Flera hinder möter utrikes födda kvinnor i jakten på arbete

– Kvinnorna beskriver liknande erfarenheter av mötet med det svenska samhället. Trots många ansträngningar för att komma in i samhället och få jobb vittnar många om en känsla av minskad egenmakt efter ett par år i landet, säger Eva Thyselius, utredare.

I Jämställdhetsmyndighetens studie har 70 kvinnor från 28 länder berättat om att få arbete. De flesta har tidigare varit involverade i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

– Många av kvinnorna vi talade med önskade att olika samhällsaktörer fokuserade på vad de kan i stället på vad de inte kan. Ju längre tid som kvinnorna varit i Sverige utan arbete, desto sämre blev deras tilltro till den egna förmågan. Eftersom många bär på trauman från tiden innan de kom till Sverige är de mer sårbara för negativt bemötande från myndigheter, säger Eva Thyselius.

Andra hinder kan vara att kvinnan saknar socialt nätverk, att det saknas tillfällen att öva språket eller att hon är huvudansvarig för barn och hushåll. Flera av kvinnorna i studien visade också misstro mot förskola och fritids, vilket påverkar viljan att lämna barnen till barnomsorg. Problem med hälsan var också ett konkret hinder mot att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Kvinnornas egna perspektiv måste få betydligt större genomslag i de åtgärder som föreslås för att fler ska komma i arbete. Myndigheterna behöver ta till sig kvinnornas behov när de ska förbättra sitt bemötande och sina insatser, säger Eva Thyselius.

Citat från studien

”Jag är rädd för att någon ska tänka dåligt om mig eller att det ska bli ett problem på arbetet för att jag bär hijab.”

”Många är utbildade och har ett normalt liv och situation. Det finns idéer om vår bakgrund. En upplevelse. Många syrier har hög utbildning, egna företagare. Har jobbat hela tiden, i hemlandet med handel och eget företag.”

”Det går inte att bara lära grammatik í en skolbänk. Behöver vara ’där ute’ och förstå vad som sägs i situationer. Det är inte grammatiken som löser jobb åt en. Vi behöver öva med människor tillsammans.”

”Jag var på praktik på tre månader sen blev det inget jobb för de behövde någon som kunde mer. Det var inte så mycket språkövning. Jag gjorde praktik i köket i förskolan.”

”Jag känner min handläggare men bara digitalt. Jag vill ha en personlig kontakt, annars är det svårt. Jag blir bara ett nummer. Vi är faktiskt människor.”

“Saken är att de bollar runt dig. Du frågar Migrationsverket, de kan inte någonting om Skatteverket, så du ska gå och fråga i Skatteverket. Skatteverket kan ingenting om Arbetsförmedlingen, så du ska… Så de bollar dig runt, ingen svarar på någon fråga, du blir trött och du slutar försöka hitta någonting själv, så efter två år du har inte hittat någonting.”

Fakta: Utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden

Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor är nära fyra gånger större än för inrikes födda kvinnor. Utrikes födda kvinnor har också lägre sysselsättning och lägre deltagande i arbetskraften jämfört med utrikes födda män. De senaste åren har skillnaderna ökat. 2019 stod nästan var tredje kvinna född utanför Europa utanför arbetskraften.

Att fler utrikes födda kvinnor kommer i sysselsättning är en prioriterad fråga för jämställdhetspolitiken. Regeringens har gett flera myndigheter i uppdrag att tillsammans ta fram en plan för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Länsstyrelsen Västernorrland, Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten presenterade planen den 31 mars 2023.