Digitala dimensioner av våld
Digital teknik är en självklar del av vår vardag. Vi kommunicerar, arbetar och bygger relationer genom mobiltelefoner, sociala medier och uppkopplade enheter. Den snabba digitaliseringen och teknikutvecklingen har förändrat hur vi lever och deltar i samhället. Utvecklingen skapar stora möjligheter, men innebär också att våld kan utövas på nya sätt.
Digitala dimensioner av våld handlar om hur digital teknik används som verktyg eller arena för att utöva våld. Våldet kan vara psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt, precis som i den fysiska världen. Skillnaden är att tekniken gör det möjligt att utöva våld anonymt, på distans och utan tydliga tids- eller platsgränser. Det kan till exempel handla om att övergrepp livesänds från en annan plats eller att globala nätgemenskaper på internet sprider och förstärker kvinnohat.
Hot och hat på nätet kan även användas för att tysta och kontrollera kvinnor och flickor. Det påverkar därmed deras möjlighet att delta i det demokratiska samtalet. Inte minst påverkar det möjligheten för kvinnliga politiker, journalister och opionsbildare.
Våldet kan utövas av en närstående eller någon som personen tidigare haft en relation till, men också av helt anonyma eller okända personer. Kränkningar och hot kan spridas snabbt till en stor publik, och sexuellt material som spridits utan samtycke kan finnas kvar under lång tid. För den som utsätts kan våldet därför upplevas som ständigt närvarande och svårt att komma undan.
Vad är teknologifaciliterat våld?
Teknologifaciliterat våld är ett begrepp som används i forskning och internationella sammanhang för att beskriva våld som begås, förstärks eller möjliggörs genom digital teknik. Det omfattar situationer där informations- och kommunikationsteknik används för att hota, kontrollera, exploatera eller skada en person, eller för att kränka någons rättigheter och friheter.
Begreppet betonar att tekniken fungerar som ett verktyg eller en arena i våldsutövandet. I en uppkopplad verklighet suddas gränsen mellan det fysiska och det digitala ut. Handlingar som sker online får konsekvenser offline, och våld som börjar i en fysisk relation eller miljö kan fortsätta och förstärkas genom digitala kanaler.
Teknologifaciliterat våld är ett paraplybegrepp som samlar många olika uttryck och fenomen. Det gör det möjligt att förstå hur teknikens utveckling påverkar våldets omfattning, räckvidd och konsekvenser, utan att förlora fokus på att det är människor som utövar våldet.
Varför används inte begreppet digitalt våld?
Begreppet digitalt våld har ofta använts i Sverige. Men våld som begås på digitala arenor eller med hjälp av teknik handlar inte om en ny form av våld. Tekniken är främst ett verktyg och en arena där andra former av våld kan utövas och förstärkas.
När vi i stället talar om digitala dimensioner av våld eller teknologifaciliterat våld tydliggör vi att tekniken i första hand är ett hjälpmedel i våldsutövandet. I en ständigt uppkopplad verklighet har gränsen mellan den digitala och den fysiska världen suddats ut och våldet sker ofta parallellt på dessa arenor.
Våldets grundläggande karaktär och orsaker är desamma. Det handlar om olika sätt att utöva makt och kontroll. För att förstå hur digital teknik används i våldsutövande behövs en grundläggande förståelse för vissa tekniska begrepp. Nedan förklaras några centrala ord och uttryck som kan vara bra att känna till.
Algoritm
En uppsättning instruktioner som styr hur digitala system sorterar, prioriterar och rekommenderar innehåll. Algoritmer påverkar vilket innehåll användare exponeras för på internet.
Artificiell intelligens, AI
Teknik som gör det möjligt för datorer att utföra uppgifter som annars kräver mänsklig intelligens, till exempel att analysera bilder, språk eller stora mängder data.
Deepfake
AI- genererat material som imiterar verkliga personer, till exempel manipulerade bilder, filmer eller ljudinspelningar.
