Ny dom om grov människoexploatering i bärindustrin
Idag fälldes två bärföretagare för grov människoexploatering efter en unik dom från Lycksele Tingsrätt. Det är den tredje domen om människoexploatering för tvångsarbete, eller för arbete under uppenbart orimliga villkor, sedan brottet infördes 2018.
En större grupp arbetstagare från Thailand har utnyttjats för att plocka bär i skogarna runt Åsele. De uppges ha fråntagits sina pass och har arbetat långa arbetsdagar, ätit slaktrester och tvingats sova i skogarna. Flera av de utsatta arbetstagarna har sedan återvänt till Thailand skuldsatta.
Första fällande domen
Nio av dessa bärplockare har nu stått som målsägande i den unika domen. Tingsrätten slår fast att de åtalade vilselett de målsägande om villkoren för arbetet, samt att de åtalade haft del i att målsägandena kommit till Sverige. Tingsrätten slår även fast att målsäganden tvingats arbeta under uppenbart orimliga villkor.
– Vi vet att utnyttjanden och missförhållanden har pågått i den svenska bärindustrin under många år. Trots det är detta den första fällande domen på området sedan 2012. Förhoppningsvis kan den nya domen bidra till att sätta press på oseriösa bärföretag, säger Sofie Kindahl, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten.
De åtalade bärföretagarna frias samtidigt från åtalspunkten människohandel. Tingsrätten konstaterar att samtliga målsäganden har befunnit sig i en svår situation. De uppges dock inte ha varit så utsatta att det bör komma i fråga att döma för människohandel.
Domstolarna behöver ökad kunskap
I maj släppte Jämställdhetsmyndigheten och Östersjöstaternas råd (CBSS) en forskningsrapport som tittar på hur lagstiftningen kring människoexploatering och människohandel för tvångsarbete har tillämpats i domstolar. Rapporten visar att det är en komplex brottslighet att utreda och att få fall leder till åtal. Domstolarna saknar även i hög grad erfarenhet av att tolka och tillämpa lagstiftningen, vilket riskerar leda till felaktig rättstillämpning.
– Dagens dom om grov människoexploatering är viktig. Sverige har få fällande domar på området jämfört med andra länder. Det saknas därför praxis och vägledning för domstolarna kring hur lagstiftningen ska tolkas och tillämpas, säger Sofie Kindahl.
Myndigheter samverkar i särskild task force
Jämställdhetsmyndigheten har ett nationellt samordningsansvar för arbetet mot prostitution och människohandel. Myndigheten har under året stärkt den nationella samordningen på området. I mars sammankallades ett flertal myndigheter i en så kallad ”task force”. Detta för att tillsammans utveckla arbetssätten för att motverka exploatering och annan brottslighet inom bärindustrin.
– Samverkan är central för att komma åt den här problematiken. I det aktuella ärendet ser vi att det funnits ett nära samarbete mellan flera nyckelaktörer. Att utsatta arbetstagare informeras om sina rättigheter och får tillgång till skydd och stöd är avgörande. Det ökar sannolikheten att de ska vilja medverka i en rättsprocess, säger Sofie Kindahl.
Faktaruta
Människohandel innebär att en gärningsperson använt exempelvis vilseledande, olaga tvång eller utnyttjande av någons utsatta belägenhet för att rekrytera, transportera, överföra, inhysa eller ta emot personer i syfte att exploatera dem. Människohandelsbrottet kräver alltså inte att någon faktiskt exploatering har ägt rum.
Människoexploatering innebär däremot att någon ”genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri”.
Läs mer om människoexploatering och människohandel
Publiceringsdatum: 11 juli 2024
Senast uppdaterad: 11 juli 2024