror de olika valen inte bara på människors intressen och förmågor utan även påverkan från skolan och samhället.

– Valet av utbildning och yrke är inte en isolerad händelse vid en enda tidpunkt i livet. I stället är valet en pågående process där vi väger samman alla våra samlade erfarenheter, säger Jakob Lindahl, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Regeringen har gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att sammanställa forskning och kunskap om könsskillnader i utbildningsval.

– Vi ser samma mönster i mer eller mindre hela utbildningssystemet, att kvinnor och män gör olika val. I dag finns inga formella regler som hindrar människor att välja utbildning på grund av sitt kön, men ändå har könssegregeringen visat sig stabil över tid, säger Boel Kristiansson, senior utredare.

Många olika faktorer samspelar för att bevara könsskillnaderna i utbildningsval. Individens upplevelse av den egna förmågan och mål för det framtida arbetslivet spelar in, liksom utbildningsutbud och arbetsmarknadsfaktorer. Studiemiljön har också betydelse för om elever och studenter fullföljer sina utbildningar.

Könsskillnader i utbildningsval bidrar till en könsuppdelad arbetsmarknad som regeringen menar leder till skillnader mellan kvinnor och män i hälsa och ekonomi. En annan anledning till att Jämställdhetsmyndigheten fått uppdraget är att begränsande könsnormer och värderingar som grundläggs i tidiga åldrar hindrar människors möjligheter att utveckla sina intressen och ambitioner. Vidare ser regeringen ser en risk att branscher där antingen kvinnor eller män är kraftigt underrepresenterade kan få svårt att hitta personal med tillräcklig kompetens. Dit hör vård, omsorg, utbildning, it och teknik.

– Problemet är inte främst att kvinnor och män gör olika val, utan att valen får olika konsekvenser. För att jämna ut könsfördelningen på utbildningarna bör vi rikta ett större fokus mot mönster i organisationer och i samhället, säger Jakob Lindahl.

 

Fakta: Förklaringsfaktorer bakom könsskillnader i utbildningsval

Forskningen ger en bred bild av faktorer som samspelar för att driva och upprätthålla könsskillnaderna i utbildningsval.

  • Individens intresse och uppfattning om den egna förmågan
  • Individens värderingar, attityder och yrkesmål
  • Familjebakgrund och omgivning
  • Information och vägledning
  • Skilda villkor i könskodade områden (löner, karriärmöjligheter)
  • Föreställningar i skolmiljön om kön, valfrihet och kompetens
  • Utbildningsutbud och utbildningspolitiska reformer
  • Elevsammansättning, ämneskulturer och normer
  • Löner och karriärmöjligheter
  • Lokalt utbildningsutbud och den lokala arbetsmarknaden.

Läs rapport

Läs mer i rapporten Val efter eget kön - en kunskapssammanställning om könsskillnader i utbildningsval (2022:4).  

 

Flickor och pojkar på gymnasieskolans nationella program läsåret 2020/21

 

Ett diagram över könsfördelningen på de fem största yrkesprogrammen på gymnasiet 2020/21. El och energi: 4 procent flickor, 96 procent pojkar. Bygg och anläggning: 11 procent flickor, 89 procent pojkar. Fordon och transport: 20 procent flickor, och 80 procent pojkar. Barn och fritid: 63 procent flickor, 37 procent pojkar.  Vård och omsorg: 77 procent flickor, 23 procent pojkar.

 

Ett diagram över könsfördelningen på de fem största högskoleförberedande programmen 2020/21: Samhällsvetenskap: 65 procent flickor, 35 procent pojkar Ekonomi: 51 procent flickor, 49 procent pojkar Naturvetenskap: 55 procent flickor, 45 procent pojkar Teknik: 19 procent flickor, 81 procent pojkar Estetiska: 63 procent flickor, 37 procent pojkar

 

Utbildning

Publiceringsdatum: 2 februari 2022

Senaste uppdaterad: 16 februari 2022