Filterbubbla
Ett tillstånd där en person främst exponeras för innehåll som bekräftar egna åsikter och intressen, eftersom digitala system anpassar flödet utifrån tidigare beteenden.
Informations- och kommunikationsteknik, IKT
Digital teknik som används för att kommunicera samt skapa, lagra och sprida information, till exempel mobiltelefoner, datorer, nätverk, appar och digitala tjänster.
Positionsdata
Information som visar var en person eller en enhet befinner sig eller har befunnit sig, till exempel via mobiltelefon eller GPS.
Sakernas internet (Internet of things)
Uppkopplade fysiska enheter som kan samla in och dela information, till exempel smarta lås, kameror, högtalare eller fordon.
Trolla
Skapa eller sprida innehåll online med avsikt att provocera, trakassera eller skada.
Barn och ungas utsatthet på nätet
Barn och unga lever en stor del av sina liv i digitala miljöer. Sociala medier, spel, meddelandetjänster och olika plattformar är en naturlig del av vardagen och en viktig arena för gemenskap, identitet och relationer. Samtidigt innebär det att barn och unga kan utsättas för våld och kränkningar genom digital teknik.
En betydande andel unga har erfarenhet av sexuella kontaktförsök på nätet. Närmare fyra av tio tjejer och en av tio killar på gymnasiet uppger att de före 15 års ålder har utsatts för sexuella kontaktförsök av en äldre person. Bland unga med annan könsidentitet är andelen ännu högre.
Utsattheten kan handla om grooming, påtryckningar att skicka bilder, spridning av bilder utan samtycke eller hot och trakasserier i sociala medier. Det visar att digitala miljöer är en central arena för sexuella övergrepp mot barn. Våldet kan också utövas av jämnåriga och fortsätta efter skoltid, vilket gör att den som utsätts kan ha svårt att få en paus från situationen. En stor del av de polisanmälningar som rör barn handlar om brott som skett just på nätet.
Tjejer och unga med annan könsidentitet är särskilt utsatta för sexualiserat våld i digitala miljöer. Killar utsätts oftare för hot och kränkningar utan sexuellt innehåll. För barn som lever med hedersrelaterat våld och förtryck kan spridning av sexuellt material få särskilt allvarliga konsekvenser och innebära risk för ytterligare våld.
Samtidigt visar kunskapen att många barn och unga inte berättar för vuxna om vad de varit med om och att få faktiskt anmäler. Det innebär att mörkertalet är stort och att behovet av kunskap och tidig upptäckt är betydande.
Våld mot vuxna i digitala miljöer
Digitala miljöer är i dag en central arena för våld mot vuxna. Tekniken används för att utöva kontroll, hot och exploatering i olika sammanhang. Våldet sker ofta parallellt i fysiska och digitala miljöer och kan förstärkas genom teknikens räckvidd och spridningsmöjligheter.
Digital teknik är en återkommande del av våld i nära relationer och av det eftervåld som kan fortsätta efter en separation. Tekniken kan användas för övervakning, kontroll och hot, och bidra till att upprätthålla makt över den som utsätts. Digitala dimensioner av eftervåld kan göra det svårare att bryta med våldsutövaren och skapa en känsla av att våldet är ständigt närvarande.
Befolkningsundersökningar visar att teknologifaciliterat våld i nära relationer inte är ovanligt. 8,5 procent av kvinnorna och 5,5 procent av männen uppger att de någon gång har utsatts i en nära relation. För många är det en del av ett större mönster av våld och kontroll.
Genom mobiltelefoner, sociala medier, gps-funktioner, gemensamma digitala konton eller spridning av bilder och uppgifter kan våldet fortsätta på distans. Det kan handla om att övervaka rörelser, kontakta den utsatta upprepade gånger eller använda gemensamma barn för att upprätthålla kontroll.
Digitala dimensioner av våld kan handla om att ta del av meddelanden och e- post, kontrollera sociala medier, använda positionsdata eller få tillgång till e- legitimation och banktjänster. Det kan också handla om att sprida eller hota med att sprida känslig information och bilder. För den som utsätts kan det vara svårt att överblicka hur tekniken används och vilka digitala spår som finns.
