Nu avstannar ökningen av kvinnliga professorer

Andelen kvinnor har alltid varit underrepresenterade bland landets professorer, men har ökat över tid. Det visar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) senaste rapport. Under 2001 var andelen kvinnor bland professorerna 14 procent. 2022 hade den ökat till 31 procent. UKÄ konstaterar att ökningen avstannat de senaste fyra åren, men menar att det är för tidigt att avgöra om det är ett trendbrott.

– Rekryteringsmålen för professorer signalerar vikten av att både kvinnor och män ska kunna utvecklas inom akademin. För att nå målen krävs ett långsiktigt förändringsarbete som synar de strukturer som upprätthåller ojämställda villkor, till exempel vad gäller att genomgå utbildning och bedriva forskning, säger Ida-Maria Linder, Jämställdhetsmyndighetens enhetschef med ansvar för jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet.

Ska bidra till genomförandet av de jämställdhetspolitiska målen

Parallellt med rekryteringsmålen har alla statliga lärosäten, samt Chalmers och Jönköping university, i uppdrag att utveckla sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Syftet är att bidra till genomförandet av de jämställdhetspolitiska målen. Uppdraget pekar bland annat ut jämställda karriärvägar som ett område för lärosätena att prioritera, och bjuder in till ett systematiskt arbete som på allvar motverkar informella makthierarkier i akademin. Det kan bland annat innebära att säkerställa att bedömnings- och meriteringssystem är fria från bias, att omorganisera modeller för forskningsmedel och att våga utmana den interna kulturen.  

– Att förstå hur rekryteringsmålen hänger ihop med jämställdhetsintegreringsarbetet kan öppna upp dörrar för att se över vilka faktorer som ligger till grund för att andelen kvinnor och män som är professorer skiljer sig åt i så pass hög utsträckning, fortsätter Ida-Maria Linder.

Hon menar att det är lätt att fastna vid själva fördelningen av kvinnor och män. Att det är våra beteenden och uppfattningar om vem som kvalificerar sig till olika roller och positioner som behöver utmanas och förändras för att fördelningen ska utjämnas.

– Att bara mäta fördelningen över tid utgör i sig ingen garanti för beständig förändring eftersom statistiken lätt skiftar, särskilt för lärosäten med få professorer. 

Arbetet intensifierades under 2016

Universitets- och högskolors jämställdhetsintegreringsarbete intensifierades i samband med att ett regeringsuppdrag kom 2016. Under åren har flera lärosäten och universitet förändrat hur de arbetar och organiserar verksamheten på ett sätt som säkerställer kvinnors och mäns villkor i akademin.

– Uppdraget har haft en betydande effekt för införandet av jämställdhetsperspektiv i utbildning och forskning, säger Ida-Maria Linder.

Jämställdhetsintegrering är centralt för att prioritera

Enligt Jämställdhetsmyndighetens uppföljningar av lärosätenas resultat är det nu det går att se utfallet av de förändrade arbetssätten.

– Uppdraget om jämställdhetsintegrering är centralt för möjligheterna att prioritera och utveckla jämställdhetsarbetet.  Inte minst vad gäller att driva på frågan om kvinnors och mäns möjligheter att bli professorer, avslutar Ida-Maria Linder.

Läs mer i myndighetens senaste uppföljning av jämställdhetsintegrering på landets högskolor och universitet.