Den lokala demokratin är inte jämställd

I genomförandet har Jämställdhetsmyndigheten samarbetat med fyra kommuner och tio ideella föreningar i olika typer av bostadsområden, från förort till landsbygd, från norr till söder. Kommunerna och föreningarna har deltagit i kunskaps- och erfarenhetsutbyten samt bedrivit utvecklingsarbeten genom sitt deltagande i uppdraget. Resultat har använts för att utveckla deltagandet i kommuner, undersökningsområden och föreningar.

Vi har delredovisat uppdraget i rapporten ”Jämställdhet i lokalt engagemang och politik – delredovisning av uppdrag att genomföra en fördjupad studie om delaktighet och deltagande i den lokala demokratin”.

Förutsättningar för tillit, trygghet och delaktighet behöver stärkas
i områden med socioekonomiska utmaningar

Befolkningens tillit till den lokala demokratin är generellt sett hög i Sverige. Det finns dock stora skillnader i mellanmänsklig tillit och trygghet mellan olika områden. Människor i områden med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och låg ekonomisk standard känner lägst tillit och trygghet. Det finns också en ökad oro för demokratins utveckling bland befolkningen. Yngre är mindre oroade än äldre och boende på ren landsbygd mindre oroade än personer boende i större städer. Mellan grupperna utrikes och inrikes födda syns inga skillnader. Det är viktigt att tilliten till de demokratiska institutionerna och till andra människor kan stärkas och utvecklas. Detta gäller särskilt områden med socioekonomiska utmaningar – där tilliten och tryggheten är som lägst.

Civilsamhälle och föreningsliv är viktiga för att fånga upp underrepresenterade gruppers engagemang och delaktighet, inte minst barn och unga i områden med socioekonomiska utmaningar. Jämställdhetsperspektivet är centralt för att synliggöra skillnader i villkor mellan kvinnor och män när det gäller delaktighet och deltagande i den lokala demokratin. Jämställdhetsmyndighetens studie visar att villkor i såväl landsbygder som förorter, från norr till söder, är ojämställda. Kvinnor har inte samma möjligheter som män att delta och påverka i den lokala demokratin. Det finns även exempel på könsegregation i föreningsliv som är viktiga att uppmärksamma.

Unga är en viktig målgrupp för jämställdhetspolitiken

I ljuset av integrationsdebatten i Sverige har frågor om social och kulturell gemenskap adresserats. Regeringen har i flera sammanhang uttryckt att jämställdhet och kvinnors rättigheter tillsammans med en rad andra värderingar tillhör vad som kan läggas in i begreppet ”svenska värderingar”. Befolkningen är i allmänhet positivt inställd till jämställdhet. Kvinnor är generellt sett mer positiva till jämställdhet, och anser i högre grad än män att Sverige inte är jämställt. De största skillnaderna råder dock mellan grupper av unga kvinnor och unga män, där unga kvinnor är mest positiva till jämställdhet och unga män minst positiva. Det finns också stora skillnader inom gruppen kvinnor. I en tidigare rapport har vi visat att det råder stora skillnader i attityder till jämställdhet mellan grupperna yngre och äldre kvinnor. I denna rapport visar vi att det även finns skillnader mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utanför Europa. Bland inrikes och utrikes födda män finns ingen skillnad.

Vi kan från forskning förvänta oss skillnader i attityder till jämställdhet baserat på individuella faktorer som utbildningsnivå, trosuppfattning, civilstatus, föräldraskap, födelseland, politisk ideologi, grad av urbanisering, samt om individen bor i en välfärdsstat som stödjer jämställdhet. Det värderingsgap i jämställdhetsfrågor mellan unga kvinnor och män som vi såg i Jämställdhetsundersökning från 2019 kunde då inte förklaras med forskning. Enligt etablerade förklaringar borde den unga generationen i Sverige bli alltmer jämställd. Sedan dess har forskare, i likhet med Jämställdhetsundersökningen, kunnat visa att en stor andel unga män i 27 EU-länder är negativt inställda till ökade fri- och rättigheter för kvinnor. De visar också att unga män uttrycker lägre stöd till kvinnors ökade fri- och rättigheter i områden med hög arbetslöshet och låg tillit till offentliga institutioner. Jämställdhetsmyndigheten drar därmed slutsatsen att unga människor, och särskilt unga män i områden med socioekonomiska utmaningar, är en viktig målgrupp för jämställdhetspolitiken.

Arbetsvillkoren i lokal politik är inte jämställda

Kvinnor, unga och utrikes födda är fortsatt underrepresenterade i den lokala demokratin. Unga kvinnor och utrikes födda hoppar också i högre utsträckning än andra grupper av sina politiska uppdrag. Kvinnor och män möter fortsatt olika villkor i lokal politik, vilket framför allt inverkar negativt på kvinnors möjlighet att bedriva sitt lokalpolitiska uppdrag. Det ställs exempelvis högre krav på kvinnor i politiken, och kvinnor behöver i allmänhet förbereda sig mer för att bli tagna på allvar. Det finns bland förtroendevalda i vår studie en utbredd kännedom och förståelse av denna jämställdhetsproblematik.

