Statliga myndigheter har förbättrat jämställdheten
Statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering har gett positiv effekt för jämställdheten. Det är en av de viktigaste slutsatserna i en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten. – Myndigheterna visar konkreta resultat. Det påverkar jämställdheten positivt och förbättrar myndigheternas egna verksamheter, säger generaldirektör Lena Ag.
Utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) har pågått mellan 2013 och 2018 på regeringens uppdrag. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande och i alla delar av myndighetens verksamhet. JiM-programmet omfattar 58 myndigheter, en organisation och en extern stödfunktion.
Sedan januari 2018 har Jämställdhetsmyndigheten haft regeringens uppdrag att stödja myndigheterna i deras arbete med jämställdhetsintegrering. Tidigare har Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet haft den funktionen.
Positiva resultat för jämställdheten
Redovisningen i slutrapporten av JiM-programmet beskriver hur arbetet har utformats och slår fast att en stor del av myndigheterna bedrivit ett omfattande jämställdhetsarbete. Många av myndigheternas kartläggningar har identifierat ojämställdhet i den egna verksamheten. Flera av de myndigheter som har intervjuats i rapporten har nått resultat som bedöms redan har eller kommer att få direkta effekter som påverkar jämställdheten positivt.
Ett exempel är Försäkringskassan som har utvecklat handläggningsprocesser för att undvika osakliga bedömningar utifrån kön och för att bättre upptäcka våldsutsatthet. Andel handläggare för underhållsstöd som ställde frågor om våldsutsatthet ökade exempelvis från 56 procent år 2017 till 85 procent år 2018 vilket har bäring på det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det förväntas leda till ökad rättssäkerhet eftersom fler korrekta tillämpningar av lagstiftningen görs.
Ett annat exempel är Rekryteringsmyndigheten som har sett över mönstringsprocessen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det har gett till resultat att andel kvinnor har ökat bland de nominerade till grundutbildning med värnplikt inom marinen och flygvapnet. I flygvapnet är andelen kvinnor nu 54 procent som är inskrivna och ska genomföra sin grundutbildning med värnplikt 2019/2020.
Ett tredje exempel är Skolinspektionen. Som en följd av arbetet med jämställdhetsintegrering håller myndigheten på att utveckla en tematisk granskning av jämställdhet i grundskolan. Det väntas leda till att skolorna förändrar sitt arbetssätt och i högre grad skapar likvärdiga förutsättningar för flickor och pojkar.
Behov av politisk styrning
Jämställdhetsmyndigheten konstaterar i redovisningen att det finns fortsatt behov av tydlig politisk styrning. Myndigheten ser en utvecklingspotential i en styrning som främjar att olika aktörer från olika sektorer och på olika nivåer samverkar och arbetar gemensamt mot specifika ojämställdhetsproblem. Det behövs också ett fortsatt erfarenhetsutbyte och samarbete mellan myndigheter, internt och externt stöd samt en nationell samordning.
Samtliga myndigheter som deltog i JiM-programmet har fått ett fortsatt återrapporteringskrav om jämställdhetsintegrering i regleringsbreven för 2019. Jämställdhetsmyndigheten har i sitt kärnuppdrag uppgiften att stödja statliga myndigheter i deras arbete med jämställdhetsintegrering. Därför har myndigheten börjat utveckla ett långsiktigt och tillgängligt stöd och en nationell samordning.
Läs hela rapporten här: https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/jamstalldhetsintegrering-i-myndigheter-20191
Kontaktperson: Johanna Sjons, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, e-post johanna.sjons@jamy.se, tel 031-3929022.
Dokument
Publiceringsdatum: 4 april 2019