”Framtidens arkiv skapas i samtiden”

I skolvisningen Ärbar eller sedeslös kring år 1900 får eleverna kliva rakt ner i de historiska källor som finns i stadsarkivets magasin och ta del av hur polis, domstolar, fattigvård och föreningar förhöll sig till frågor om ärbarhet, sexualmoral och skam.

– Vi har arbetat aktivt med att höja vår medvetenhet och kunskap om jämställdhet och hur vi kan omsätta det i den dagliga verksamheten. Vårt skolprogram har kastat ljus på normsystem och genusroller genom tiderna, säger Ann-Sofi Forsmark, utvecklingschef på Stockholms stadsarkiv.

Kompetensutveckling hos personalen

Jämställdhetsarbetet på stadsarkivet tog fart när Stockholm stad inledde sitt program för mänskliga rättigheter och jämställdhet 2018.

– Detta innebar att vi behövde lyfta oss genom ökad kompetens och delta i stadens nätverk för jämställdhet, barns rättigheter och HBTQ-personers rättigheter. Medarbetare och chefer har fått fortbildning i jämställdhetsintegrering och HBTQ-frågor. Jag och två kollegor har gått en längre jämställdhetsstrategisk utbildning för personer inom offentlig sektor, säger Ann-Sofi Forsmark.

Den ökade kompetensen och medvetenheten har lett till stora förändringar. Stadsarkivet har gjort en analys av det så kallade personarkivet ur ett genusperspektiv, uppdaterat styrdokument och tagit fram checklistor för hur jämställdhetsperspektivet ska finnas med då arkivmaterial ska publiceras.

– Vi arbetar på flera sätt för att jämställdhetsperspektivet ska in i strukturerna och hållas levande, både hos de som möter publiken och de som beskriver och förvaltar arkiven och inte minst hos högsta ledning. Det handlar om att nöta in i det i vardagen, diskutera jämställdhetspolitiska mål på APT, hålla workshops och föreläsningar, säger Ann-Sofi Forsmark.

Ett demokratiskt uppdrag

Stockholms stadsarkiv är stort och består av 8,6 mil handlingar, än så länge är bara en liten andel digitaliserat. Arkivet rymmer folkbokföringsuppgifter, domar, bygglovsritningar, skolbetyg, taxeringsuppgifter, fotografier, privata samlingar med mera.

Ett stadsarkiv bevarar information för framtiden och har ett demokratiskt uppdrag och ska vara tillgängligt för alla, och dess innehåll och publika program ska spegla och tillgodose allas behov, oavsett kön.

Detta innebär att stadsarkivets resurser ska komma män och kvinnor till del i lika hög grad. Bland annat ska kvinnors och andra underrepresenterade gruppers historia lyftas fram i programpunkter och stärka kvinnors synlighet i arkivmaterialet.

– Stadsarkivet bidrar till att bredda samhällets historieskrivning genom att synliggöra och granska normer och strukturer som lett till att människor diskriminerats och osynliggjorts. I vår programverksamhet har vi lyft fram gömda och glömda kvinnor i arkiven, både som kollektiv och genom individuella öden. Även mansrollens villkor har belysts, liksom maktlösa och marginaliserade grupper, säger Ann-Sofi Forsmark.

Vikten av att koda om material

För några år sedan gjorde Stadsarkivet en granskning av personarkiven, det vill säga historiskt material från enskilda personer, inte organisationer eller verksamheter. Resultatet visade att endast sex procent av personarkiven är kvinnligt kodade (har kvinnors namn) resten var manligt kodade eller släktarkiv. Men även manligt könade arkiv kan innehålla mycket information om kvinnor, har det visat sig.

I till exempel Ingrid och Henrik Kroghs arkiv upptäckte arkivarien som förtecknade Henrik Kroghs inlämnade arkiv att arkivet till större delen bestod av Ingrids efterlämnade handlingar och namnet fick därmed blir därefter, att hennes namn står först.

– Att arkiven skapats i en specifik historisk kontext betyder inte att det går att lägga på ett jämställdhetsperspektiv idag. För att hitta kvinnorna då du söker i arkiven måste deras namn finnas med i arkivbeskrivningen. Detta visar på vikten av metadata så att materialet blir sökbart, säger Ann-Sofi Forsmark.

Genom varaktighet och långsiktighet vill Stockholms stadsarkiv skapa och omskapa Stockholms historia – med ett jämställdhetsperspektiv.

– Ett förändringsarbete kräver ansträngning. Det går inte att gömma sig bakom historien eller skylla på systemet, att arkiven är som de är. Vi måste peppa varandra att leta efter kvinnorna. Vi måste ju finnas till för alla annars tar vi inte vårt uppdrag på allvar, säger Ann-Sofi Forsmark.

Tips för jämställda arkiv

• Synliggöra obalansen mellan könen med hjälp av statistik
• Lyfta fram allas historia ur arkiven för att mångfaldiga stadens historia
• Ta fram en publiceringsplan som har en jämställdhetsanalys
• Utöka sökregister och arkivbeskrivningar med uppgifter om kön
• Ta fram en förvärvspolicy för personarkiven där jämställdhetsperspektivet är beaktat för att i framtiden kunna utföra riktade insamlingsinsatser.