16 förslag för att locka män till yrken i välfärden

Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag för att motverka könsbundna studie- och yrkesval. I uppdraget har det också ingått att göra en analys över den könssegregerade arbetsmarknaden. Resultatet är 16 förslag för att komma till rätta med skillnaderna mellan kvinnors och mäns förutsättningar i arbetslivet. Förslagen fokuserar på bättre arbetsmiljö, bättre arbetsvillkor samt att motverka begränsande normer och strukturer.

– Vi drar slutsatsen att den viktigaste lösningen för att locka fler till välfärden är att förbättra arbetsvillkoren. När en stor del av arbetskraften väljer bort yrken inom vård, skola och omsorg blir det mycket svårare att rekrytera, särskilt utanför storstäderna. Den könsuppdelade arbetsmarknaden får konsekvenser för både individer och samhället, säger Sara Andersson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

I Sverige arbetar kvinnor och män i hög grad i olika yrken. Könssegregeringen har minskat över tid, framför allt för att kvinnor har sökt sig till mansdominerade yrken. Många åtgärder för att jämna ut könsfördelningen har också fokuserat på att fler kvinnor ska börja arbeta inom mansdominerade yrken. När det gäller välfärdsyrken inom vård, skola och omsorg är de ofta kraftigt kvinnodominerade. Andelen män inom välfärden har dock ökat något under de senaste åren. De män som har börjat arbeta inom välfärden i högre utsträckning än tidigare är företrädesvis utrikes födda män och unga män.

– Fler män behöver se välfärden som en attraktiv arbetsplats. Att höja statusen och motverka könsmärkningen av yrken är komplexa utmaningar som kräver åtgärder på flera områden, säger Sara Andersson.

De faktorer som förhindrar att fler män arbetar inom välfärden återfinns främst på organisatorisk och strukturell nivå. Bland annat handlar det om:

• Att lönerna generellt sett är lägre jämfört med traditionellt mansdominerade yrken
• Att karriärvägarna är sämre
• Att de organisatoriska villkoren är sämre, till exempel att personalgrupperna är större och att första linjens chefer har sämre förutsättningar
• Studiemiljön
• Arbetsmiljön
• Maskulinitetsnormer och könsmärkning av yrken, som gör att män riskerar att mötas av fördomar, diskriminering, dåligt anpassade arbetskläder, med mera.
• En känsla av utanförskap och att inte höra hemma på grund av yrkesidentiteter och ämneskulturer.

– Könssegregeringen grundläggs genom att kvinnodominerat och mansdominerat arbete värderas olika och får olika status. Uppdelningen förstärks i utbildningssystemet genom de val som unga kvinnor och män gör, både till gymnasiet och till högre utbildning. Våra förslag angriper en kedja av händelser både inom utbildningssektorn och på arbetsmarknaden, säger Sara Andersson.

Jämställdhetsmyndighetens 16 förslag i korthet

• Förtydliga föreskrifterna kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Utöka Arbetsmiljöverkets möjlighet att föreskriva om sanktionsavgifter.
• Stärk skyddet mot trakasserier och sexuella trakasserier från till exempel klienter och patienter i arbetslivet.
• Utveckla en modell för arbetsmiljöanalyser. Modellen ska bidra till ökad förståelse för hur arbetsrelaterad ohälsa uppstår.
• Ge Diskrimineringsombudsmannen (DO) rätt att utfärda föreskrifter. Ta bort bestämmelsen i diskrimineringslagen om att DO i samband med sin tillsyn ska försöka få dem som omfattas av bestämmelserna att frivilligt följa dessa. Syftet med det här förslaget är att förtydliga kraven i aktiva åtgärder och förbättra förutsättningarna för DO att bedriva tillsyn.
• Ge DO i uppdrag att utöva utökad tillsyn av aktiva åtgärder.
• Utred möjligheten att införa ett likabehandlingsombud, för att förtydliga och fördjupa samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Utred också procedurregler kring aktiva åtgärder.
• Tydliggör om och under vilka förutsättningar marknadslöneläget utgör ett godtagbart skäl för avsteg från likalöneprincipen.
• Vidareutveckla en modell för att mäta löneskillnader i likvärdigt arbete. Modellen ska synliggöra värderingen av kvinnodominerat arbete och underlätta arbetsgivares arbete med lönekartläggningar.
• Analysera förändringar av löneläget för olika yrken i relation till varandra. Analysen kan vara ett underlag för att identifiera vilka ytterligare åtgärder som behövs för att främja jämställda löner.
• Underlätta för kommuner att ta del av särskilda satsningar genom riktade statsbidrag.
• Genomför en satsning på ökad bemanning i äldreomsorgen.
• Förläng perioden med Äldreomsorgslyftet för att möjliggöra kompetensutveckling för personalen.
• Förtydliga bestämmelserna i skollagen om studie- och yrkesvägledares roll och ansvar. Förtydliga också vilken tillgång elever ska ha till studie- och yrkesvägledning. Syftet med förslaget är att bidra till att motverka att elevers studieval begränsas av normer och föreställningar om kön.
• Ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att motverka könsbundna studie- och yrkesval inom ramen för all vägledning inom arbetsmarknadspolitiken.
• Intensifiera arbetet med att rekrytera och behålla fler män till universitets- och högskoleutbildningar som leder till välfärdsyrken.
• Ta fram en struktur för att samordna arbetet kring könssegregering i utbildning och på arbetsmarknaden på nationell nivå.

Rekommendationer

Förslagen ovan rör områden där regeringen eller myndigheter kan genomföra förändringar. Jämställdhetsmyndigheten lämnar också ett antal rekommendationer. De handlar i stället om områden där kommuner, regioner och andra aktörer har det huvudsakliga ansvaret. På dessa områden är det viktigt att anpassa arbetet till lokala och regionala förutsättningar, i linje med det kommunala självstyret.

• Analysera hur resurser fördelas mellan olika kommunala verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv för att främja jämställda arbetsvillkor.
• I dag bidrar uppdelningen av yrkesprogram i olika lokaler till att kvinnor och män blir separerade. Öka samverkan och samordningen mellan olika yrkesprogram för att minska den här separeringen
• Förstärk samarbetet mellan högre utbildning och arbetsgivare i landsbygdskommuner.
• Sträva efter en jämn könsbalans på skolor genom medveten lokalisering av program.
• Dra större fördel av kommuners verksamhet för feriejobb och praktikplatser för att öka intresset för välfärdsyrken.
• Genomför fler projekt för att öka andelen män i vård- och omsorgsyrken.
• Utöka samverkan mellan till exempel hemtjänst och räddningstjänst. Skapa kombinationstjänster.

Läs mer

Rapporten Så ska fler välja jobb i välfärden

Analys av den könssegregerade arbetsmarknaden