Så stärker nationell samordning arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor

– Som nationell samordnare bidrar vi till att aktörer från hela kedjan gemensamt deltar, diskuterar och problematiserar på vilka sätt arbetet behöver stärkas för att förhindra att fler blir utsatta, men också att de som har blivit utsatta får det stöd och den vård som de har rätt till och behov av, och att fler brott utreds och lagförs. Det blir tydligt att alla aktörer är viktiga och kan bidra till arbetet på olika sätt, säger Madelene Soovik, ansvarig utredare vid Jämställdhetsmyndigheten.  

Hon berättar att Jämställdhetsmyndighetens samordningsansvar har lett till att utvecklingsområden för att förbättra arbetet med att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor har identifierats, och ligger till grund för arbetet. Ett exempel som pekats ut är att det saknats ett funktionshinderperspektiv i arbetet. Myndigheten för delaktighet har därför blivit en självklar del av samordningen där de aktivt bidrar med utveckling av kunskap på området.

Kommuner spelar en viktig roll

Det pågår även initiativ i kommuner som arbetar aktivt med frågan. Ett sådant exempel är Västerås stad, som pekas ut som en av landets mest aktiva kommuner. Genom att införa obligatoriska frågor om könsstympning i samband med hälsobesök och utveckla lathundar för samtal med både föräldrar och elever bedriver kommunen ett aktivt förebyggande arbete.

– Vi ser ett stort behov av följeforskning av den här typen av arbetssätt som Västerås stad bedriver. Praktiknära forskning kan bidra till att vi får fram reproducerbara och effektiva evidensbaserade metoder och arbetssätt som kan spridas till fler kommuner.

Utmaningar och internationella föregångare

Samtidigt återstår betydande utmaningar. Bristen på evidensbaserade förebyggande metoder är en sådan, men också att det finns få vårdmottagningar med specialistkunskap i landet och att lärare, skolsköterskor och socialtjänst ofta saknar de verktyg som krävs för att upptäcka och stoppa könsstympning. Lagstiftningen behöver dessutom förtydligas, eftersom vissa typer av könsstympning inte omfattas av lagens definition.

Trots detta är engagemanget starkt. Internationella erfarenheter från till exempel Finland och Italien har inspirerat till nya idéer om hur nyckelpersoner, pojkar och män samt civilsamhället kan få en större roll.

– Könsstympning är en allvarlig kränkning av flickors och kvinnors rättigheter. Genom den nationella samordningen vill vi fortsätta förstärka arbetet och bidra till att frågan om könsstympning lyfts upp som en viktig del i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Fakta

Fler än 20 myndigheter, verksamheter och organisationer ingår i den nationella samordningen mot könsstympning. Allt från Socialstyrelsen och Polismyndigheten till Migrationsverket, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor till representanter från landets elevhälsa- och specialistmottagningar ingår. Jämställdhetsmyndighetens ansvar för den nationella samordningen har förlängts och arbetet slutredovisas till regeringen i december 2027.

Sedan den 1 januari 2026 finns den nationella samordningen mot hedersrelaterat våld och förtryck (NSHRV) hos Jämställdhetsmyndigheten. NSHRV ansvarar för att samordna det nationella arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.