Digitala miljöer är också en arena för hot och hat mot personer i offentlig ställning. Kvinnor som är politiker, journalister eller opinionsbildare är särskilt utsatta. Enligt rapporten har över 90 procent av de svenska riksdagsledamöterna upplevt nätbaserat hat, och kvinnor drabbas i högre grad av sexualiserade och könsbaserade angrepp.
Angreppen riktas ofta mot personens kön, kropp eller sexualitet och kan vara systematiska och återkommande. Den typen av våld riskerar att leda till självcensur och att personer drar sig tillbaka från offentliga uppdrag eller undviker att lyfta vissa ämnen. På så sätt påverkas inte bara den enskilda individen utan även det demokratiska samtalet.
Digitala plattformar spelar en central roll i prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Rekrytering, annonsering och exploatering sker i hög grad genom internet och olika digitala tjänster. Tekniken gör det möjligt att nå många personer, organisera verksamhet och genomföra betalningar utan fysisk kontakt. Exploateringen kan ske på sajter som uttryckligen marknadsför sexuella handlingar mot betalning, men även på sugardejtingsidor, köp- och säljsidor, dejtingappar eller plattformar så som onlyfans.
Det innebär att arbetet mot prostitution och människohandel behöver omfatta de digitala dimensionerna av våld, både när det gäller förebyggande insatser och rättslig tillämpning.
Digital rekrytering
När personer kontaktas, lockas eller manipuleras via internet i syfte att exploateras, till exempel i prostitution eller människohandel.
Digital säkerhetsplanering
Åtgärder som syftar till att minska risker för digital övervakning, spridning eller kontroll, exempelvis genom att se över lösenord, sekretessinställningar och uppkopplade enheter.
Doxing
Att sprida en persons privata uppgifter på internet i syfte att hota, trakassera eller skada.
Exposekonto
Ett konto på internet som publicerar känsligt eller integritetskränkande material om individer, ofta utan samtycke.
Fraping
Att använda någon annans konto på sociala medier utan tillstånd för att publicera eller skicka innehåll i personens namn.
Grooming
När en vuxen tar kontakt med ett barn i syfte att manipulera eller utnyttja barnet sexuellt.
Hämdpornografi
Olaglig spridning av sexuella bilder eller filmer utan samtycke, ofta i syfte att skada en tidigare partner.
Image based sexual abuse
Att sprida, dela eller hota med att sprida sexuella bilder eller filmer utan den utsattes samtycke.
Incels
En förkortning av involuntary celibates. Personer, oftast män, som upplever att de inte kan få romantiska eller sexuella relationer och som i vissa miljöer uttrycker kvinnohat.
Manosfären
Ett nätverk av digitala forum och plattformar där olika former av mansaktivism samlas. Vissa delar präglas av misogyni och våldsbejakande idéer.
Nätblottning
Att skicka oönskade sexuella bilder eller filmer via digitala tjänster.
Radikalisering online
En process där en person genom digitala miljöer påverkas att acceptera eller stödja extrema eller våldsbejakande idéer.
Sextortion
Utpressning där någon hotar att sprida sexuellt material eller information om personen inte betalar pengar eller utför handlingar.
Vem utövar våldet?
Den som utövar våldet kan vara både en närstående person och en anonym person. Det kan handla om en nuvarande eller tidigare partner, en familjemedlem, en klasskamrat eller någon annan i den utsattas närhet. Det kan också vara en helt okänd person som tar kontakt via sociala medier, forum, spel eller andra digitala plattformar.
Det teknikfaciliterade våldet utövas till största del av pojkar och män. Våldet kan vara en del av ett mönster av kontroll och maktutövning, särskilt i nära relationer. I andra fall kan det handla om organiserade trakasserier, hatkampanjer eller nätverk där våld och hot uppmuntras.
Digital teknik gör det möjligt att utöva våld på distans och ibland anonymt. Det kan sänka tröskeln för kränkningar och hot, och göra det svårare att identifiera och lagföra den som utsätter någon för våld.
