Ett steg fram

Övningen Ett steg fram hjälper dig att få syn på normer och hur de är kopplade till orättvisor. Genom övningen synliggörs fördelar och nackdelar som personer och grupper kan få utifrån hur de kategoriseras och får olika villkor i livet.

Gör så här:

Välj ut, eller lägg till de roller och påståenden som du tycker passar bäst för gruppen och ditt syfte.

Övningen kan göras i två versioner. Antingen kan deltagarna utgå från sig själva, eller så kan deltagarna göra övningen genom att få kort med roller som de sedan ska utgå ifrån. Om du väljer att låta deltagarna utgå ifrån sig själva är det viktigt att du och gruppen känner varandra ganska väl. Poängtera gärna för deltagarna att de får ljuga om de vill det och att det inte kommer att kontrolleras. Detta kan skapa ytterligare trygghet i gruppen. Fördelen med denna version är att deltagarna i högre grad kan få syn på hur de själva påverkas och gynnas av olika normer.

Väljer du att göra versionen med rollkorten är det viktigt att poängtera för deltagarna att de inte får visa eller berätta om sina kort för varandra. Dela ut korten och be alla att läsa tyst vad som står på deras kort. Be alla att fundera en stund över sin roll: Hur bor de? Vad har deras roll för bakgrund? Vad gör de på dagarna? På kvällarna? Vad drömmer de om?

Be sedan gruppen att under tystnad placera sig på en linje i rummet bredvid varandra. Berätta för deltagarna att du kommer läsa upp ett antal påståenden. Varje gång ett påstående stämmer in på sig själv/sin roll (beroende på vilken version du väljer) ska man flytta fram ett steg, annars skall man stanna kvar på sin plats. Läs sakta upp påståendena en i taget med paus emellan. När alla påståenden har lästs upp gäller det att stanna kvar på den plats man har hamnat.

Om deltagarna har haft roller, be dem berätta om sina roller för varandra. Låt dem diskutera med den som hamnat närmast om hur det kommer sig att de hamnat just där. I samlad grupp är det sedan viktigt att låta deltagarna reflektera kring hur de förhållit sig till rollerna. I rollkorten finns bara en liten del av varje persons identitet med. Om det inte står utskrivet vad personen har för etnicitet, sexuell läggning, funktionsförmåga eller kön, vad lägger vi då själva in? Hur tog man ställning till påståendet när informationen på kortet inte var tillräcklig? Vad var det som fick en att ge sin roll de egenskaperna?

Fortsätt sedan att diskutera: Var något påstående oklart eller svårt att ta ställning till? Varför? Hur kändes det att ta ett steg framåt? Hur kändes det att stanna kvar?
Vad händer när man hamnar långt bak eller långt fram? Vad ser man?
Vad innebär det i en persons vardag att vara någon som hamnar långt fram? Vilka fördelar får man? Hur påverkar det samhället att vissa personer har fördelar gentemot andra?
Hur kan man gå vidare när man har fått kunskap om de fördelar och nackdelar man får av samhället? Vad kan man göra för att motarbeta dessa orättvisor.

Rollkort och påståenden för övningen 

Roller

• Du är en judisk man i trettioårsåldern. Du är skådespelare men jobbar som
vårdbiträde.
• Du är en kille som har flytt med din familj från Irak. Du går i nian och
drömmer om att bli läkare.
• Du är gift och sitter i kommunfullmäktige. Du har dyslexi. Du har tre barn
och har anlitat en barnflicka.
• Du är singel och strax över trettio. Du är gymnasielärare och bor kvar i din
hemstad på Sveriges västkust.
• Du är en kille som bor i en storstadsförort. Din mamma jobbar som
städare, din pappa är arbetslös.
• Du är en tjugoettårig samisk tjej. Du jobbar på kontor och är rullstolsburen.
• Du är en heterosexuell tvåbarnsmamma som jobbar som säljare av
kontorsmaterial. Du bor i en villa.
• Du är ordförande i en partipolitisk ungdomsorganisation. Dina föräldrar
kom till Sverige från Chile på 1970-talet.
• Du är en trettioårig kvinna. Du pluggar på universitetet och har bott i
Sverige i fem år.
• Du är född i en tjejkropp men har känt sedan förskolan att du egentligen är en
kille. Dina föräldrar är lärare.
• Du är en muslimsk tjej. Du bor med dina föräldrar som är djupt troende.
Du pluggar till jurist på universitetet.
• Du är en heterosexuell man som arbetar som dansare på operan.
Du är uppvuxen i ett litet samhälle i södra Sverige.
• Du är en sjuttonårig tjej som inte avslutat grundskolan. Du jobbar på en
snabbmatskedja.
• Du är sjutton år, du går samhällsprogrammet på gymnasiet och har nyligen blivit förälder.
• Du är en femtonårig tjej. Du bor hemma hos dina föräldrar i en by i Västerbottens inland. Du är adopterad.
• Du är dotter till en amerikansk ambassadör. Du är kristen och bor i Sverige. Du går i en skola för synskadade.
• Du är dotter till en undersköterska och studerar ekonomi på universitetet. Du spelar innebandy på fritiden.
• Du är en man i femtioårsåldern. Du jobbar som polis. Du har nyss skilt dig från din man.
• Du lever som gömd flykting. Du bor tillsammans med din familj i ett rum i en lägenhet.

Påståenden

• Mina högtider har en röd siffra i almanackan.
• Ingen har aggressivt frågat mig om jag är kille eller tjej.
• Ingen har förklarat mitt humör med att jag har mens.
• Jag är inte rädd för att stoppas av polisen.
• Jag kan köpa hudfärgade plåster som liknar min hudfärg.
• Jag har aldrig blivit kallad något nedlåtande som syftar på min hudfärg eller vilken del av världen som jag kommer ifrån.
• Jag tog mig in i den här byggnaden och rummet utan att tänka på trösklar och trappor.
• Jag kan gå hand i hand på stan med någon jag har ihop det med utan att få konstiga blickar.
• Varje dag kan jag läsa i tidningen om framgångsrika människor med samma hudfärg som jag själv har.
• Om jag var på besök i riksdagen skulle folk lätt kunna ta mig för en riksdagsledamot.
• Jag behöver inte leta extrapriser när jag handlar mat.
• Jag bor i ett område med relativt låg arbetslöshet.
• Jag har aldrig behövt oroa mig för att komma ut med min sexuella läggning.
• Jag är inte på min vakt när jag går förbi en grupp män sent på kvällen.
• Jag reser vart jag vill utan att jag i förväg behöver ta reda på om det finns några funktionshinder på flyget, tåget eller bussen.
• Jag behöver inte oroa mig för att min lön är lägre än kollegornas bara på
grund av mitt kön.

Om övningen

Övningen finns med i rapporten GÖR! Samlade metoder för jämställdhetsintegrering. Rapporten är framtagen inom projektet ESF Jämt, som drivits av länsstyrelserna med finansiering av Europeiska socialfonden. 

 

Jämställdhetsintegrering

Publiceringsdatum: 17 september 2021

Senast uppdaterad: 29 april 2024