Intersektionell analys

Det övergripande jämställdhetsmålet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Grupperna kvinnor och män är dock inte homogena. Det finns en rad andra faktorer än kön som spelar in i vilka livsvillkor vi har. Alla identifierar sig heller inte som kvinna eller man, flicka eller pojke. För att göra träffsäkra jämställdhetsanalyser behöver vi ta hänsyn till variationer inom grupperna och till de skilda villkor som grupperna möter. Intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta.

Människor på övergångsställe i storstadsmiljö.
Foto: Hans Christiansson/Mostphotos

Alla offentliga aktörer, inklusive statliga myndigheter, har ett samhällsansvar där verksamheten behöver vara effektiv, saklig, opartisk och motverka diskriminering och bidra till ett jämställt och jämlikt samhälle. För att kunna göra det behöver vi känna till hur olika gruppers villkor ser ut och hur de utvecklar sig över tid. Vi behöver också veta hur våra verksamheter bidrar eller inte bidrar till jämställdhet och jämlikhet.  

För att kunna göra det behöver vi inhämta kunskap om, belysa och ta hänsyn till människors olika förutsättningar och behov i alla delar av våra verksamheter. Det innebär att vi i olika uppdrag och aktiviteter, måste bryta ner den aktuella målgruppen, till exempel unga, personer med försörjningsstöd eller kulturarbetare, i mindre grupper, utifrån till exempel kön, ålder, funktionsförmåga, utbildningsnivå eller andra bakgrundsfaktorer. I en intersektionell analys är maktperspektivet centralt. Det innebär att de analyser som vi gör behöver belysa hur samhällsstrukturer skapar olika villkor för olika grupper av människor.  

Förstå skillnader mellan olika grupper

Kvantitativa data från nationella register och befolkningsundersökningar används som en av de viktigaste kunskapskällorna för analyser. I en del befolkningsundersökningar kan data brytas ner på olika indelningar, som till exempel kön och socioekonomiska faktorer.

Ibland finns data men den används inte. Ofta saknas dock data som är möjlig att bryta ner utifrån de indelningar vi vill synliggöra. Det kan både handla om att en indelning inte finns med som bakgrundsvariabel, eller att urvalsgrupperna är för små för säkerställda resultat. Då behöver vi hitta andra sätt för att ta fram den information vi behöver för att genomföra vårt uppdrag. Det går att göra genom att ta fram egna kvantitativa data eller genom att använda kvalitativa undersökningar och erfarenheter från dem som frågan berör.  

Maktstrukturer inte är statiska. Något som innebär ett privilegium eller en nackdel i ett visst sammanhang, behöver inte göra det i ett annat. Analysen behöver därför ta hänsyn till tid, rum och sammanhang.

En intersektionell analys – mer än att visa på skillnader 

En förutsättning för att kunna göra en intersektionell analys är att visa på skillnader mellan olika grupper. I en intersektionell analys behöver vi också så långt som möjligt förklara skillnaderna, vad dessa kan bero på samt visa hur grupper gynnas eller missgynnas av normer och strukturer i samhället. Analysen kan förstärkas genom att vi också förklarar hur olika maktordningar påverkar varandra.  

En viktig utgångspunkt är att maktstrukturer inte är statiska. Något som innebär ett privilegium eller en nackdel i ett visst sammanhang, behöver inte göra det i ett annat. Analysen behöver därför ta hänsyn till tid, rum och sammanhang.  

Frågor och svar om intersektionella analyser

Här svarar vi på frågor för att ge fakta och kunskap i ditt arbete med att göra intersektionella analyser.

Vad är en intersektionell analys?

En intersektionell analys gör en analys av strukturell diskriminering och förtryck. En analys som utgår från intersektionell teori undersöker hur flera maktrelationer som exempelvis kön och sexuell identitet samverkar och skapar ojämlikhet och utsatthet, mellan och inom olika grupper av människor.  

Varför behövs ett intersektionellt perspektiv i jämställdhetsarbetet? 

Grupperna kvinnor och män och flickor och pojkar är inte homogena. Alla individer inom dessa grupper tillhör samtidigt en rad andra sociala kategorier, vilka kan producera såväl över- som underordning. För den som inte definierar sig inom de två könen blir grupperingar som enbart baseras på dessa därtill exkluderande.

Olika kategoriseringar har olika betydelse i olika sammanhang. Vi behöver därför bryta ner grupperna utifrån fler indelningsgrunder för att få en mer komplett bild av olika grupper av kvinnor och män, flickors och pojkars levnadsvillkor. 

Vad skiljer en intersektionell analys från andra analyser? 

Intersektionell analys är ingen särskild metod utan ett teoretiskt angreppssätt. Genom att lägga ett intersektionellt perspektiv på våra befintliga metoder och arbetssätt kan vi synliggöra maktstrukturer och få större förståelse för olika gruppers olika villkor i olika sammanhang.   

