Internationella kvinnodagen 8 mars

• Kvinnor är underrepresenterade i ledande och beslutsfattande positioner i flera av samhällets sektorer, trots att de utgör hälften av befolkningen. 
• Könsfördelningen i riksdagen och i landets regioner är relativt jämn, men på kommunal nivå är män överrepresenterade. Lite mer än 40 procent är kvinnor i landets samlade kommunfullmäktige och de utgör endast 32 procent av posterna som kommunstyrelsens ordförande.
• Hot, hat och trakasserier mot förtroendevalda är ett problem för demokratin och drabbar både kvinnor och män, men på olika sätt. Kvinnor utsätts oftare för hot och trakasserier av sexuell eller personlig karaktär, medan män främst utsätts för sina politiska åsikter eller gärning. 

Vad krävs?

• Behåll och utveckla målen om att öka andelen kvinnor på höga positioner i samhället. Till exempel har regeringens mål för könsbalans i statliga bolagsstyrelser varit framgångsrikt.
• Gör kommunpolitiken mer föräldravänlig. Främst kvinnor uppger att det är svårt att kombinera politiskt engagemang med föräldraskap.
• Arbetet för att motverka hot och trakasserier bland förtroendevalda behöver ta hänsyn till att kvinnor och män utsätts på olika sätt.

Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande.

Läs mer om delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande. 

• I Sverige tjänar män mer pengar än kvinnor. När alla inkomster räknas samman och skatter är betalda så har män i genomsnitt 7 200 kronor mer kvar att leva för varje månad. På en livstid blir det mer än 6 miljoner kronor i inkomstgap. 
• Skillnaderna beror främst på att kvinnodominerat arbete undervärderas genom lägre löner och sämre arbetsvillkor än i motsvarande mansdominerade yrken. Kvinnor har lägre genomsnittliga löner och sämre pension än män.
• Faktum är att just skillnaden mellan kvinnors och mäns löner ökade 2024. I snitt tjänar kvinnor 39 300, vilket är 90 procent av männens  43 800 kronor per månad. 
• Kvinnor lönearbetar färre timmar än vad män gör och utför mer obetalt arbete i hemmet. Män har i sin tur ett större ägande och sparande än kvinnor och har därmed högre kapitalinkomster.
• Totalt på hela arbetsmarknaden har kvinnodominerade yrken 20 procent (9 100 kronor) lägre genomsnittslön än yrken med likvärdiga arbetskrav som är mansdominerade eller har jämn könsfördelning.

Vad krävs?

• Det behövs flera och effektiva åtgärder för att minska de ekonomiska skillnaderna mellan kvinnor och män. En åtgärd är EU:s lönetransparensdirektiv, som syftar till att stärka principen om lika lön för lika och likvärdiga arbeten.
• För att direktivet ska få effekt i Sverige bör staten ta ansvar för att underlätta den administrativa bördan för arbetsgivare, genom att utveckla stöd och verktyg, som underlättar arbetsvärdering och lönekartläggning.
• En mer rättvis lönestruktur kommer att förbättra produktiviteten och öka företags konkurrenskraft. Andra viktiga effekter är minskad fattigdom bland till exempel äldre kvinnor och ensamstående kvinnor med barn. Mindre löneskillnader ger kvinnor större ekonomisk självständighet och trygghet och leder till en mer rättvis arbetsmarknad.
• Det skulle kosta 98 miljarder kronor att höja lönerna i alla kvinnodominerade yrken i hela den offentliga sektorn så att de hamnar i nivå med likvärdiga yrken på arbetsmarknaden som är mansdominerade eller könsmässigt jämna. Det utgör 4,1 procent av den totala årliga lönesumman. Att höja dem till likvärdiga yrken inom offentlig sektor skulle kosta 41 miljarder.

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Läs mer om delmål 2: Ekonomisk jämställdhet. 

• Flickor och pojkar studerar fortsatt till stor del på olika utbildningar på gymnasieskolan. Pojkar dominerar på framför allt teknikprogrammet, el och energi, bygg och anläggning, fordon och transport samt industritekniska programmet. Flickor dominerar bland annat på vård och omsorg, hantverk, hotell och turism samt samhällsvetenskapliga programmet.
• När det gäller högskoleutbildningar är en majoritet av studenterna kvinnor. Inom de tre största utbildningsområdena dominerar kvinnor på juridik och samhällsvetenskap samt humaniora, medan män dominerar på tekniska utbildningar.

Vad krävs?

• Insatser som breddar synen på vilka ämnen och yrken som passar kvinnor och män, och därmed uppmuntrar val baserade på intresse och talang snarare än könsnormer.
• Ett utbildningsutbud som inte begränsar flickors och pojkars rörlighet inom systemet genom att vara indelat efter traditionellt könskodade områden, utan stöttar könsintegrerade val genom kombinationer av olika kurser i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde.
• Bättre löner och villkor inom såväl kvinno- som mansdominerade utbildningar och yrken, samt en studie- och arbetsmiljö som upplevs som rättvis och inkluderande.

Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

Läs mer om delmål 3: Jämställd utbildning. 

• Kvinnor lägger cirka sex timmar mer än män på obetalt arbete i hemmet varje vecka. De vabbar mer och även när kvinnor i heterosexuella relationer tjänar mest tar de ut fler föräldradagar än sina partners.
• Kvinnor ägnar generellt mer tid åt att laga mat, städa och tvätta samt lägger ner mer tid på omsorg om de egna barnen. Män ägnar generellt mer tid till underhåll och reparationer av bostaden och fordon.
• Det är främst kvinnor som tar ansvar för vård av närstående. De drabbas särskilt när tillgången till äldreomsorg är begränsad och  befolkning blir allt äldre. 

