Digitala dimensioner av våld

Det digitala, eller teknikbaserade, våldet kan många gånger vara en förlängning av annat våld som sker. Det kan vara våld som sker på olika digitala arenor och plattformar. Det kan även ske genom användandet av så kallad informations- och kommunikationsteknik (IKT). Skadan kan även förvärras genom att filmer, bilder och annan dokumentation kan spridas snabbt och enkelt utan samtycke.

Digitalt våld kan både utövas av närstående eller någon som personen tidigare haft en relation till, men även av helt anonyma eller okända personer. Det digitala våldet kan även vara globalt, till exempel genom livesända övergrepp som sker på distans eller globala communities online som göder kvinnohat. Det digitala och teknikbaserade våldet kan även användas för att tysta och kontrollera kvinnor och flickor. Det påverkar därmed deras möjlighet att delta i det demokratiska samtalet. Inte minst påverkar det möjligheten för kvinnliga politiker, journalister och aktivister. 

Digitala och teknikbaserade dimensioner av våld handlar exempelvis om att: 

• Våldsutövaren tar, sprider eller manipulerar sexuella bilder eller filmer utan samtycke  

• Våldsutövaren kan använda sig av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) för att övervaka, kontrollera eller stalka. Till exempel genom gps, spårningsappar eller kontroll av lösenord och kontouppgifter.   

• Utsättas för trakasserier online, till exempel genom hot, ryktesspridning eller oönskade sexuella bilder eller filmer via IKT. Det vill säga att man blir utsatt för blottning via nätet. 

• Sprida uppmaningar till könsbaserat våld eller hat på nätet, till exempel i form av communities som göder kvinnohat eller ”drev” mot kvinnor i offentligheten. 

Utsatthet för digitala och teknikbaserade dimensioner av mäns våld mot kvinnor

Den forskning, kunskapsinsamling och de vidtagna åtgärder som finns i Sverige har främst fokuserat på barn och ungas utsatthet för våld på nätet.  När det gäller unga är det vanligare bland tjejer än bland killar, att ha fått frågan om att skicka sexuella eller avklädda bilder till någon på internet. Det är även vanligast att tjejer och icke-binära har skickat sådana bilder. Särskilt utsatta är barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hbtqi-personer.

I Statens medieråds undersökning från 2022 svarade 27 procent av tjejer med psykisk funktionsnedsättning, i åldrarna 13–16 år, att någon okänd hade bett dem skicka bilder där de var lättklädda eller nakna. Enligt Ecpats erfarenheter är det oftare tjejer än killar som hängs ut med sexuellt kränkande bilder, namn och andra personuppgifter på så kallade expose-konton. Kvinnor och män utsätts delvis för olika typer av kränkningar i digitala forum. Kvinnor utsätts i betydligt större utsträckning för sexuella och sexistiska kränkningar som gäller deras person och kön, medan män utsätts för exempelvis hot och påhopp som gäller deras yrke och kompetens.

Målsättningen med myndighetens arbete är att skapa och bidra till en samlad kunskapsbild och förståelser för samt behov av åtgärder när det gäller utsatthet för digitala dimensioner av våld i allmänhet men vuxnas utsatthet i synnerhet.