När barn och unga utsätts kan våldsutövaren vara både en vuxen person och ett annat barn. Utsatthet på nätet behöver ses i relation till normer, gruppdynamik och digitala miljöer där kränkningar normaliseras.
Oavsett vem som utövar våldet handlar det om att använda teknik som ett verktyg för att kontrollera, hota eller skada. Ansvaret ligger alltid hos den som utövar våldet.
Teknikens förebyggande möjligheter
Digital teknik kan också användas för att förebygga våld, stärka skyddet och öka tillgången till stöd.
Digitala lösningar kan sänka trösklarna för att söka hjälp. Chattfunktioner, appar och andra digitala stödformer gör det möjligt att få rådgivning anonymt och oberoende av tid och plats. Det kan vara avgörande för personer som lever under kontroll eller övervakning, där möjligheten att söka stöd är begränsad.
Digitala spår kan stärka möjligheterna i en rättsprocess. Hot, trakasserier och spridning av material utan samtycke kan dokumenteras och användas som bevis. Dataanalys och AI-verktyg kan också bidra till att identifiera riskmönster, upptäcka olagligt innehåll och effektivisera uppsökande och förebyggande arbete.
Teknikutvecklingen innebär både ökade risker och nya möjligheter. För att minska utsattheten behöver arbetet mot våld integreras i utvecklingen av digitala tjänster, plattformar och AI-system – så att skydd och stöd utvecklas i takt med den digitala verkligheten.
Att motverka digitala dimensioner av våld
Arbetet med att förebygga och motverka digitala dimensioner av våld behöver vara en integrerad del av det ordinarie arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld mot barn.
Yrkesverksamma som möter barn, unga och vuxna behöver ha kunskap om hur digital teknik kan användas för kontroll, hot och exploatering. Det handlar om att förstå hur digitala miljöer påverkar våldsutövandet och hur stöd, skydd och förebyggande arbete kan anpassas till detta.
Detta kan du som yrkesverksam tänka på:
-
Ställ frågor om digital utsatthet.
Inkludera frågor om digital kontroll, hot på nätet och spridning av material när du utreder våldsutsatthet. Säkerställ att digitala dimensioner av våld finns med i verksamhetens rutiner och bedömningsunderlag. -
Fråga om det som händer på nätet.
När du samtalar med barn och unga om deras vardag, fråga även om deras digitala liv. Vilka appar och plattformar använder de? Har något hänt där som gjort dem oroliga eller otrygga? -
Öka din kunskap om digitala plattformar.
Håll dig uppdaterad om hur vanliga appar, spel och sociala medier fungerar. Förstå funktioner som direktmeddelanden, livesändningar, positionsdelning och sekretessinställningar. -
Inkludera digital utsatthet i säkerhetsplanering.
Ta hänsyn till digitala risker vid planering av skyddsåtgärder. Det kan handla om att gå igenom konton, lösenord, uppkopplade enheter och möjliga digitala spår. -
Arbeta förebyggande.
Integrera frågor om samtycke, integritet och säkerhet i digitala miljöer i det förebyggande arbetet. Säkerställ att verksamheten har rutiner för att hantera digitala kränkningar och att personal får kontinuerlig kompetensutveckling.
För dig som vill fördjupa kunskapen eller få konkreta verktyg i arbetet finns här några exempel på resurser:
Ditt Ecpat är en stödlinje för barn under 18 år med fokus på nakenbilder, sexuella kränkningar, hot och övergrepp - både på och utanför nätet. På webbsidan finns artiklar, filmer, frågeplank och plattformsguider. De ger även stöd i att plocka ner nakenbilder som sprids på nätet. Sidan har även anpassats för att passa unga med vissa funktionsnedsättningar.
Tystna inte. Brottsoffermyndigheten ger råd till den som blivit utsatt för näthat eller andra former av hot och hat.
Polare eller groomare. Jämställdhetsmyndigheten ökar kunskapen om grooming av barn och unga och ger stöd till vårdnadshavare.
