Statistik och uppföljning nödvändigt för ekonomisk jämställdhet

”Det är bekymmersamt att jämställdhetsperspektivet försvinner när det kommer till pandemins effekter på ekonomin”, säger Sara Andersson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. Hon får medhåll av Lise Bergh, ordförande för Kommissionen för jämställda livsinkomster. Tillsammans gästade de Forum Jämställdhet och slog ett slag för könsuppdelad statistik.

Utredaren Sara Andersson på scen tillsammans med Lise Bergh och Jens Sandahl under konferensen Forum Jämställdhet

Många myndigheter har fått i uppdrag att analysera effekter av pandemin inom sitt verksamhetsområde, men få har ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsmyndigheten har följt upp effekterna av covid-19 på den ekonomiska jämställdheten.

Under pandemin har inkomsterna sjunkit mer för kvinnor än för män, och mest för kvinnorna med lägst inkomster. Utrikes födda kvinnor och andra som var arbetslösa redan innan pandemin väntas befinna sig i en svår situation på arbetsmarknaden. Pandemin visar också att de kvinnodominerade yrkena inom vård och omsorg påverkats av underbemanning och brister i arbetsmiljön.

– Kort och gott är det kvinnor med lägst inkomster som förlorat mest, säger Sara Andersson.

Jämställdhetsmyndigheten har också tittat på den offentliga företagsfinansieringen. Granskningen visar att skattemedel för att stödja företagare främst har gått till mansdominerade branscher. Även i kvinnodominerade branscher var chansen att få stöd större för män än kvinnor. Kommissionen för jämställda livsinkomster har gjort samma analys:

– Då svenska myndigheter omfördelar miljardbelopp varje år är det en central aspekt av livsinkomsterna, men det saknas kunskap om hur beloppen fördelas mellan kvinnor och män. Vi kan också konstatera att även i de fall som statistik finns så analyserar myndigheterna sällan hur och varför fördelningen är ojämställd, säger Lise Bergh.

Kommissionen lämnade den 7 februari in sitt betänkade Minska gapet. Åtgärder för jämställda livsinkomster till regeringen. Det synliggör det gap som fortfarande finns mellan kvinnor och män gällande livsinkomster.

Kvinnors livsinkomster är i dag ungefär tre fjärdedelar av mäns, trots att kvinnor i genomsnitt har högre utbildningsnivå. När alla inkomster från arbete, näringsverksamhet, kapital och transfereringar slås ihop skiljer det omkring sex miljoner kronor i livsinkomst mellan kvinnor och män. Orsakerna är flera och mångbottnade. I genomsnitt arbetar kvinnor oftare deltid, har mer sjukfrånvaro och tar ut mer föräldraledighet än vad män gör. Kvinnor har också lägre löner och mindre inkomst av näringsverksamhet, vilket i förlängningen ger lägre föräldrapenning, sjukersättning och pensioner, och sämre förutsättningar för sparande.

– Verkligheten är komplex. Vi behöver till exempel titta på ofrivilligt deltidsarbete och ojämställda arbetsplatsers konsekvenser för människors hälsa. Därför behövs kompletterande statistik över inkomstskillnader mellan kvinnor och män som tar fasta på fler kategorier än bara kön, kommenterar Bergh.

Kommissionen föreslår i sitt betänkande att Jämställdhetsmyndigheten regelbundet ska göra jämställdhetsanalyser över livsinkomster. Förslaget syftar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen och långsiktigt stärka kvinnors ekonomiska makt.

– Statistik och fakta måste utgöra grunden för utvecklingen framåt, avslutar Lise Bergh.

Effekter av covid-19-pandemin

Ekonomi

Publiceringsdatum: 14 februari 2022

Senaste uppdaterad: 14 februari 2022