Det handlar om att utveckla den maktanalys som gjorts i jämställhetsarbetet, mellan män och kvinnor, flickor och pojkar. 

Vad är målet med intersektionell analys? 

Intersektionalitet hjälper oss att bättre förstå hur olika maktordningar påverkar människors förutsättningar i livet. Detta underlag kan leda till mer träffsäkra arbetssätt och metoder så verksamheter bättre svarar mot hela målgruppens behov och skapar jämställda och jämlika möjligheter och fördelning av resurser.  

Vilka maktstrukturer ska analyseras? 

Olika maktordningar samspelar och påverkar varandra och alla dessa delar har betydelse. Vissa sociala indelningar är mer betydelsefulla än andra i vissa specifika situationer och kontexter. Kontexten är därför avgörande för vilka sociala kategorier som blir särskilt viktiga att inkludera i analysen. Att gå tillbaka till problemformuleringen är ett sätt att avgränsa vilka kategorier som ska undersökas 

Ofta lyfts de maktdimensioner fram som också tas upp i diskrimineringslagen dvs kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.  

Ibland avgör uppdragets utformning eller myndighetens övergripande uppdrag vad som ska undersökas. Ibland avgörs detta av myndigheten själv. Det är viktigt att ställa sig frågan vilka maktordningar som prioriteras och vilka som sällan eller aldrig blir belysta, och vad detta beror på? 

Frågor om makt kan väcka motstånd mot förändring. Ibland krävs det mod att lyfta obekväma perspektiv.

Hur gör jag när det inte finns data eller statistik för gruppen jag är intresserad av?

(Nedanstående punkter är erfarenhetsbaserad kunskap som delats i erfarenhetsutbytet JiM+)

  • Samla systematiskt in kunskap och erfarenheter från målgruppen, exempelvis från professionella som möter målgruppen eller från civilsamhällets organisationer. Tänk på att målgruppen inte är homogen, försök exempelvis involvera en bredd av organisationer med i arbetet, såsom kvinno-, barnrätts- och funktionshindersorganisationer.  
  • Kombinera de eventuella kvantitativa data som finns med kvalitativa underlag och analyser.  
  • Slå samman flera tidsserier av samma undersökning för att få till större grupper. Det förutsätter dock att tidsspannet mellan årgångarna inte är för stort. 
  • Komplettera områden som oftast eller enbart analyserats baserat på registerdata med enkäter.  
  • För resonemang kring hur olika typer av kunskapsinhämtning visar på mönster och trender kring vissa grupper, även om det inte med säkerhet går att säga något utifrån kvantitativa data.  
  • Överväg att inkludera mindre grupper utan signifikanta resultat, som över tid visar återkommande mönster av marginalisering.  

Vad behöver jag tänka på? 

  • När du skriver om olika grupper av människor finns det alltid en risk för att återskapa begränsande stereotyper och normer. Genom att fokusera analysen på strukturer undviker du att skapa stigma och cementera olika underordningar.  
  • Utforma enkäter så att de blir inkluderande oavsett kön och könsidentitet. Läs vidare i Stödmaterial för att inkludera transpersoner i enkäter och undersökningar.  
  • Titta gärna på hur andra myndigheter har utformat sina bakgrundsvariabler, till exempel vad gäller funktionsnedsättning, för att få hjälp i vid utformning av egna enkäter och undersökningar. Om indelningar görs på samma sätt kan myndigheter också använda varandras resultat.  
  • Uppgifter om till exempel etniskt ursprung, sexuell läggning könsidentitet eller funktionsförmåga kan räknas som känsliga personuppgifter. Hantering av känsliga personuppgifter kan kräva lagstöd och särskild hantering även om det är en fråga om bedömning från fall till fall. Läs mer i Könsuppdelad statistik – återrapportering av ett regeringsuppdrag från SCB
  • Som tjänstepersoner har vi alla ett ansvar att motverka diskriminering och bidra till att alla människor får vara delaktiga i samhället på jämlika och jämställda villkor. Genom reflektion kan ni synliggöra vilka erfarenheter som finns representerade i er arbetsgrupp eller på myndigheten i stort. Det synliggör också vilka erfarenheter som saknas och som kan behöva inhämtas på annat sätt.   
  • Utvecklingsarbete kring maktordningar och sociala kategorier kan väcka motstånd. Ibland krävs det ledarskap för att våga lyfta och föra fram obekväma perspektiv.  

Källa: Kunskapen om intersektionella analyser bygger på erfarenheter från Jämställdhetsmyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Myndigheten för delaktighet och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, och har sammanställts inom erfarenhetsutbytet JiM+

Jämställdhetsintegrering

Publiceringsdatum: 18 januari 2024

Senast uppdaterad: 22 maj 2024