Jag vill veta. Brottsoffermyndigheten ger information till barn och unga som utsatts för brott. 2025 kompletterades sidorna inför en informationskampanj om våld i ungas nära relationer och sexuell exploatering i digitala miljöer.
Föräldrainställningar för skärmtid och säkerhet. Mediemyndighetens stöd till vårdnadshavare om hur de, i dialog med barnen, tekniskt kan begränsa skärmtid och aktiviteter online. Plattformsguider och stöd kring inställningar i smarta enheter, spelkonsoler, plattformar, appar och sociala medier.
Internetkunskap. Internetstiftelsens plattform med lättillgängliga guider, fördjupande artiklar och podden Våra barn och nätet. Här finns exempelvis stöd till föräldrar gällande näthat, föräldraskap och integritetsfrågor.
Kollaspelet En guide från Mediemyndigheten till olika populära spel bland barn. Här beskrivs hur spelen fungerar och om risker i spelen som vårdnadshavare och personer som arbetar med barn och unga behöver känna till.
Föräldraguider. Mediemyndighetens stöd till vårdnadshavare gällande barn och ungas digitala medieanvändning. Här finns snabbguider kring plattformar, åldersgränser, barns digitala integritet, att skydda sina nätkonton med mera.
Ecpat Vuxenstöd. En webbsida för vuxna i barns närhet. Här finns hjälp, stöd och kunskap om barns sexuella utsatthet – på och utanför nätet. Här samlas informationsmaterial, digitala föräldramöten, artiklar och frågor och svar.
Trygg online och på sociala medier. Rädda barnen samlar stöd och kunskap till vuxna i barns närhet om hur de kan prata med barn om deras digitala liv, grooming, hat och hot online med mera.
Är det delbart? Ett utbildningsmaterial från Polisen för att öka kunskapen om och förebygga sexualbrott mot barn på nätet. Det riktas till årskurs 4-9 och gymnasiet och handlar om att ta, ha och dela nakenbilder.
Säker på nätet. Ett material från Rädda barnen som riktar sig till barn i mellanstadieåldern om det roliga och det jobbiga som kan hända på nätet. Innehåller filmer, aktivitetsblad, handledning, quiz och en brevmall för information till vårdnadshavare.
Digital kvinnofrid. Uppsala Kvinnojour och cybersäkerhetsföretaget Sentor har utvecklat kunskap om teknologifaciliterat våld i nära relationer. Bland annat en broschyr med säkerhetsrekommendationer för digital säkerhet.
Mediemedveten. En webbutbildning från Mediemyndigheten lanserad hösten 2025 för att stärka medie- och informationskunnighet hos yrkesverksamma såväl som allmänhet.
Nätbaserat sexuellt våld mot barn och unga. Ett stödmaterial från Socialstyrelsens om sexuellt våld digitalt riktat till personal inom elevhälsa eller ungdomsmottagningar.
Att stötta barn som utsatts på nätet. Mediemyndigheten samlar information om stöd och anmälan när barn utsatts på nätet.
Guider inom informationssäkerhet. Integritetsskyddsmyndigheten har guider och information för den som blivit kränkt på nätet och rättigheter kring dataskydd. Exempelvis kring att få sökresultat och uppgifter borttagna från nätet.
Det gränslösa våldet
Den här sidan bygger på Jämställdhetsmyndighetens rapport Det gränslösa våldet - en kartläggning av den digitala teknikens betydelse för mäns våld mot kvinnor och barn.
I rapporten presenterar vi:
- kunskapsläget om digitala dimensioner av mäns våld mot kvinnor och våld mot barn
- hur digital teknik används i våldsutövande
- vilka grupper som är särskilt utsatta
- vilka utvecklingsområden som finns i arbetet framåt
- en fördjupad genomgång av forskning, statistik och åtgärder
- en sammanställning av kunskaps och metodstöd inom området.
Publiceringsdatum: 13 december 2024
Senast uppdaterad: 5 mars 2026