Nu stärks arbetet mot mäns våld

Socialstyrelsens senaste granskning av ärenden som rör 98 brottsoffer visar att det finns fortsatta allvarliga brister i samhällets skyddsnät för att förhindra våld mot barn. Trots omfattande kontakter med vård, skola, polis och socialtjänst har barn som utsatts för våld i flera fall inte fått det stöd som hade kunnat skydda dem. Även vuxna kvinnor som senare dödats har ofta haft tidigare kontakter med myndigheter utan att adekvata åtgärder följts upp, vilket pekar på systemfel i dagens samverkan mellan bland annat vård och socialtjänst.

– Socialstyrelsens dödsfallsutredningar, både vad gäller barn och vuxna, visar på ett systemfel. Om vi menar allvar med att få våldet mot kvinnor och barn att upphöra behöver det fattas gemensamma beslut på högsta nivå, beslut som sedan realiseras i alla led i systemet, säger Katarina Björkgren, avdelningschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Ett råd på högsta nivå

Rådet för kvinnofrid ska ledas av statsminister Ulf Kristersson och omfatta bland annat justitieministern, socialministern, socialtjänstministern och jämställdhetsministern, samt chefer för bland andra Polismyndigheten, Riksåklagaren, Brottsförebyggande rådet, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten. Syftet är att tillsammans ta fram tydliga beslut och kraftfulla åtgärder som stänger luckor i systemet och stärker skyddet för våldsutsatta.

– Ett råd där ansvariga ministrar möts och tillsammans fattar beslut om hur luckor i systemet kan åtgärdas är avgörande för att få mäns våld mot kvinnor att upphöra, säger Katarina Björkgren.

Arbetet i rådet ska vägledas av en nollvision för det dödliga våldet mot kvinnor.

– En nollvision mot mäns våld mot kvinnor kommer innebära att även de kvinnor som mördas utanför nära relation, endast för att de är kvinnor, det vi kallar femicide, synliggörs. Idag inkluderas inte dessa kvinnor i statistiken över mäns dödliga våld mot kvinnor, vi vill se en lagändring så att femicide blir en brottskod, förklarar Katarina Björkgren.

Räcker inte med enskilda insatser

Socialstyrelsens granskning visar att många barn som utsatts för våld inte uppmärksammats tillräckligt, att ärenden avslutats när föräldrar inte samarbetat och att uppföljning saknats, trots tydliga varningssignaler. Majoriteten av de 98 ärenden som ingått i granskningen, där 42 var barn, hade kunnat förhindras om samhällsaktörer agerat annorlunda.

– Granskningen förstärker bilden av att det inte räcker med enskilda insatser. Vi behöver ett system där aktörer arbetar samlat och konsekvent för att förebygga våldet innan det sker, säger Mikael Thörn, avdelningschef på Jämställdhetsmyndigheten.

För att stoppa våldet krävs mer än förebyggande arbete. Behovet av stöd och skydd för våldsutsatta behöver tillgodoses och fokus behöver också riktas mot förövarna.

Mikael Thörn fortsätter:
– För att verkligen skydda barnens rättigheter måste vi se till att rättsprocesser som rör vårdnad, boende och umgänge sätter barnets säkerhet, trygghet och behov i första rummet. Dagens processer fokuserar ofta mer på föräldrarnas rättigheter än på barnens trygghet. Det riskerar att lämna våldsutsatta barn utan tillräckligt skydd. Vi behöver reformer som säkerställer att barnets bästa alltid väger tyngst och att deras röster blir hörda i varje steg av processen.

Krävs gemensamma beslut

Jämställdhetsmyndigheten arbetar på uppdrag av regeringen för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och har ett särskilt fokus på att stödja samordning, kunskapsutveckling och uppföljning av insatser i hela samhället. Regeringens nyinrättade råd för kvinnofrid ses som ett viktigt verktyg för att stärka arbetet.

– Ska vi stoppa utvecklingen krävs gemensamma beslut på högsta nivå och ett ansvar som håller hela vägen, från regeringens styrning till att insatser genomförs i varje möte med våldsutsatta. Vi vet vad som brister. Nu måste vi se till att systemet faktiskt agerar innan det är för sent, avslutar Katarina Björkgren.