Svår livssituation för kvinnor och barn med skyddade personuppgifter

I rapporten Att leva med skyddade personuppgifter - behovet av samhällets långsiktiga stöd framgår det att myndigheter behöver öka sin kunskap och förståelse för hur det är att leva med skyddade personuppgifter och vilka konsekvenser det kan få om personuppgifterna röjs. Kvinnor som lever med skyddade personuppgifter på grund av våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck tycks ha sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med personer med andra skyddsskäl.

– Den som har blivit utsatt för våld och måste leva med skyddade personuppgifter behöver få ett samordnat och långsiktigt stöd. En del kvinnor har svårt att ens få tag på information om vart de ska vända sig med olika frågor, säger Sophie Nilsson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Ekonomiskt våld och risker med umgänge

Kvinnor som lever med skyddade personuppgifter blir ofta utsatta för ekonomiskt våld. Det kan handla om att våldsutövaren inte betalar gemensamma lån, vägrar bodelning eller tar nya lån i kvinnans namn. Det ekonomiska våldet får långtgående konsekvenser för de kvinnor och barn som utsätts och kan fortsätta även efter att de fått skyddade personuppgifter.

Livssituationen kan också bli svårare när domstolar beslutar att barnen ska ha umgänge med en våldsutövande pappa.

– Umgänget riskerar ofta skyddet för barnen och deras mammor. Här behöver barnens rättigheter stärkas och tillvaratas. Att tvingas till kontakt med en våldsutövande förälder – eller ibland två våldsutövande föräldrar – kan få mycket negativa konsekvenser för barnets psykiska hälsa, säger Sophie Nilsson.

Behovet av långsiktigt stöd

Många myndigheter har rutiner och riktlinjer gällande hanteringen av skyddade personuppgifter, men de tillämpas inte alltid. Vår rapport pekar på ett övergripande behov av mer och tydligare information till våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter, samt att den bland annat anpassas till olika åldrar och kommuniceras på fler språk.

Det har skett en positiv utveckling av myndigheters arbete med skyddade personuppgifter den senaste tiden. Många myndigheter har reviderat sina interna rutiner och riktlinjer kopplat till hanteringen av skyddade personuppgifter, utfört utbildningsinsatser för personal, implementerat rutinerna i sitt arbete samt tittat på hur de kan utveckla sina digitala tjänster till målgruppen.

– Vi lämnar förslag på en långsiktig plan för att utveckla stödet för kvinnor och barn i denna situation. Ekonomi, skola, boende och arbete är särskilt viktiga områden där de i dag möter stora hinder. Stöd och information behöver anpassas till särskilt utsatta grupper. Det handlar till exempel om personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Rapporten Att leva med skyddade personuppgifter - behovet av samhällets långsiktiga stöd