Minst 100 år kvar till ekonomisk jämställdhet i Sverige

Trots den positiva utvecklingen som skett vad gäller kvinnors ekonomiska egenmakt och rättigheter i samhället kvarstår problemet att kvinnor har mindre ekonomiskt handlingsutrymme än män. Enligt SCB:s senaste inkomststatistik hade män i åldern 20–64 år i genomsnitt 81 500 kronor mer i nettoinkomst än kvinnor år 2022. Det innebär att kvinnor hade i genomsnitt nästan 6 800 kronor mindre än män varje månad eller endast 79 procent av mäns nettoinkomst 2022.

– Det här är ett oroande trendbrott, kvinnors andel av mäns nettoinkomst har minskat sedan 2020 och indikerar att utvecklingen mot ekonomisk jämställdhet går åt fel håll, säger Sara Andersson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Mer ekonomisk ojämställdhet för äldre personer

Inkomstskillnaderna är större mellan äldre kvinnor och män än vad de är mellan yngre kvinnor och män. Män som är 65 år och äldre hade i genomsnitt 99 200 kronor mer än kvinnor i samma åldersgrupp 2022. Det gör att kvinnor 65 år och äldre har nästan 30 procent längre nettoinkomst än män i samma åldersgrupp.

– En bidragande orsak till detta är att Sverige har de största skillnaderna mellan kvinnor och mäns pensioner i Norden, säger Malin Allert, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Negativ ekonomisk utveckling för utrikes födda kvinnor

Utrikes födda kvinnor är en grupp som halkar efter ekonomiskt. Under de senaste två decennierna har deras nettoinkomst ökat minst i åldersgruppen 20–64 år. Samtidigt som inrikes födda mäns nettoinkomster ökade med 226 000 kronor i genomsnitt på 20 år har motsvarande ökning för utrikes födda kvinnor varit med 116 000 kronor.

– Detta hänger samman med att utrikes födda kvinnor inte har samma möjligheter på arbetsmarknaden. Sämst utveckling ser vid för utrikes födda kvinnor som är äldre än 65 år, som här lägre inkomster än både utrikes födda män och inrikes födda kvinnor och män i samma åldersgrupp. Även det beror i hög utsträckning på ojämställda pensioner. Till exempel har många utrikes födda pensionärer kommit till Sverige mitt i livet och har därför inte tjänat in pension under lika många år som inrikes födda pensionärer, säger Malin Allert.

Politiska åtgärder behövs för ökad ekonomisk jämställdhet

Det återstår många hinder för att komma till rätta med ojämställda inkomster och öka den ekonomiska jämställdheten i Sverige. Arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och kvinnodominerat arbete undervärderas genom lägre löner och sämre villkor än i motsvarande mansdominerade yrken. Kvinnor är dessutom sjukskrivna i större utsträckning än män.

En annan viktig faktor är att kapitalinkomsterna är ojämnt fördelade mellan kvinnor och män. Betydligt fler män än kvinnor har inkomster från ränta, utdelning och kapital och det här är inkomster som ökat i värde de senaste åren.

– 2022 räknade Kommissionen för jämställda livsinkomster ut att det kommer ta 100 år innan inkomstgapet mellan kvinnor och män sluts. Det ligger inte bara oacceptabelt långt fram i tiden, det förutsätter att utvecklingen går i rätt riktning. Det vi ser indikationer på nu, att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ökar, innebär att 100 år inte längre räcker innan inkomstgapet sluts, säger Sara Andersson.

Fotnot: Nettoinkomst motsvarar en individs disponibla inkomst efter skatter och bidrag.

Ta del av vår mer utförliga analys av det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet.