Viktiga årtal

Obligatorisk folkskola införs för flickor och pojkar.

Ogifta kvinnor (änkor, frånskilda) tillåts att arbeta, dock enbart inom hantverk och handel.

Kravet på allmän och lika rösträtt hade varit en stor fråga i politiken sedan slutet av 1800-talet. Den första motionen om lika politiska rättigheter för kvinnor och män väcktes i riksdagen 1884 men avslogs. Frågan återkom gång på gång men utan resultat.

Den första propositionen om rösträtt och valbarhet för kvinnor i riksdagsval lades fram 1912 men röstades ned i den konservativt dominerade första kammaren. Utanför riksdagen pågick en stark opinionsbildning för den kvinnliga rösträtten bl.a. genom särskilda föreningar.

Rösträtten är historiskt sett en av kvinnorörelsens stora frågor. Den 24 maj 1919 beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Reformen genomfördes efter förslag från en koalitionsregering bestående av liberaler och socialdemokrater. 1921 hålls det första valet där kvinnor får rösta.

Efter valet 1921 tog fem kvinnor plats i riksdagen. I första kammaren blev Kerstin Hesselgren invald av liberaler och socialdemokrater. I andra kammaren valdes fyra kvinnor in: liberalen Elisabeth Tamm, socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring samt Bertha Wellin, Lantmanna- och borgarepartiet. Kvinnorepresentationen i riksdagen ökade ganska långsamt de följande åren. Det gällde särskilt i första kammaren, med dess åtta år långa mandatperioder och indirekta valsätt. I andra kammaren som valdes direkt av väljarna vart fjärde år, skedde ökningen något snabbare.

Lag som stadgade att kvinnor, med vissa angivna undantag, skulle vara likställda med män ifråga om behörighet att inneha ämbete (statstjänst). Lagen antogs i juni 1923 och trädde i kraft i juli 1925. De tjänster som undantogs var främst militära och polisiära. För prästtjänster gällde särskilda stadganden. Många kvinnoorganisationer hade deltagit i det långvariga påtryckningsarbete som ledde fram till denna reform, men särskilt stora insatser gjordes av Akademiskt bildade kvinnors förening, bildad 1904.

Flickor kunde sedan 1905 endast avlägga realexamen vid de statliga läroverken. År 1927 kom en ny skolreform som gjorde det möjligt för flickor att få statlig utbildning på samma villkor som pojkar. Allt fler flickor kom att gå över till de nya samskolorna, men fortfarande levde många flickskolor kvar, särskilt i de större städerna. Eftersom flickskolorna nu fick kommunalt stöd och blev avgiftsfria gick många flickor kvar i dessa. År 1962 i samband med grundskolans införande bestämde staten att flickskolorna skulle läggas ned.

Den svenska preventivmedelslagen från 1910 förbjöd information och försäljning av preventivmedel. Den kallades i pressen för Lex Hinke, då stadgandet framkallats delvis av den agitation som ungsocialisten Hinke Bergegren bedrev, bl.a. genom kampanjen Kärlek utan barn. För denna blev han dömd till ett kortare fängelsestraff.

En verklig omsvängning i opinionsbildningen kom med Elise Ottesen-Jensen och RFSU som bildades 1933. Lagen upphävdes 1938 med den enda inskränkningen att preventivmedel endast fick säljas i affärer för sjukvårdsartiklar.

I Sverige kriminaliserades frivilliga homosexuella relationer mellan vuxna 1864 och denna kriminalisering upphävdes först 1944. Men ända fram till 1978 var de s.k. skyddsåldrarna högre för homosexuella, d.v.s. förbudet att ha sex med någon under en viss ålder. Vid homosexuellt umgänge var skyddsåldern 18 år, eller 21 år vid beroendeställning, jämfört med 15 respektive 18 år vid heterosexuellt umgänge. Detta visar att man fortfarande hade en föreställning om att unga måste skyddas mot homosexuell förförelse, då man fortfarande trodde att unga kunde bli förförda till att bli homosexuella. Denna särlag för homosexuella avskaffades först 1979. Då ströks också homosexualitet som ett uttryck för “mentala rubbningar” ur Socialstyrelsens sjukdomsregister.

Allmänna barnbidrag införs.

Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap vid giftermål med utländsk medborgare.

Lagstadgad betald föräldraledighet i tre månader för yrkesarbetande kvinnor införs.

Sexualundervisning blir obligatorisk i svensk skola.

Kvinnohistoriskt arkiv, numera KvinnSam grundas på initiativ av Eva Pineus, Rosa Malmström och Asta Ekenvall. Verksamheten lades upp efter tre huvudlinjer: specialkatalogisering av svensk och utländsk litteratur, samlande av handsskriftsmaterial till svensk kvinnohistoria, samt utgivande av en serie kvinnohistoriska och vetenskapliga verk. 1996 utsågs Kvinnohistoriska samlingarna till Nationellt ansvarsbibliotek för kvinno-, mans-och genusforskning.

Kvinnliga präster har funnits i Sverige sedan den 10 april 1960 då de tre första kvinnorna vigdes till prästtjänst. Händelsen föregicks och följdes av häftiga debatter.

Genom behörighetslagen 1923 fick kvinnor behörighet att ha statstjänst, dock undantogs vissa tjänster, bl.a. prästtjänst. År 1958 kom lagen om kvinnans behörighet till prästerlig tjänst.

Gunnar Qvist, historiker i Göteborg utkommer detta år med avhandlingen Kvinnofrågan i Sverige 1809-1846: studier rörande kvinnans näringsfrihet inom de borgerliga yrkena. Avhandlingen var den första inom svensk kvinnohistoria och Qvist gjorde därmed en banbrytande insats inom detta område.

Kvinnors rätt till sin egen sexualitet var ett viktigt tema för kvinnorörelsen under 1970-talet. När p-pillren introducerades på 1960-talet, i Sverige 1964, innebar de den första principiella nyheten i de befruktningshindrande medlens historia.  De första p-pillren var betydligt starkare än dagens och gav fler biverkningar. Kravet på ofarliga preventivmedel drevs av kvinnorörelsen. Man krävde också att forskningen skulle satsa på preventivmedel för män, något som ännu inte skett i någon högre grad. Nya varianter har tillkommit kontinuerligt och forskningen arbetar fortfarande för att minska hormonhalterna till minsta möjliga.

1965 (1984) - 1962 års brottsbalk träder i kraft och ersätter 1864 års strafflag. Den här nya lagstiftningen, där våldtäkt inom äktenskap nu omfattades, saknade egentligen praktisk betydelse. En relation mellan offer och gärningsman sågs som en förmildrande omständighet och brottsrubriceringen blev i stället våldförande. Det var först med 1984 års lag, när hänsyn inte längre togs till parternas relation, som de första domarna om våldtäkt inom äktenskap kunde komma.

Grupp 8, en partipolitiskt obunden kvinnoorganisation, grundades 1968 av åtta kvinnor som en studiegrupp i Stockholm och blev 1970 en öppen kvinnoorganisation. Aktuella frågor var bl. a.  rätt till arbete, daghemsplats åt alla barn, fri abort, rätt till smärtlindring vid förlossning samt förbud mot exploatering av deltidsarbetande.

Grupp 8 återuppväckte firandet av internationella kvinnodagen 8 mars. Denna dag instiftades 1910 vid den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av Clara Zetkin. 1977 antog FN:s generalförsamling en resolution , som rekommenderade ett allmänt firande  av  en internationell kvinnodag, och som ledde till att även politiskt neutrala kvinnoorganisationer började delta i 8 mars-program.

År 1971 infördes särbeskattning, en inkomsträttslig term som anger att en person beskattas utan hänsyn till någon annan persons inkomstförhållanden. Detta innebar att gifta kvinnor blev ekonomiskt självständiga individer, och kvinnornas självklara rätt att försörja sig själva tog ett stort kliv framåt.

Tidigare hade kvinnornas inkomst lagts på toppen av mannens (sambeskattning) och skattemässigt blev det inte så mycket kvar av kvinnans inkomst. Den gifta kvinnan kom därmed i beroendeställning. Särbeskattningen medförde en avsevärd ökning av den kvinnliga förvärvsverksamheten.

År 1974 fick föräldrar rätt att dela på ledigheten vid barns födelse i och med att föräldraförsäkring införs. 

På 1970-talet var rätten till självvald abort ett av de krav som drevs mest aktivt av  kvinnorörelsen och många av de etablerade kvinnoorganisationerna engagerade sig djupt för en ändring av abortlagen från 1938, som endast tillät abort av medicinska, humanitära och eugeniska (arvsbiologiska) skäl.

I Sverige har vi sedan 1975 rätt till fri abort enligt lag. Detta innebär att en kvinna kan besluta sig för att göra abort till och med den artonde veckan av sin graviditet, utan att behöva uppge varför hon vill göra aborten. För senare aborter krävs särskilt tillstånd.

FN antog 1967 en deklaration om att avskaffa diskriminering av kvinnor och på förslag av kvinnokommissionen beslöt Generalförsamlingen att 1975 skulle utropas till ett internationellt kvinnoår med temat jämställdhet, utveckling och fred. Samma år anordnades en internationell kvinnokonferens i Mexico City.

År 1979 antogs i Sverige en första jämställdhetslag som trädde i kraft i juli 1980. Män och kvinnor fick formellt samma villkor i svenskt samhällsliv. Jämställdhetslagen syftar till att främja kvinnor och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Lagen är könsneutral, vilket innebär att den ska motverka diskriminering av såväl kvinnor som män. Den siktar dock främst till att förbättra kvinnors villkor i arbetslivet.

Kvinnokonventionen CEDAW (The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women) antogs av FN 1979 med målet att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor. Konventionen ska säkerställa att kvinnor världen över har samma rättigheter som män.

Sverige ratificerade konventionen 1980 och var därmed bland de första länderna som åtog sig att följa konventionen.

JämO införs som en självständig myndighet under arbetsmarknadsdepartementet. Myndigheten skulle övervaka att  jämställdhetslagen – en lag som förbjuder könsdiskriminering i arbetslivet men också ålägger arbetsgivarna att aktivt främja jämställdhet – efterlevdes. Den 1 januari 2009  upphörde JämO som myndighet och  slogs samman med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Samtidigt ersattes de gamla lagarna med en ny lagstiftning.

Det första statliga bidraget till kvinnoorganisationer inrättades 1982, då förordningen om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet trädde i kraft. Statsbidraget infördes som en markering av kvinnoorganisationernas betydelse för att förbättra kvinnors ställning i samhället samt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Såväl kvinnoorganisationer som var anslutna till politiska partier som andra kvinnoorganisationer kunde få stöd enligt förordningen. Förordningen gällde till och med 2005.

Syftet med förbudet var att motverka prostitution, eftersom många gatuprostituerade tidigare hade varit verksamma på sexklubbar.

Från 1981 hade det varit möjligt för kvinnor att rekryteras till befälsyrken inom alla försvarsgrenar. Men det var inte förrän 1989 de fick formellt tillträde till alla delar av Försvarsmakten.

Riksdagen fattade 1988 beslut om ett femårigt nationellt handlingsprogram för jämställdhet. En nordisk handlingsplan med samma syfte tillkom 1989.

Inom svensk lagstiftning  nämns jämställdhetsintegrering som strategi redan i den jämställdhetspolitiska propositionen Delad makt – delat ansvar (Prop. 1993/94:147). Den presenterades av jämställdhetsminister Bengt Westerberg och antogs av riksdagen våren 1994.

Här fastslås att ett jämställdhetsperspektiv ska läggas på samtliga politikområden. Det innebär att ”förslag och beslut måste analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv  för att klargöra möjliga konsekvenser för kvinnor respektive män. Det gäller särskilt inom utbildnings-, arbetsmarknads-, närings- och socialpolitiken samt  inom den ekonomiska politiken. Det gäller därvid i synnerhet strukturförändringar i samhället”. Propositionen hänvisar också till det engelska uttrycket gender mainstreaming, som i internationella sammanhang använts för att beteckna detta arbetssätt.

Stödstrumporna var ett feministiskt nätverk som bildades 1991 på initiativ av Maria-Pia Boëthius. Övriga förgrundsgestalter var Agneta Stark och Ebba Witt-Brattström.  Inför riksdagsvalet 1994 satte Stödstrumporna press på existerande partier att öka andelen valbara kvinnor genom att ”hota” med att bilda ett eget kvinnoparti. Parollen var ”Hela lönen, halva mkten”. Sveriges riksdag  blev efter valet 1994 världens mest jämställda, av 349 ledamöter var 144 kvinnor.

FN:s fjärde kvinnokonferens ägde rum i Peking 1995. Trots förändringar i lagstiftning världen över var målet om faktisk jämställdhet ännu långt avlägset. De 189 nationer som deltog i konferensen antog där enhälligt både en deklaration och en omfattande handlingsplan för jämställdhetsarbetet på nationell, regional och internationell nivå fram till år 2000.
På svenskt initiativ kom jämställdhetsintegrering (gender mainstreaming) att förordas som strategi i en handlingsplan, den så kallade Pekingplattformen (Platform for Action) och i en deklaration, Pekingdeklarationen (Beijing Declaration), i vilka konferensen resulterade. I slutdokumentet från kvinnokonferensen slogs det fast att det var regeringarnas ansvar att se till att konferensens beslut genomfördes i alla nationer som ställt sig bakom dokumentet.

I januari 1995 införs en reserverad månad i föräldraförsäkringen, vilket innebär att 30 dagar på sjukpenningnivå reserveras till vardera föräldern, om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet. Månaden kan inte avstås till den andra föräldern. 2002 utökas de reserverade dagarna till 60.

Samtidigt som den reserverade månaden införs individualiseras även föräldrapenningen, vilket innebär att hälften av dagarna tillfaller vardera föräldern. För att en förälder ska kunna använda mer än hälften av dagarna behöver den andra föräldern godkänna detta genom underskrift.

Kvinnomaktutredningen lämnar sitt slutbetänkande “Ty makten är din… Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. Det var en omfattande kartläggning av mäns och kvinnors villkor i arbetslivet, i hemmet och i ”välfärdsstaten”. Utredningen hävdade att vissa paragrafer i jämställdhetslagen borde förtydligas.

Den 1 januari 1999 införde Sverige, som första land i världen, en lagstiftning som kriminaliserade köp, men inte försäljning, av sexuella tjänster. Straffbestämmelsen – förbud mot köp av sexuell tjänst – finns numera i 6 kap. 11 § brottsbalken. Förbudet mot köp av sexuella tjänster infördes eftersom det ansågs vara ett angeläget samhälleligt intresse att bekämpa prostitution.

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO inrättas av regeringen. HomO upphörde som myndighet och slogs samman med DO, HO och JämO till Diskrimineringsombudsmannen (DO) 1 januari 2009. Samtidigt ersattes de gamla lagarna med en ny lagstiftning.

Riksdagen beslutar att det övergripande målet för jämställdhetspolitiken ska vara att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

2008 antas en ny diskrimineringslag, SFS 2008:567, vilken ersätter den tidigare jämställdhetslagen och andra diskrimineringslagar. Samtidigt slås de fyra diskrimineringsombuden (JämO, HomO, HO och DO) samman till en myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Genom ändringar i äktenskapsbalken, enligt SFS 2009:253, blir det möjligt för två personer av samma kön att ingå äktenskap.

En ändring i lagen om totalförsvarsplikt gör värnplikten könsneutral.

Sverige undertecknar Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Fler fall av sexuella utnyttjanden kriminaliseras som våldtäkt genom att begreppet ”hjälplöst tillstånd” ersätts av de vidare begreppet ”särskilt utsatt situation”.

Nordiskt Forum om kvinnors rättigheter och jämställdhet.

Regeringen beslutade hösten 2015 att öronmärka ytterligare en månad med föräldrapenning för den ena föräldern. Det innebär att det numera är 90 dagar reserverade åt vardera förälder. Beslutet gäller barn födda eller adopterade från och med 1 januari 2016.

Två nya jämställdhetspolitiska delmål tillkommer. Det ena är att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Det andra är att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

Hösten 2016 beslutade regeringen att en ny jämställdhetsmyndighet ska inrättas och placeras i Göteborg. I januari 2018 startade Jämställdhetsmyndighetens verksamhet.

Det införs en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Syftet med det är bland annat att göra det tydligt att varje människa har en ovillkorlig rätt att själv bestämma över sitt sexuella umgänge. Tidigare var det straffbart och räknades som våldtäkt om det förekommit hot, våld, eller om målsäganden befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Nu krävs enbart att samtycke saknas för att en sexuell handling ska kunna klassas som våldtäkt eller sexuellt övergrepp.

Konventionen fokuserar på våld och trakasserier i arbetslivet men inkluderar även våld i hemmet som påverkar arbetslivet. Den omfattar skrivningar om våld och trakasserier som utövas av tredje part, exempelvis kunder eller brukare. Konventionen innefattar även olika åtgärder för att förebygga och sätta stopp för våld och trakasserier i arbetslivet. ILO står för Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organisation, ILO) och är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor.