Våldet tar aldrig paus i en uppkopplad värld

Jämställdhetsmyndigheten har i en ny rapport kartlagt hur våld utövas och förstärks genom teknik, hur omfattande utsattheten är och vilka krav detta ställer på samhällets skydds- och stödinsatser.

– För många som utsätts tar våldet aldrig paus. Det kan fortsätta genom spridning av bilder eller kontroll, hot och kränkningar i digitala miljöer. Stödet behöver bättre spegla den verklighet som våldsutsatta lever i, säger Sofie Kindahl, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten.

Våldet förändras inte men verktygen gör det

Den digitala utvecklingen har inte skapat en ny typ av våld. Det handlar om samma psykiska, sexuella och ekonomiska våld som tidigare, men som nu kan utövas, förstärkas och spridas med hjälp av mobiltelefoner, appar, gps-funktioner och sociala medier. Gränsen mellan det fysiska och det digitala har suddats ut, och våldet sker ofta parallellt.

– När fokus läggs på tekniken som den skadliga faktorn riskerar ansvaret att flyttas från våldsutövaren till den som utsätts. Det kan innebära att åtgärder riktas mot att begränsa den utsattas rörelsefrihet och tillgång till digitala miljöer, i stället för att stoppa våldsutövandet, säger Sofie Kindahl.

Unga tjejer och kvinnor särskilt utsatta på nätet

Rapporten visar att utsattheten är omfattande och det är tydliga könsskillnader. Bland gymnasieelever har 38 procent av tjejerna utsatts för sexuella kontaktförsök av en äldre person före 15 års ålder, jämfört med 11 procent av pojkarna. Bland unga med annan könsidentitet är andelen 44 procent. Nätrelaterade brott är mer än dubbelt så vanliga mot flickor som mot pojkar, och 28 procent av unga tjejer som haft en nära relation uppger att de utsatts för upprepat digitalt psykiskt våld.

Kvinnor är också mer utsatta för teknologifaciliterat våld i nära relationer än män. Digitala dimensioner av våld är ofta del av det eftervåld som fortsätter efter en separation och sker genom övervakning, spridning av material eller upprepade kontaktförsök.

För barn och unga i hederskontexter kan spridning av bilder innebära en dubbel risk, både genom exponeringen och genom risken för bestraffning från familj eller släkt. Personer med funktionsnedsättning, annan könsidentitet, viss sexualitet eller utländsk bakgrund är också överrepresenterade.

Kartläggningen visar också att 90 procent av riksdagsledamöterna upplevt nätbaserat hat, där kvinnor oftare möter sexualiserade och könsbaserade angrepp. Digitalt hat och hot riskerar att begränsa kvinnors deltagande i det offentliga samtalet och påverkar därmed demokratin.

Skyddet måste bli lika digitalt som våldet

I rapporten används begreppet teknologifaciliterat våld för att beskriva våld som begås eller förvärras genom informations- och kommunikationsteknik. Bland annat lyfts behovet av bättre digital skydds- och säkerhetsplanering, stärkt ansvar hos plattformar, användning av dataanalys för att identifiera riskmönster samt utveckling av verktyg för att upptäcka och ta bort olagligt material.

– Tekniken används i dag för att kontrollera och skada, men den kan också användas för att skydda och förebygga. För att lyckas behöver både lagstiftning och stödinsatser utvecklas i takt med den digitala verklighet som våldsutsatta lever i, säger Sofie Kindahl, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten.

Digitala lösningar kan också öka tillgängligheten till stöd och nå grupper som annars är svåra att nå. För att lyckas krävs stärkt kompetens i offentlig sektor, ökad samverkan mellan juridisk, teknisk och våldsförebyggande expertis samt fortsatt utveckling av rättslig praxis.

I en verklighet där våldet inte tar paus kan inte heller skyddet göra det.