Innovativa vägar till jämställdhet

Hon och kollegorna vid Luleå tekniska universitet, LTU, ligger i framkant med sin innovationsforskning. De har just avslutat projektet Genusdriven social innovation, där Malin Lindberg var projektledare.

När genusforskarna vid LTU började forska om innovation i början av 2000-talet var begreppet nära kopplat till maskulint kodade branscher.

– Det var främst tekniska innovationer som främjades av finansiärerna, men det håller på att förändras, säger Malin Lindberg.

Under de senaste 10-15 åren har både politiker och forskningsfinansiärer börjat förstå sprängkraften i sociala innovationer. I den svenska innovationspolitiken beskrivs numera utvecklingen av sociala innovationer som centralt för att kunna hantera samhällsutmaningar som arbetslöshet, fattigdom och demografiska förändringar.

– Samtidigt saknas det fortfarande kunskap om vad social innovation egentligen är och hur det kan främjas, säger Malin Lindberg.

Exempel på sociala innovationer

Genom projektet Genusdriven social innovation har hon och de övriga deltagarna försökt att ringa in några sociala innovationer inom genus- och jämställdhetsområdet. Förhoppningen är att resultaten ska hjälpa olika innovationsfrämjande aktörer att upptäcka och stötta nyskapande arbetssätt, metoder, varor och tjänster som kan bidra till genusmedvetenhet och jämställdhet.

Projektet har bland annat resulterat i en skrift som ger exempel på genusdrivna sociala innovationer hos organisationerna Winnet, Magma och Leia. Alla tre bidrar till en jämställd samhällsutveckling genom sina innovativa sätt att identifiera behov och skapa förändring, menar Malin Lindberg.

Winnet i Dalarna har till exempel utvecklat metoden Genushanden, ett praktiskt verktyg som affärsrådgivare kan använda för att motverka ett könsstereotypt bemötande. Ett annat exempel på en genusdriven social innovation är de koncept som organisationen Magma har tagit fram för att skapa möten mellan kvinnor i karriären och kvinnor som står långt från arbetsmarknaden. Ett sådant koncept är Magma Mitt i Maten, där deltagarna erbjuds att hålla ett föredrag under en lunch för att skapa kontakter och utbyta tankar inom sina intresseområden.

Malin Lindberg tycker att finansiärerna inom innovationsfältet, som Vinnova och Tillväxtverket, behöver bli bättre på att identifiera och hjälpa fram sociala innovationer.

– Det finns massor av idéer som inte uppmärksammas, säger hon.

Hon tror att det är viktigt att sociala innovationer ses som just innovationer eftersom innovationsfältet har hög status.

– Där finns mycket pengar och om dina idéer inte erkänns får du inte del av de medlen, säger hon.

Ett breddat innovationsbegrepp får också betydelse på en större, samhällelig nivå, tillägger Malin Lindberg.

– Det handlar om att satsa resurserna rätt. Om vi ska lösa vår tids stora samhällsproblem måste sociala innovationer få samma status som nytänkande inom teknik och it, säger hon.

Samtidigt poängterar hon att uppdelningen i tekniska respektive sociala innovationer främst ska förstås som en analytisk indelning. I praktiken går det inte att göra en sådan uppdelning eftersom alla innovationer innehåller sociala och materiella dimensioner i olika utsträckning.

– Ingen innovation blir framgångsrik utan en social medvetenhet om vilket behov den ska fylla, förklarar hon och nämner rullstolen och sociala medier som exempel.
Båda uppfinningarna ses som tekniska innovationer, men egentligen är de lika mycket sociala innovationer.

– Ingen av dem hade slagit igenom om de inte haft stor social betydelse, säger Malin Lindberg.

Finansierades av Vinnova

Projektet finansierades genom Vinnovas utlysning Behovsmotiverad forskning för ökad jämställdhet. Det drevs av LTU i samarbete med Winnet, Magma och Leia samt SVID, Stiftelsen svensk Industridesign.

Genusdriven social innovation definieras som ”nya varor, tjänster, metoder m.m. som är sociala i bemärkelsen att de identifierar och förändrar rådande genusmönster i organisationer och samhälle i en mer jämställd riktning.”