Så kan äldre skyddas mot våld i nära relation

Äldre som utsätts för våld söker sällan stöd. Personal inom sjukvård och äldreomsorg missar ofta att uppmärksamma tecken på våldsutsatthet, eller ställa frågor om våld. Jämställdhetsmyndigheten har undersökt kunskapsläget i personalgrupper som möter våldsutsatta personer över 65 år - och föreslår åtgärder för ökat skydd av äldre.

 

Foto: Unsplash

Våld mot äldre har historiskt sett fått ganska lite utrymme inom kunskapsfältet "våld i nära relation". Detta trots att äldre som utsätts för våld är en extra sårbar grupp som kan utsättas av andra än familjemedlemmar. Våldet kan också skilja sig från den allmänna uppfattningen om våld i nära relationer, då även försummelse och vanvård ingår. 

Kartläggningen av kunskapsläget visar att det behövs utbildningsinsatser för omsorgs- och vårdpersonal för att förebygga, upptäcka och skydda den äldre befolkningen mot våld. Idag saknar många verksamheter rutiner för hur personal ska agera vid misstanke om våld, vilket skapar osäkerhet.

Catarina Gustafsson, ansvarig utredare vid Jämställdhetsmyndigheten, lyfter fram vikten av att personal som möter äldre personer kontinuerligt erbjuds kunskapshöjande insatser om våldsutsatthet och våldsutövande.  

– Det saknas kunskap hos många yrkesverksamma som arbetar närmast de äldre, både om vad våld är, att se tecken på våld och hur man kan ställa frågor om våld. Det innebär att våldsutsatthet riskerar att inte upptäckas vilket gör att äldre som utsätts för våld inte heller erbjuds stöd och hjälp, säger hon. 

"Det saknas kunskap hos många yrkesverksamma som arbetar närmast de äldre, både om vad våld är, att se tecken på våld och hur man kan ställa frågor om våld."

Omsorgspersonal närmast brukarna har stor potential att upptäcka våld, samtidigt som det också kan vara de som utövar våldet. För ökat skydd föreslår Jämställdhetsmyndigheten att det införs en lagstyrd obligatorisk registerkontroll av personal inom äldreomsorgen.

Trygghetsombud och kontroll av belastningsregister  

Samtidigt som äldre personer är en växande befolkningsgrupp är arbetsmiljön stressig och tung för personal inom äldreomsorgen. Insatser som ger bättre villkor inom äldreomsorgen skulle förbättra förutsättningar för personalen att upptäcka och förebygga våld enligt utredningen.

– Våra intervjuer visar att det finns ett intresse inom kommunal äldreomsorg att lära sig mer om våldets mekanismer. Flera kommuner arbetar aktivt med kunskapshöjande insatser men brist på tid och resurser är en utmaning för att nå personal som arbetar närmast brukarna, säger Catarina Gustafsson.  

Flera kommuner arbetar aktivt med kunskapshöjande insatser men brist på tid och resurser är en utmaning för att nå personal som arbetar närmast brukarna.

Förutom utbildningsinsatser rekommenderas att så kallade trygghetsombud införs på särskilda boenden och hemtjänst. Ett ombud skulle exempelvis kunna hjälpa personal i att identifiera våldsutsatthet, informera chef och stötta den enskilde. Det föreslås även att kunskap om våld förtydligas i kompetensmålen för yrkestiteln undersköterska.

Kontaktvägar för att nå majoriteten äldre 

Den stora majoriteten äldre omfattas inte av äldreomsorg vilket innebär att de flesta som utsätts eller utsätter andra för våld behöver få stöd på annat sätt. 

– Mörkertalet är stort. De som har störst möjlighet att upptäcka våldet inom äldreomsorgen är omsorgspersonal, men bara 20 procent av alla över 65 års ålder omfattas av äldreomsorg.

Mörkertalet är stort. De som har störst möjlighet att upptäcka våldet inom äldreomsorgen är omsorgspersonal, men bara 20 procent av alla över 65 års ålder omfattas av äldreomsorg.

Eva-Maria Ambesjö, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten, slår fast att det är viktigt att tydliggöra att det skydd och stöd som socialtjänsten erbjuder liksom att nationella telefonlinjer för stöd till våldsutsatta och våldsutövare även riktar sig till äldre. Hon nämner de "tantjourer" som etableras runt om i landet som viktiga våldsförebyggande aktörer. 

Hon beskriver vikten av att informationsinsatser når hbtqi-personer, personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, grupper som inte har svenska som modersmål, personer som saknar ekonomiska resurser, och personer i missbruk, som annars riskerar att stå utan skyddsnät.   

– Äldre vistas på platser där vi andra också befinner oss men kanske särskilt på vaccinationsmottagningar, i kollektivtrafik, på bio, flygplatser och bibliotek. Att informera på strategiska platser skulle sannolikt öka skyddet av äldre, säger Eva-Maria Ambesjö.

För ökad upptäckt av våld föreslås även att fler aktörer ställer frågor om våld, som till exempel vid kontakt med vårdcentral. Något som inte ryms inom uppdraget är att kartlägga och sprida vilket stöd och skydd äldre själva önskar.

– Vi föreslår ett fortsatt uppdrag för att ta del av äldre personers egna synpunkter på hur samhället kan förbättra upptäckt, stöd och skydd när det gäller våld, avslutar hon.

Ny rapport om våld mot äldre

Rapporten Ett värdigt liv – att åldras fredad från våld (2024:11) redogör för den kunskap om våldsutsatthet mot äldre personer som finns hos yrkessamma som möter personer över 65 år inom kommuner, regioner och myndigheter. Jämställdhetsmyndigheten har intervjuat 48 yrkesverksamma personer i 16 olika kommuner samt hållit dialogmöten med regioner, myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Dessutom har vi beställt underlagsrapporten Kommunala förutsättningar i arbetet mot mäns våld mot kvinnor över 65 år.

Mer information om våld mot äldre hittar du i sektionen Mäns våld mot kvinnor.

 

Mäns våld mot kvinnor

Våldsförebyggande arbete

Publiceringsdatum: 16 september 2024

Senast uppdaterad: 19 september 2024