Rutiner saknas för att förebygga att barn förs bort

– Det är oerhört viktigt att personal inom skola och socialtjänst agerar i tid när det finns misstanke om att barn ska föras utomlands för att giftas bort eller skickas på uppfostringsresor, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett stort problem för många barn och unga, och risken att bli förd ur landet för att bli utsatt för barnäktenskap, tvångsäktenskap eller könsstympning av flickor ökar inför skolloven. Risken för våld mot barn och unga ökar i takt med begränsning av rörelsefriheten, inte minst för dem som lever i hedersrelaterat våld och förtryck. Skolan kan vara en fristad, som försvinner när det blir lov.

Många barn och unga som har blivit bortförda till utlandet har varit kända av en eller flera myndigheter innan tidpunkten för bortförandet.

– Det är tydligt att samhället måste bli bättre på att identifiera utsatta barn och unga. För att unga ska få hjälp i tid måste rätt kunskap, rutiner och samverkan finnas hos berörda myndigheter, säger Matilda Eriksson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Rutiner för att förebygga saknas

Det är viktigt att myndigheter i första hand tillämpar den kunskap och lagstiftning som redan finns och som ger möjligheter att ge stöd och skydd till utsatta. Enligt en studie från Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck har 38 procent av landets socialförvaltningar och 61 procent av utbildningsförvaltningarna en rutin för hur de ska agera när barn förs bort. Det kan till exempel handla om att skolor inte anmäler frånvaro till socialtjänsten och att socialtjänsten inte utreder och tillgodoser det behov av stöd och skydd som barn kan ha behov av och rätt till.

– Det finns utrymme att förhindra fler bortföranden, de sker inte utan att det kommit varningssignaler, i många fall har det har funnits en utsatthet långt tidigare. Det är såklart ett misslyckande. En stor brist är att man inte riktigt verkar förstå utsattheten. Eller att man inte alltid lyssnar eller tror på den som är utsatt, vilket får konsekvensen att man underskattar risker och inte går in med tillräckligt skydd, säger Matilda Eriksson.

Samverkar kontinuerligt

Jämställdhetsmyndigheten har fokus på förebyggande arbete och har flera uppdrag inom området. Till exempel finns handboken Inget att vänta på, om strategiskt våldsförebyggande arbete, där arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck även ingår.

Vad krävs för att barnen ska få det stöd de har rätt till?

– Att alla tillämpar gällande lagstiftning och kunskap inom området i praktiken så att barn som riskerar att föras utomlands synliggörs, anmäls och utreds. Att synliggöra utsatta barn och fråga om våld, begränsningar och kontroll är viktigt. Ett bättre förebyggande arbete kan leda till att barn som riskerar giftas bort upptäcks tidigt och då kan få det stöd och skydd de har rätt till, säger Mikael Thörn.

Råd och stöd finns

Skolpersonal uppmanas att göra en anmälan till socialtjänsten om man misstänker att ett barn utsätts hedersrelaterat våld och förtryck. Det är socialtjänstens ansvar att inleda utredning och ge stöd och skydd. I ansvaret ingår också att följa upp ärendena.

Yrkesverksamma och ideella aktörer kan också få råd och stöd om hedersrelaterat våld och förtryck via den nationella stödtelefonen på nummer 010-223 57 60. Syftet med stödtelefonen är i förlängningen att utsatta barn, unga och vuxna ska få det stöd och skydd som de har behov av och rätt till. På hedersfortryck.se finns mer information.

Jämställdhetsmyndighetens pågående uppdrag

Jämställdhetsmyndigheten har ett regeringsuppdrag om att samordna arbetet med att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor 

Har i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige. 

Jämställdhetsmyndigheten får i uppdrag att ta fram en kunskaps- och forskningsöversikt om hedersrelaterat våld och förtryck i ett internationellt perspektiv. Jämställdhetsmyndigheten ska också genomföra relevanta kompetenshöjande insatser för att öka den forskningsbaserade kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck bland relevanta yrkesgrupper och andra aktörer.

Jämställdhetsmyndigheten ska sprida kunskap om erfarenheter av hedersförtryck samt annat våld och förtryck kopplat till utlandsvistelse.