Tryggare relationer genom samtalsgrupper på LVM- och ungdomshem
På ungdomshem och LVM-hem finns ungdomar och klienter som utsätts för och använder våld i större utsträckning än andra. Genom att skapa samtalsgrupper med fokus på bland annat normer kopplade till kön skapas bättre förutsättningar för trygga relationer.
Statens institutionsstyrelse är en av många myndigheter som deltar i JiM-programmet (Jämställdhetsintegrering i myndigheter). Myndigheten ska utforma verksamheten på ungdomshem och LVM-hem så att den utgår från flickors och pojkars eller kvinnors och mäns villkor och behov. Målet med jämställdhetsintegreringen är att säkra den enskilda klientens rätt till en jämställd vård och behandling. Det innebär att behandlingen ska utgå från individens behov och att personalen ska synliggöra och motverka könsstereotypa normer. Efter institutionsvistelsen ska klienterna vara bättre rustade för att leva ett jämställt liv jämfört med när de skrevs in.
Personal utbildas i att leda samtalsgrupper
I arbetet med jämställdhetsintegrering har Statens institutionsstyrelse utbildat personal i att leda samtalsgrupper om relationer, sexualitet, våld och normer. De har också utbildat egna utbildare som ska se till att samtalsgrupperna blir en bestående del av verksamheten.
"Vi vill skapa bättre förutsättningar för trygga relationer och sexuell hälsa."
– Arbetet med att stärka ungdomars och klienters respekt för mänskliga rättigheter ska genomsyra det vardagliga arbetet på avdelningarna, säger Åsa Frodlund, utredare på Statens institutionsstyrelse.
– Samtalsgrupperna ska öka ungdomars och klienters förmåga att problematisera normer kopplade till kön och andra maktordningar. Genom värderingsövningar och samtal vill vi skapa bättre förutsättningar för trygga relationer och sexuell hälsa. Det förekommer att ungdomar och klienter ger uttryck för antidemokratiska attityder, det vill säga rasistiska, sexistiska och homo- eller transfoba värderingar. Det är också så att ungdomar och klienter hos oss utsätts för våld och använder våld i större utsträckning än andra. Därför är det särskilt angeläget med samtal om normalisering av våld och normer kopplade till kön.
Utbildningen för ledarna hölls i tre olika delar med olika fokus på kursledarens roll, normer och dess konsekvenser, och metoder för samtalsgrupper. Mellan gångerna fick deltagarna prova att hålla egna samtalsgrupper med stöd av en handbok som myndigheten håller på att ta fram.
Det vardagliga arbetet ska genomsyras av ett medvetet och strategiskt förhållningssätt
Åsa Frodlund ser att det finns utmaningar med arbetet.
– Det kan vara en utmaning att skapa stabila grupper med ett tryggt samtalsklimat, särskilt om omsättningen av elever och klienter är hög på avdelningen. Det kan också vara en utmaning att nå syftet med samtalsgruppen om det vardagliga arbetet på avdelningarna inte genomsyras av ett medvetet och strategiskt förhållningssätt.
Publiceringsdatum: 13 oktober 2021
Senast uppdaterad: 29 april 2024