Våldsprevention är en självklar del i Borås ungdomsverksamhet

Borås öppna ungdomsverksamhet har bedrivit ett samordnat och systematiskt våldspreventivt arbete inom fritids- och folkhälsoförvaltningen sedan 2017. Inom verksamheten arbetar cirka 80 medarbetare. Alla, från chefer till fritidsledare, jobbar mot samma mål: trygga och utvecklande mötesplatser för unga där man kan vara sig själv.

Ett gemensamt språk skapar riktning

Ett viktigt steg i arbetet har varit att utveckla ett gemensamt språk, något som gör det lättare att både förstå, beskriva och utveckla de insatser som pågår.

– Vi har fått ett gemensamt språk för att förklara vad det är vi gör, vilket också gjort att vi kan prata om det. Mycket gjordes redan sedan tidigare, men nu kan vi sätta ord på vad vi gör och varför, berättar Åsa Gunnesson Bergstrand, enhetschef i öppen ungdomsverksamhet på fritids-och folkhälsoförvaltningen.

Samordning och stöd skapar förutsättningar

Även om hela den öppna ungdomsverksamheten bär ansvaret för att våldsprevention ska genomsyra arbetet, finns det särskilda samordnade funktioner som stöttar upp. De ansvarar för omvärldsbevakning, kompetensförsörjning och för att arbetet ska hållas levande över tid. 
Insatserna består bland annat av grundutbildningar, vidareutbildningar, workshops samt stöd- och metodmaterial som skapar möjligheter till reflektion och dialog i vardagen. 

– Alla medarbetare inom öppen ungdomsverksamhet, från verksamhets- och enhetschefer till medarbetare blir regelbundet matade, servade och pushade att jobba med våldsprevention. Det har varit ett bra system för att få oss att tänka till, säger Per Gustenius, även han enhetschef i öppen ungdomsverksamhet på fritids-och folkhälsoförvaltningen.

En naturlig del av vardagen

Ett våldspreventivt perspektiv har blivit en självklar del av det dagliga arbetet i Borås öppna ungdomsverksamhet. Alla verksamheter inom organisationen har trivselregler som tagits fram tillsammans med besökare och nyanställda bjuds in till grundutbildning i våldsprevention. Uppföljningsverktyg används för att analysera, kvalitetssäkra och följa upp arbetet. 

Ett konkret exempel är användningen av The logbook. Varje dag dokumenterar personalen följande:

•    Vilka besökare som kommit till verksamheten, ålder och kön.
•    Hur dagen och kvällen har varit och vilket våld de har identifierat.
•    Om någon har agerat mot lindrigt våld och i så fall hur.
•    Vad personalen gjort för att utmana destruktiva maskulinitetsnormer.
•    Vilka våldspreventiva aktiviteter som genomförts och om de metoder som har använts för att förebygga våld är de metoder som de beslutat om att använda. 

– Numera är våldsprevention även en självklar del i våra ungdomsledarutbildningar, och i introduktionen när vi tar emot feriearbetare eller europeiska volontärer, förklarar Chiara Attianese, enhetschef i öppen ungdomsverksamhet på fritids-och folkhälsoförvaltningen.

Nästa steg: Agera med mera 2025-2027

Borås stads våldspreventiva arbete fortsätter att utvecklas. Mellan 2025 och 2027 genomförs projektet Agera med mera, som finansieras av Jämställdhetsmyndigheten. Syftet är att ytterligare stärka personalens kompetens inom våldsprevention genom systematiska och arbetsnära insatser.
Projektet följs upp av Högskolan i Borås som ska undersöka om projektet resulterat i att personalen omsätter teori till praktik i högre utsträckning. Efter projektets slut är målet att arbetssättet kan användas inom fler verksamhetsområden och utveckla det trygghetsfrämjande arbetet. 

– Det gör skillnad när vi börjar förstå våldsprevention eftersom det också påverkar andra områden. Vi förstår mer och mer hur våldspreventiva arbetssätt kan användas i olika former av utvecklingsarbeten, säger Tina Brodin, enhetschef för Fritidsbanken och Borås Kollo.

Långsiktighet som framgångsfaktor

I Borås ses det våldspreventiva arbetet som en långsiktig satsning. En avgörande framgångsfaktor har varit att arbetet inte behandlats som ett tillfälligt projekt, utan i stället tydligt prioriterats och integrerats i det trygghetsskapande arbetet. Ansatsen är bred, och det finns insatser på alla nivåer.

– Det är avgörande att vi håller i och håller ut kring den breda ansatsen och den breda synen på hur vi kan jobba med våldsprevention och trygghetsfrämjande arbete, avslutar Marie-Louise Bengtsson, verksamhetschef för öppen ungdomsverksamhet.