Så olika röstar svenska kvinnor och män i EU-valet

Kvinnor röstar något högre grad än män på de rödgröna partierna och Centerpartiet, medan det finns en motsvarande övervikt bland män att rösta på högerpartierna. Skillnaden mellan kvinnor och mäns röstmönster har förstärkts sedan valet 2014.

Rapporten Trender i könsskillnader bland svenska väljare från Göteborgs universitet visar att det numera inte finns några stora skillnader mellan kvinnors och mäns politiska engagemang. Däremot finns det tydliga könsskillnader i politiska prioriteringar och preferenser, och de har ökat det senaste decenniet. Kvinnor står idag mer till vänster än män, prioriterar välfärdsfrågor högre och är mer positiva till en generös offentlig välfärdspolitik.

Ökande gap mellan kvinnor och mäns väljarbeteende

När det gäller partival har det länge funnits tydliga könsskillnader i stöd för de två största partierna, och i riksdagsvalet 2018 röstade kvinnor tydligt mer vänster än män. Slutsatsen är att det idag finns vad som kan kallas en mobiliserad könsdimension i svensk politik.

– Gapet ökar mellan kvinnor och mäns ideologiska preferenser och väljarbeteenden, särskilt bland unga. Dessa skillnader ser vi också när det gäller grupperna unga kvinnor och unga mäns inställning till jämställdhet och ökade rättigheter för kvinnor, både i Sverige och EU. Det är viktigt att undersöka vad de beror på, hur de utvecklas och vilka konsekvenser det kan tänkas få för samhället på sikt, säger Line Säll, senior utredare Jämställdhetsmyndigheten.

Kvinnors väljarpreferenser förändras

I Europaparlamentet finns samma tendenser som på nationell nivå när det gäller att högerpartier har en större andel män som väljare och valda än vänster- och mittenpartier. Det gäller dock inte post-kommunistiska samhällen, där kvinnor föredrar högerpartier.

– Kvinnors väljarpreferenser börjar dock att förändras. Kvinnor dras allt mer till högerpopulistiska och högerextremistiska partier.  Andelen kvinnor som röstar på denna typ av partier är fortfarande betydligt lägre än män, men gapet minskar, säger Line Säll

Studien Women in politics in the EU jämför utvecklingen i flera europeiska länder visas att allt fler av högerextrema partier har kvinnor i ledande positioner. De driver i allt högre grad frågor som har praktisk betydelse för många kvinnor, som sociala frågor fokuserade på familj och välfärd. Det innebär dock inte att de driver frågor av strategisk betydelse för kvinnors rättigheter, vissa partier vill förhindra eller begränsa rätten till abort, preventivmedel, eller försämra villkoren för ensamstående mammor och hbtqi-personer.

Män dominerar inom partierna

Även om flera av de högerpopulistiska och högerextrema partierna i Europa idag har kvinnor som företrädare dominerar män inom partierna. Den ojämna könsfördelningen i partierna får därför effekter för könsfördelningen i parlamenten.

–  Utvecklingen är inte helt entydig, men forskning visar att kvinnor drar sig allt mer till vänster på den politiska skalan i vad forskarna kallar avancerade industrialiserade samhällen, samtidigt som annan forskning visat att allt fler kvinnor också dras till högerpopulistiska och högerextremistiska partier, säger Line Säll.

Unga drog upp valdeltagandet 2019

Deltagandet i EU-valet 2019 var det högsta sen 1994 sett till EU som helhet. I Sverige gick 55 procent av de röstberättigade och röstade, att jämföra med 51 procent i EU som helhet. Det var de unga som i högre grad gick till valurnorna. Prioriterade frågor för svenskarna var fred, demokrati, miljö men jämställdhet seglade också upp på listan under förra valet.

Makt och inflytande

Publiceringsdatum: 3 juni 2024

Senast uppdaterad: 4 juni 2024