Könsstympning av flickor och kvinnor

Könsstympning av flickor och kvinnor är en gammal tradition som förekommer i stora delar av världen. Det praktiseras i flera afrikanska länder och i delar av Mellanöstern och Asien.

Könsstympning skiljer sig på olika sätt såväl mellan länder som inom länder. I en del länder är könsstympning en utbredd tradition, i andra länder varierar förekomsten. Åldern då flickor och kvinnor utsätts varierar också, liksom typen av könsstympning, omfattning och skäl till varför det görs. Oftast utsätts flickor i åldern 4–14 år men könsstympning sker även på yngre barn.

Könsstympningen kan också upprepas flera gånger senare i livet. Om flickan eller kvinnan blivit utsatt för typ 3, även kallad infibulation, kallas detta för reinfibulation.

Föreställningar om kvinnlig sexualitet och renhet

Könsstympning är en tradition som är tätt sammankopplad med föreställningar om kvinnlig sexualitet och renhet. Ett skäl till att utsätta en flicka kan vara att säkra hennes oskuld inför äktenskapet. Det anses avgörande för familjen och kollektivets heder. En flicka som inte blivit utsatt för könsstympning riskerar att inte bli gift då könsstympning är en stark norm på den så kallade ”äktenskapsmarknaden”. Könsstympning kan också förstås som en övergångsritual in i vuxenlivet i vissa kulturer och bland vissa grupper. Rädsla för stigmatisering kan göra att föräldrar fortsätter utsätta sina döttrar för könsstympning på platser där normen är stark.

Ingen religion stödjer könsstympning

Könsstympning praktiseras både i kristna och muslimska grupper. Även om de som vill bevara denna skadliga sedvänja kan hävda att könsstympning är ett religiöst påbud, så saknas det stöd för könsstympning i någon religion.

Omfattning

Statistik på könsstympning av flickor och kvinnor är ett område som behöver utvecklas. Här presenterar vi den statistik som finns tillgänglig idag.

Enligt Unicef har fler än 200 miljoner flickor och kvinnor runt om i världen utsatts för könsstympning. Över 40 miljoner är flickor under 15 år. Genom migration från länder där den skadliga sedvänjan praktiseras har könsstympning blivit en angelägen fråga även för Sverige.

I Sverige

Socialstyrelsen publicerade i juni 2023 en ny uppskattning av antalet flickor och kvinnor som kan ha varit utsatta eller riskerar att utsättas för könsstympning i Sverige.

Baserat på befolkningsunderlag från 2021 uppskattas att ca 68 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha utsatts för någon typ av könsstympning. Det uppskattade antalet baseras på antalet utrikes födda flickor och kvinnor och förekomsten (prevalensen) av kvinnlig könsstympning i deras ursprungsland. Uppskattningen tar också hänsyn till åldern då könsstympning vanligtvis genomförs på flickan i ursprungslandet och åldern vid första migrationen till Sverige. Flytten till Sverige måste dessutom ha skett efter den ålder då könsstympning vanligtvis genomförs i ursprungslandet och de måste ha varit folkbokförda i Sverige 2021.

Socialstyrelsen uppskattar att mellan 13 000 och 23 000 flickor kan befinna sig i risk för att utsättas för någon typ av könsstympning. Det motsvarar 12–13 procent av alla flickor under 18 år från ursprungsländerna. De flickor som är yngre än den ålder då könsstympning vanligtvis genomförs i ursprungslandet ingår i uppskattningen av antalet flickor som befinner sig i risk för att utsättas.

Fler söker vård

Antalet flickor och kvinnor som sökt vård och registrerats med diagnoskod kopplad till könsstympning har ökat stadigt mellan 2012 och 2018. En diagnoskod är en allmänt accepterad standard för klassificering av sjukdomar. Enligt Socialstyrelsen handlar det sammantaget om runt 5 000 kvinnor som fått diagnoskoden könsstympning i samband med att de sökt vård inom öppen eller sluten specialist- eller förlossningsvård mellan 2012 och 2018. De flesta är 18 till 39 år gamla. Under åren 2012–2018 har färre än fem flickor under 18 år som är födda i Sverige sökt vård och fått en diagnos kopplad till könsstympning.

Under 2019 tillfrågades 15 001 gravida som sökt vård i region Stockholm om de utsatts för könsstympning. Av dessa uppgav 334 kvinnor att de är könsstympade och 20 av dem är födda i Sverige.

European Institute of Gender Equality (EIGE) uppskattade att det 2011 fanns 59 409 flickor under 18 år bosatta i Sverige som föddes i, eller med ursprung från ett land där könsstympning är vanligt förekommande. EIGE estimerade att 3 – 19 procent, alltså cirka 2 000 –11 000 flickor under 18 år vid tillfället kunde vara i riskzon.

Olika typer av könsstympning 

Könsstympning av flickor och kvinnor inkluderar alla ingrepp som handlar om att helt eller delvis ta bort de yttre delarna av de kvinnliga könsorganen, samt alla övriga icke-medicinska ingrepp som skadar de kvinnliga könsorganen. Enligt Världshälsoorganisationen WHO kan könsstympning klassificeras i fyra olika typer.

Konsekvenser

För många flickor och kvinnor kan könsstympning innebära fysiska och psykiska konsekvenser på både kort och lång sikt.

De kan vara traumatiserade och lida av olika former av psykosociala konsekvenser. En del kan känna sig nedstämda eller må dåligt. Minnen från ingreppet kan finnas kvar, även om det skett långt tillbaka i tiden. En del flickor och kvinnor kan bli deprimerade eller nedstämda utan att förstå att det kan bero på själva könsstympningen. En del upplever inga besvär efter en könsstympning och vissa vet inte om, eller kommer kanske inte ihåg, att de blivit könsstympade.

Stöd för samverkan och kunskapsspridning

För att stötta myndigheter och andra aktörer som arbetar mot könsstympning av flickor och kvinnor har Jämställdhetsmyndigheten tagit fram en digital sammanställning. I den har vi samlat material och produkter som har tagits fram av olika aktörer. Syftet med sammanställningen är att bidra till erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning samt för att ge inspiration vid framtagande av eget material.

Könsstympning.se

På webbplatsen Könsstympning.se finns samlad och tillgänglig information om könsstympning. Den drivs av Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.