Så kan fler utrikes födda kvinnor få jobb

– Vi ser att länsstyrelserna kan bidra i arbetet med att främja utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden och gentemot arbetsgivare, där satsningar på målgruppen behövs. Utrikes födda kvinnors potential behöver synliggöras och att de utgör en resurs på arbetsmarknaden. Arbete för att förebygga diskriminering och rasism kan samordnas med jämställdhetsarbetet i större utsträckning. Med större ekonomiska resurser och en långsiktighet i uppdragen så skulle länsstyrelserna också kunna skala upp sitt arbete och driva utvecklingen på ett tydligare sätt, säger Malin Stenman, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Det pågår ett strategiskt arbete med jämställdhetsintegrering från Norrbotten i norr till Skåne i söder, och länsstyrelserna fungerar som ett nav för det arbetet. Vi har tittat på strategier för jämställdhet 2024–2027 i Sveriges 21 län. Drygt hälften av de analyserade strategierna visar hur fler maktordningar förutom kön inverkar på förutsättningar att ta sig in på arbetsmarknaden, som ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, hälsotillstånd och språkkunnighet.  

Strukturell diskriminering och rasism 

Flera strategier beskriver en arbetsmarknad som karaktäriseras av strukturell diskriminering och rasism, som begränsar utrikes födda kvinnor att komma i arbete. Några län lyfter även att det demokratiska inflytandet är lägre bland utrikes födda, med lägre valdeltagande samt att utrikes födda kvinnor är underrepresenterade bland förtroendevalda politiker.  

Strukturell diskriminering visar sig bland annat genom skillnader i vilka insatser utrikes födda kvinnor och utrikes födda män får tillträde till genom etableringsinsatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta får konsekvenser på flera nivåer i samhället när utrikes födda på grund av etnicitet, hudfärg eller andra liknande förhållanden; har lägre befattningar, lägre status och lägre lön i förhållande till sin utbildningsnivå. 

– I strategierna framhålls att utrikes födda kvinnor möter rasism i vardagen, som att bli ifrågasatt för att bära hijab eller diskrimineras i kontakt med myndigheter. Personer som utifrån sitt utseende eller sitt namn, antas ha bakgrund i länder i Afrika eller Mellanöstern, är särskilt utsatta. Flera länsstrategier lyfter att det behövs insatser på strukturell nivå som förebygger rasism och diskriminering och att det är flera sammanspelande faktorer som påverkar utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden.  

Även Jämställdhetsmyndighetens rapport Mellan misstro och tillit visar att de hinder som de utrikes födda kvinnorna ofta möter beror på strukturella, systemrelaterade och organisatoriska trösklar, och sällan ligger hos kvinnorna själva.  

Mäns ansvar för hem- och omsorgsarbete 

Det finns utmaningar kring att insatser för etablering ofta sammanfaller med familjebildning och föräldraskap. Traditionella föreställningar om kön kopplat till föräldraskap ställer förväntningar på kvinnors föräldraledighet, vilket leder till att kvinnor avbryter eller uteblir från etableringen. Det behövs insatser för att stärka utrikes födda kvinnors hälsa, utbildningsnivåer och språkliga förmåga, men även aktiviteter riktade till utrikes födda män för att öka deras ansvar för det obetalda hem och omsorgsarbetet. 

Män behöver ta ett större ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet på generell nivå, det är fortfarande ojämnt fördelat. Kvinnor tar ut mer föräldrapenning och tar ett större ansvar för hushåll, barn och omvårdnad av anhöriga. För att möjliggöra för kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden behövs insatser med fokus på mäns ansvar, som främjar ett mer jämställt föräldraskap.  

Långsiktig styrning och ökade resurser

Länsstyrelserna kan genom regeringens styrning, stärkt finansiering och i samverkan med andra aktörer, driva utvecklingen för att nå de jämställdhetspolitiska delmålen på regional nivå. Det förutsätter en fortsatt, långsiktig styrning och resurser till de 21 länsstyrelserna. Vi ser att det är viktigt att länsstyrelserna även fortsättningsvis ingår i nationella uppdrag som handlar om utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden. 

– Länsstyrelserna samverkar med och stödjer andra aktörer, som myndigheter och kommuner och ideell sektor som möter olika grupper av kvinnor och män varje dag. De som står utanför arbetsmarknaden, likväl de som upplever ojämställda villkor, strukturer, diskriminering, marginalisering i möten med de offentliga. Om arbetet som görs regionalt stärks, så stärks möjligheterna att nå jämställdhet överlag, säger Malin Stenman.