Så kan du stoppa bortföranden av barn i tid

På Forum Jämställdhet, Sveriges största jämställdhetskonferens, samlade Jämställdhetsmyndigheten representanter från skola, socialtjänst och andra aktörer för att diskutera hur bortföranden kan förebyggas innan det är för sent. 

– Skyddet av barn får inte hänga på en enskild handläggare eller skola – det är ett gemensamt ansvar som kräver samordning, säger Sandra Sarin Kac, utredare, Jämställdhetsmyndigheten. 

Olika orsaker bakom bortföranden 

Bortföranden kan ske av olika orsaker, till exempel tvångsäktenskap, uppfostringsresor eller familjens behov av att upprätthålla heder. Ofta är situationen känd av myndigheter redan innan ett barn förs utomlands, men insatser sätts inte alltid in i tid. Risken ökar ofta vid myndighetskontakter eller när en insats avslutas. 

– Att uppmärksamma tidiga varningssignaler och vara medveten om risker ökar möjligheterna att agera i tid och säkerställa att barn och unga får det skydd och stöd de har rätt till, säger Sandra Sarin Kac, utredare, Jämställdhetsmyndigheten.

Skolans roll i tidig upptäckt

Skolan är ofta den första aktören som kan upptäcka risker. Genom att följa upp frånvaro efter lov och observera förändringar i elevernas beteende kan man agera tidigt. Elevhälsa, klasskamrater och vårdnadshavare är viktiga resurser i detta arbete. I Västerås har man infört rutiner för att dokumentera och följa upp frånvaro samt samverka med socialtjänst och polisen vid behov. 

– Skolan är en nyckelaktör som kan upptäcka utsatthet tidigt och stötta vårdnadshavare att stå emot trycket från hemlandet, förklarar Jurgita Ravaityte Kristoffersson, samordnare, Västerås stad. 

Socialtjänsten har flera verktyg 

Socialtjänsten kan använda flera verktyg för att skydda barn, bland annat utreseförbud vid risk för bortförande och kontinuerlig kontakt med barnet. Men organisatoriska brister och hög personalomsättning gör det svårt att följa ett ärende över tid. Samarbetet mellan olika aktörer är avgörande. 

–  Det är avgörande att barnet har en vuxen yrkesperson som följer ärendet kontinuerligt, säger Sandra Sarin Kac, Jämställdhetsmyndigheten.

Har nationellt samordningsansvar 

Från och med 2026 har Jämställdhetsmyndigheten ett nationellt ansvar för samordning mot hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetet omfattar kartläggning av omfattning och risker, spridning av kunskap till myndigheter och lokala aktörer, samt samordning av insatser på nationell nivå. Målet är att säkerställa rättssäkra och likvärdiga insatser för barn och unga i hela landet. 

– Med bättre samordning kan vi säkerställa att kunskap och lagstiftning omsätts i praktiken – så att barn och unga får det skydd de har rätt till, säger Mikael Thörn, avdelningschef, Jämställdhetsmyndigheten