Det osynliggjorda våldet i vårdnadstvister – hur kan barns rättighet stärkas?

– I Jämställdhetsmyndighetens rapport har vi granskat över 800 domar om vårdnad, boende och umgänge och i 64 procent av alla domar har uppgifter om våld förekommit. Domstolarna har beaktat uppgifterna och barns berättelse i låg utsträckning, säger Lena Ag, generaldirektör Jämställdhetsmyndigheten i inledningen av Almedalsseminariet.

Seminariedeltagarna står samlade framför sin publik på Barnrättstorget i Almedalen

Rapporten visar att även om domstolarna har haft uppgifter kan de döma till umgänge. I flera av domstolsbesluten beskriver man det som samarbetssvårigheter.

På seminariet lyfts att barnens röst måste bli tydligare. Lena Ag lyfter orden från ett barn som intervjuats i rapporten:

– Man ger mycket andra chansen till föräldrar. Alla gör misstag och det är bra att ge andra människor en andra chans. Men när det kommer till våld finns det en gräns för en andra chans.

Samhället ska inte tvinga barn att leva kvar i våldet.

Mikael Thörn, enhetschef Jämställdhetsmyndigheten, drar slutsatsen att lagstiftarens intentioner om att ge skydd inte fått genomslag. Uppgifter om våld beaktas i låg utsträckning och i de fall när våld omskrivs till samarbetssvårigheter osynliggörs våldet. 

– Vi ser att det är viktigt att barnen måste bli lyssnade på och domstolarnas kompetens måste öka. Skulle domstolarna själva lyssna på barnen kan uppgifter om våld beaktas oftare, säger Mikael Thörn, ansvarig för rapporten på Jämställdhetsmyndigheten.

Ett förslag på förändrad lagstiftning kommer från Barnombudsmannen:

– Barn måste vara en egen part i målen med ett eget ombud. Annars kan en förälder hindra att de deltar. De får heller ingen återkoppling varför ett domstolsbeslut tas. Vi vill också pröva särskilda domstolar för fall där barn är en del. Det måste finnas kompetens i mål som berör barn, säger Elisabeth Dahlin.

Olga Persson, Unizon, menar att konsekvensen av att inte beakta våldet är stort.

– Domstolarna dömer barnen att umgås med gärningsmannen. Barn som bor på skyddade boenden tvingas till umgänge och kan lätt röja platsen. Domstolarna måste flyttas närmare barnen och få träffa dem och motivera varför de tvingar barnet till umgänge.

De enskilda barnen får en situation som fortsätter att påverkas av våldet.

– Konsekvensen för barnet blir stor. De känna ofta oro, rädsla och blir arga. Det är posttraumatiska stressymptom. Så även om våldet inte finns kvar så finns minnen kvar till den personen, säger Åsa Landberg, sakkunnig Allmänna barnahuset.

– Barn har rätt att komma ur våld. Samhället ska inte tvinga barn att leva kvar i våldet.

 

Jämställdhetsmyndigheten har fått ett fortsatt regeringsuppdrag om att sprida kunskapen av resultatet från rapporten om vård, boende och umgänge.

Mäns våld mot kvinnor

Publiceringsdatum: 4 juli 2022

Senast uppdaterad: 11 juni 2024