Intersektionalitet

Hur kan olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverka varandra? När vi vill undersöka och visa det kan vi använda oss av ett så kallat intersektionellt perspektiv.

Helikopterbild på vägar som korsas

 

Intersektionalitet – hur maktordningar kan förstärka varandra

Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland till och med kan förstärka varandra. Ordet kommer från engelskans intersection, som kan betyda vägkorsning och skärning. Intersektionspunkt är samma sak som skärningspunkt. I den svenska lagen finns sju så kallade diskrimineringsgrunder. De sju områdena är:

• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder

När vi vill förstå en viss typ av hierarki eller maktordning behöver vi ta hänsyn till andra maktordningar. Oftast inte alla maktordningar vid alla tillfällen, utan vi kan välja de viktigaste kategorierna för just den analys som vi vill göra.

Intersektionellt perspektiv – ett användbart verktyg

Vi kan använda intersektionalitet för att göra analyser på olika områden. En intersektionell analys kan till exempel visa om en satsning på nyanlända, lågutbildade eller på personer som har en funktionsnedsättning tar hänsyn till att människor kan tillhöra flera målgrupper samtidigt. Personer som tillhör flera målgrupper kan behöva kombinerade insatser.

Det kan också vara så att individer inom till exempel en grupp med nyanlända har väldigt olika behov, beroende på om de är högutbildade eller lågutbildade. De kan ha olika behov beroende på om de är kvinnor eller män. Om vi sätter in samma insats till alla i gruppen är risken att satsningen inte fungerar för alla. Här kan intersektionalitet vara ett verktyg för att skapa mer anpassade insatser, som ökar möjligheterna att vi når de resultat som vi vill. 

När vi talar om grupper som "alla män" eller "alla kvinnor", så har de ju inte samma livserfarenhet eller levnadsvillkor.

Intersektionalitet och jämställdhet

Du som arbetar med jämställdhet behöver ha med det intersektionella perspektivet, både i teorin och i praktiken. Perspektivet betyder att varken gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetliga. Det finns dessutom personer som inte alls definierar sig inom de två könen.

När vi talar om grupper som ”alla män” eller ”alla kvinnor”, så har individer i grupperna olika livserfarenheter. De lever under olika levnadsvillkor. I ett jämställdhetsarbete är det viktigt att undersöka hur olika sådana maktordningar samspelar.

En faktor som kön spelar stor roll när det gäller levnadsvillkor för bland annat äldre, barn, utrikes födda eller personer med funktionsnedsättningar. En högutbildad kvinna, som är född i Sverige, har oftast andra förutsättningar i det svenska samhället än en invandrad kvinna som saknar utbildning.

När vi arbetar med jämställdhet bör utgångspunkten vara ”alltid kön, men inte bara kön” – alltså att vi aldrig analyserar bara kön. Intersektionalitet hjälper oss att bättre förstå hur olika maktordningar påverkar människors förutsättningar i livet.

Publiceringsdatum: 13 september 2021

Senast uppdaterad: 19 februari 2024