Rektorer som prioriterar jämställdhet

För att nå målet om att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att forma samhället och sina liv, har jämställdhetsintegrering varit en prioriterad politisk strategi i snart trettio år. Sedan 2016 har det varit ett direktiv för svenska lärosäten. 

Jämställdhetsmyndigheten stöttar arbetet genom att se till att lärosäten möts och delar erfarenheter. Som en del av stödet pågår nu en seminarieserie för att utveckla kunskap och stärka förutsättningarna i arbetet med jämställdhetsintegrering. 

– Den senaste tiden har vi sett behov av mer fördjupade erfarenhetsutbyten mellan olika funktioner på lärosäten. Genom seminarieserien hoppas vi att arbetet får större spridning och i högre utsträckning når ledningsfunktioner. Det stärker möjligheterna för en mer jämställd akademi, säger Ellen Thorell, utredare på Jämställdhetsmyndigheten. 

Betydelsen av ledningsförankring beskrivs som en förutsättning för genomslag i arbetet med jämställdhetsintegrering när Lena Ag, Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör, inleder mötet. 

– Vi har alla ett ansvar att bidra till en positiv utveckling av jämställdhet inom våra områden. Att se så många rektorer här idag sänder en viktig signal att jämställdhetsarbetet är prioriterat på lärosätena, säger hon.  

Hon förklarar att ledningen behöver skapa interna förutsättningar för att arbetet ska kunna utvecklas under tid, att sätta upp tydliga förväntningar och ge tillräckligt med resurser och mandat för relevanta funktioner. 

Osynliga arbetsuppgifter bromsar karriärer

Vid mötet presenterade deltagarna sina förväntningar på seminarieserien och lyfte flera utmaningar som de vill lösa. De berättar bland annat att kvinnliga medarbetare vittnar om sexuella trakasserier och att fler kvinnor än män drabbas av sjukskrivningar.

Flera deltagare beskriver det som kallas “akademiskt hushållsarbete” och som innebär att kvinnor i högre utsträckning än män genomför icke-meriterande uppgifter på arbetsplatsen. Detta “hushållsarbete” och andra dolda arbetsuppgifter bidrar till att kvinnor och män inte har lika möjligheter för att göra akademisk karriär. Några lärosäten har tagit sig an problematiken genom att diskutera vad som innefattas i ett "akademiskt medborgarskap". 

– Utöver kurser och verksamhetsplanering som redan pågår behöver vi se över vårt resursfördelningssystem. Vi arbetar också med en kompetensförsörjningsstrategi, där vi pratar om begreppet akademiskt medborgarskap. Vilka är det som bidrar till att bygga utbildnings- och forskningsmiljöer? Vi ser behov av ett nytt meritbedömningssystem där jämställdhetsaspekterna är viktiga, säger Ylva Fältholm, rektor vid Högskolan i Gävle. 

Svårigheter med rekrytering av underrepresenterat kön nämns upprepande gånger. Ett lärosäte nämner att de förstod vidden av problematiken när de utannonserade flera ledarpositioner och endast fick ansökningar från män. Södertörns Högskola konstaterar att av deras 20 högst rankade professurer är den manliga dominansen slående.  

– Vi lyckas rekrytera kvinnliga studenter till våra utbildningar men av de mest attraktiva professurerna, anställningar med särskilt goda villkor, är 80% män, säger Gustav Amberg, rektor vid Södertörns Högskola. 

Insatser som leder till förändring 

Genom seminarieserien förväntar sig deltagarna att få konkret förståelse för hur arbetet med jämställdhetsintegrering görs i praktiken, hur kunskaper omsätts och hur resultat kan följas upp. Ett lärosäte vill veta mer om hur de kan skapa lokala strukturer för att stärka förutsättningar och villkor för underrepresenterade grupper.   

– Vi jämför oss gärna med andra, för att få tips på organisering utifrån det. Vi vill diskutera sådant som meritokrati vs jämställdhet, individ kontra organisation och hur vi som chefer och ledare hanterar uppkomna utmaningar. Vi deltar för att öka vår kompetens, säger Mats Tinnsten, rektor på Högskolan i Borås.

Genom att fördjupa sig i samtal och kritiska reflektioner utifrån förbestämda teman ska lärosätena ta del av varandras erfarenheter och få insikter om vilka insatser som leder till förändring.    

– Vi ser att många lärosäten har höga ambitioner i sitt arbete med att skapa jämställda villkor. När deltagarna får möjlighet att tillsammans fördjupa, konkretisera och synliggöra utmaningar och möjliga lösningar i arbetet med jämställdhetsintegrering tror vi att de på sikt kan nå sina uppsatta mål, säger Sandra Moberg, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.  

Innan mötet avslutas gör Lena Ag ett medskick till deltagarna.  

– Det är inte så att vi sitter inne på alla svaren men vi måste samarbeta, det krävs gemensamma analyser och åtgärder för att motverka ojämställdhet. Och glöm inte, att det ni gör är organisationsutveckling. Det är kvalitetsutveckling som kommer stärka era verksamheter.

Mer information om vår seminarieserie för att utveckla kunskap och stärka förutsättningarna i arbetet med jämställdhetsintegrering på högskolor och universitet.