En annan viktig fråga som vår studie uppmärksammar är förekomsten av härskartekniker. Enligt de fördjupade intervjuer som genomförts med förtroendevalda lokalpolitiker så riktas härskartekniker främst mot unga och kvinnor. Denna bild bekräftas av tidigare forskning.

När det gäller frågan om könsbalans i tillsättningen av poster i kommunstyrelser och nämnder visar intervjustudien att det finns bristande kunskap om effekterna av kvotering i en svensk kontext. Det finns bland respondenterna en föreställning om att kvotering står i strid med att den mest kompetenta personen väljs. Denna bild stämmer inte överens med de studier som gjorts av varvade listor i svensk kommunpolitik, som tvärtom visat att varvade kandidatlistor lett till en kompetenshöjning bland kommunpolitiker.

Lokalpolitiken bör bli mer föräldravänlig

Våra lokala studier visar att det är svårt att kombinera politiskt engagemang med familjeliv och omsorg av små barn. Förtroendevalda kvinnor uppger i högst utsträckning att det är utmanande att kombinera politiskt engagemang med föräldraskap. Män med små barn beskriver dock liknande svårigheter. Ensamstående föräldrar finner det särskilt svårt att kombinera föräldraskap med politiska uppdrag. Kvinnor är den grupp som i störst utsträckning hoppar av sina politiska uppdrag när de får barn. Jämställdhetsmyndigetens slutsats är att det finns mycket att göra för att skapa mer föräldravänliga villkor i lokalpolitiken i Sverige. En sådan åtgärd kan vara att nationellt se över rätten och möjligheten till att vara föräldraledig. Andra åtgärder kan handla om att införa fasta scheman för politiska möten, fasta sluttider, lekrum och skötrum i anslutning till möteslokalerna. Sedan coronapandemin har det dock skett en ökning av digitala möten vilket har skapat mer flexibla och föräldravänliga mötesvillkor.

I arbetet mot hot, hat och trakasserier bör skillnader i utsatthet bland olika grupper av kvinnor och män beaktas

Hot och trakasserier har genomgående lyfts som ett påtagligt hinder för deltagande i den lokala demokratin, såväl i civilsamhället genom våra invånarstudier som i intervjuer med förtroendevalda. Hot, hat och trakasserier leder bland annat till självcensur. Särskilt utsatta grupper är unga kvinnor med etnisk minoritetsbakgrund och kvinnor på ledande positioner och hög synlighet i offentligheten. Enligt studier i en skandinavisk kontext är yngre kvinnor särskilt benägna att hoppa av politiska uppdrag och dra sig undan offentlig debatt som en konsekvens av utsattheten. Vi ser fortsatt ett behov av åtgärder för att undanröja och förebygga hot, hat och trakasserier. De utgör ett hinder för delaktighet och deltagande i den lokala demokratin, både för invånare och förtroendevalda.

Jämställdhetsmyndigheten ser positivt på lagförslaget att kommuner och regioner ska ta över arbetsmiljöansvaret för förtroendevalda politiker med uppdrag som liknar anställningar, exempelvis kommunal- och regionråd. Syftet är att stärka skyddet för de förtroendevaldas arbetsmiljö i frågor som rör hot och våld. Vi visar dock att behovet är stort även för fritidspolitiker, det vill säga politiker som inte har uppdrag som liknar anställningar, varför skyddet skulle behöva utökas till att inkludera även denna grupp. Det är också viktigt att i det fortsatta arbetet med dessa frågor beakta de skillnader i utsatthet som finns bland olika grupper av kvinnor och män.

Jämställdhetsmyndigheten kommer att fortsätta arbetet

En viktig del av uppdraget har varit kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Uppdragets deltagardrivna och interaktiva ansats har verkat kunskapshöjande i föreningar och kommuner. En övergripande slutsats är att de deltagande föreningarna uppfattar att utvecklingsprojekten bidragit till ett mer jämställt deltagande i den lokala demokratin. Vår bedömning är att den modell för lokala utvecklingsprojekt som utvecklats inom ramen för regeringsuppdraget har varit framgångsrik och kan spridas till fler kommuner och föreningar. Jämställdhetsmyndigheten kommer att använda resultat och slutsatser av arbetet med de lokala studierna och utvecklingsprojekten i sitt fortsatta arbete med att utveckla verksamhetsbidrag till kvinnors och flickors organisering i områden med socioekonomiska utmaningar, samt jämställdhetsprojekt. Jämställdhetsmyndigheten avser också att fortsätta sprida och utveckla den kunskap som tagits fram som en del av uppdraget.