Utreseförbud som verktyg för barn och ungas skydd

Rapporten Hedersförtryck samt annat våld och förtryck under utlandsvistelse – slutredovisning av fortsättningsstudie visar att antalet ansökningar om utreseförbud har ökat sedan lagländringen 2024, vilket innebär att fler barn och unga skyddas från att föras utomlands. Rapporten är en uppföljande dokumentstudie av LVU-domar avseende utreseförbud och visar att socialtjänsten i allt större utsträckning ansöker om utreseförbud för att skydda barn och unga från att föras bort utomlands.

– Det är positivt att fler barn skyddas, men studien visar också att dessa utredningar är mycket komplexa. De sker ofta under starkt motstånd från familjen och barnet blir ofta den huvudsakliga informationskällan, vilket skapar stora utmaningar för socialtjänsten, säger Hanna Linell, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet som skrivit rapporten på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten.

Tidigt stöd och samverkan avgör barns trygghet

Jämställdhetsmyndighetens arbete visar att barn och unga som förs bort, eller riskerar att föras bort, ofta har erfarenhet av hedersrelaterat våld och förtryck eller andra former av fysiskt och psykiskt våld, vilket gör att bortförandet sällan är en isolerad händelse utan en del av ett längre mönster av våld och kontroll. Rapportens resultat understryker vikten av tidig upptäckt och förebyggande insatser, där barnens egna berättelser ofta utgör den viktigaste informationskällan som leder till stöd och hjälp. 
Utredningar vid risk för bortförande är komplexa och måste ofta genomföras snabbt, trots att ärendena är relativt ovanliga och kan sammanfalla med perioder av begränsad personalresurs, parallella brottsutredningar, vårdnadshavares motstånd eller barns förändrade utsagor. Det är därför avgörande att yrkesverksamma lyssnar, dokumenterar och agerar på det barnen berättar.

Stärkt skydd för barn genom utreseförbud

Utreseförbud har blivit ett viktigt verktyg för att förhindra att barn förs utomlands i syfte att giftas bort eller utsättas för könsstympning. Sedan 2024 har reglerna utvidgats till att omfatta fler situationer där ett barns hälsa eller utveckling riskerar att skadas, och studien visar en tydlig ökning av ansökningar, särskilt för yngre barn och pojkar. Samtidigt saknas fortfarande strukturer och stöd för socialtjänsten att hantera och utreda dessa akuta ärenden.

Rapporten betonar därför att konkret samverkan mellan socialtjänst, polis, skola, jourhem och skyddade boenden är avgörande för barns skydd. Genom kontinuerlig och tydlig kommunikation kan aktörerna göra korrekta riskbedömningar, vidta snabba åtgärder och säkerställa både kortsiktigt skydd och långsiktig trygghet för barnet.

Läs underlagsrapporten i sin helhet: "Hedersförtryck samt annat våld och förtryck under utlandsvistelse"

Vill du veta mer?

Om du är intresserad av att veta om om rapporten och vårt stödmaterial är presenterar vi de nya resultaten och från uppföljningsstudien och vårt stöd för yrkesverksamma under ett lunchwebbinarium.  

• Hanna Linell, forskare vid Stockholms universitet – presenterar rapporten Hedersförtryck samt annat våld och förtryck under utlandsvistelse – slutredovisning av fortsättningsstudie.
• Madelene Soovik, Jämställdhetsmyndigheten – presenterar stödmaterialet Att tänka på vid risk för bortförande av barn och unga, som fungerar som ett praktiskt stöd för yrkesverksamma.

För vem: Webbinariet vänder sig till socialtjänst, skola, polis, hälso- och sjukvård samt andra som möter barn och unga i utsatta situationer.

När: 20 oktober 2025, klockan 12 - 13.00

Plats: Digitalt (länk skickas efter anmälan)

Anmäl dig till webbinariet här.