Vad krävs?

• Inför en ny jämställdhetsbonus för att öka incitamenten för föräldrar att dela lika på föräldrapenningen. Den nya bonusen bör inriktas på barnets tre första levnadsår och omfatta grupper som delar ojämnt på försäkringen.
• Begränsa möjligheten att få föräldrapenning efter att barnet fyllt tre år.
• Förstärka socialförsäkringsskyddet för anhöriga som vårdar närstående.

Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

Läs mer om delmål 4: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. 

• Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de har problem med sin hälsa. De gäller bland annat psykisk ohälsa, som ökar bland flickor och yngre kvinnor. 
• Risken att en kvinna ska bli sjukskriven på grund av stress är dubbelt så hög som för män. Könsskillnaderna förstärks av att många kvinnor arbetar i riskyrken inom vård, skola och omsorg där arbetsmiljö brister. Kvinnor tar också mer ansvar än män för barn och hem, vilket leder till dubbla arbetsbördor.
• Samtidigt som kvinnor rapporterar en sämre hälsa dör fler män än kvinnor av självmord, i olyckor på arbetsplatsen, i hjärt- och kärlsjukdomar och av cancer.
• Några förklaringar till skillnaderna kan vara att normer kring kön påverkar i vilken grad män och kvinnor söker vård, vilken diagnos de får och vilken behandling de erbjuds. 

Vad krävs?

• Det behövs fortsatta satsningar och ökad kunskap om psykisk ohälsa ur ett könsperspektiv, till exempel hur sociala medier påverkar flickor och pojkars psykiska hälsa. Myndigheten har ett pågående regeringsuppdrag att ur ett jämställdhetsperspektiv undersöka hur flickors och unga kvinnors livsval påverkas av det innehåll som de exponeras för i sociala medier.
• Arbetet för ökad jämställd hälsa har främst varit inriktat på kvinnors hälsa och förlossningsvård med fokus på hälso- och sjukvård. Arbetet behöver breddas och fokusera på det förebyggande folkhälsoarbetet. På så sätt kan även mäns hälsa inkluderas, vilket också kan ge positiva effekter när det gäller mäns våld mot kvinnor. 
• Äldreomsorgen är särskilt viktig för en jämställd hälsa då organiseringen av äldreomsorgen påverkar kvinnor på flera nivåer. En övervägande majoritet av de som arbetar inom äldreomsorgen är kvinnor. Arbetsmiljön och de organisatoriska omständigheterna får därmed konsekvenser för kvinnors arbetsliv och hälsa.

Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma förutsättning för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

Läs mer om delmål 5: Jämställd hälsa. 

• Män och pojkar står för majoriteten av det våld som utövas. Våldsutövande män finns i alla grupper i samhället. Exempel på riskfaktorer är stereotypa normer kring maskulinitet och en negativ inställning till jämställdhet.
• Unga män är överrepresenterade, både som våldsutövare och som våldsutsatta. Flickor och unga kvinnor är den grupp som är allra mest utsatt för brott som begås i nära relationer.

Vad krävs?

• Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem, inte en privat fråga. För att våldet ska upphöra behöver vi som samhälle ta vårt ansvar. 
• Istället för att fokusera på våldets konsekvenser behöver vi arbeta mer på att förebygga våldet. Det krävs fler och mer verkningsfulla insatser både för att hindra att våldet upprepas och för att hindra att våld alls utövas. Tidiga insatser bör rikta sig till breda grupper i samhället.
• De flesta män utövar inte våld, men det våld som utövas i nära relationer, det sexuella våldet i offentligheten, sexköpen och det hedersrelaterade våldet och förtrycket, kan ses som den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle. Vi måste få bort de patriarkala normer som rättfärdigar våld. 

Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Läs mer om delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 

Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av individers grundläggande fri- och rättigheter. Våldet och förtrycket är ofta kollektivt sanktionerade och kan innebära att flera personer är delaktiga i kontrollen av den utsatta.

Att definiera hedersrelaterat våld och förtryck är komplext, eftersom det kan ta sig många olika uttryck och förekomma i olika kulturella och sociala sammanhang.

I svensk rätt och i jämställdhetspolitiken används följande beskrivning:

Hedersrelaterat våld och förtryck är handlingar som utövas eller sanktioneras av ett kollektiv för att bevara eller återupprätta familjens eller släktens heder. Våldet bygger på hedersnormer som ofta är patriarkala och heteronormativa, där kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är central. Våldet kännetecknas av ett kollektivt inslag där individens intresse underordnas familjens.

Regeringen beslutade i september 2025 att införa ett sjunde jämställdhetspolitiskt delmål med formuleringen: "Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Alla, oavsett kön, ska genom hela livet ha samma rätt och möjlighet att leva sitt liv utan att begränsas av kollektivt grundade hedersnormer."

Det nya delmålet syftar till att ge området ökad synlighet och tydlig inriktning, och bidra till att fler blir fria att forma sina liv utan begränsningar av hedersnormer.

Vad krävs?

• ta fram och sprida kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck
• stödja och stärka myndigheters, regioners och kommuners evidensbaserade förebyggande arbete
• se till att skydd och stöd är tillgängligt på ett likvärdigt sätt i hela landet
• se till att utsatta får ett likvärdigt, rättssäkert och kunskapsbaserat bemötande i kontakter med skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och rättsväsendet
• följa upp och mäta utvecklingen mot målet genom indikatorer.

Läs mer om delmål 7: Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra