Ekonomiskt våld i fokus när 25 länder möts i Stockholm

Sverige har ordförandeskapet i EU:s ministerråd under första halvan av 2023. Som en del av ledarskapet anordnade regeringen, med stöd av Jämställdhetsmyndigheten, en jämställdhetskonferens i början av februari, med fokus på ekonomiskt våld.

Under bannern “Economic perspectives on gender-based violence – paving paths to prevention” tog jämställdhetsexperter från hela Europa del av varandras expertis och utbytte erfarenheter från sina respektive länder.

Ekonomisk jämställdhet och att bekämpa mäns våld mot kvinnor är prioriterade områden för jämställdhet både i Sverige och i EU, men de är inte isolerade öar utan påverkar varandra och i skärningspunkten hittar vi ekonomiskt våld; ett relativt outforskat område som hänger ihop med andra typer av våld. 

"Ekonomiskt våld gör många kvinnor beroende av sina förövare – oförmögna att lämna eller tvingar dem att återvända genom att beröva dem alla medel för självförsörjning." – Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, i sitt inledningstal

Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, tillsammans med Paulina Brandberg, jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister, och Helena Dalli, EU:s kommissionär med ansvar för jämlikhet.

Kvinnors ekonomiska egenmakt som en skyddande faktor

Utan en stabil ekonomi kan det vara särskilt svårt att lämna en våldsam relation. Deltagare på konferensen var överens om att kvinnors ekonomiska egenmakt är en skyddande faktor mot ekonomiskt våld. 

Vikten av att hjälpa kvinnor att bygga sitt ekonomiska självförtroende, att säkerställa att de får lika lön för lika arbete och att motarbeta kvinnors prekära position på arbetsmarknaden var några exempel på insatser som nämndes. Arbetsgivare och stater spelar en avgörande roll för att främja kvinnors möjlighet till att leva självständiga liv och inte vidmakthålla policys som riskerar att bidra till att hålla kvar utsatta kvinnor i våldscykler och som försämrar deras ekonomiska utsikter.

Ekonomiskt våld måste ses som våld

Stater behöver inkludera ekonomiskt våld i brottsbalken för att ha verktygen att motarbeta det, men också för att det får en normerande effekt; om det är lagligt är det troligt att det inte ses som våld och att människor tar lättare på beteendet.

En återkommande poäng under konferensen var också vikten av att sprida kunskap om ekonomisk våld så att utsatta kan identifiera vad som händer, vilket kan göra det lättare att söka hjälp. Informationsspridning kan även bidra till att arbetsgivare och yrkesverksamma bemöter utsatta på ett bättre vis och utvecklar relevanta stöd.

"Kvinnors ekonomiska egenmakt är avgörande för ett jämställt samhälle fritt från våld." – Berit Jernberg, avdelningschef nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

Förebyggande insatser som ledskepp 

Ekonomiskt våld sammanflätar två stora jämställdhetsproblem och kräver en förebyggande ansats. Ratificiering av Istanbulkonventionen och ILO 190 lyftes fram som exempel på två viktiga verktyg.

Istanbulkonventionen är ett europeiskt avtal om våld mot kvinnor, som består av fyra pelare, varav våldsprevention är en. Konventionen har också ett granskningsorgan, GREVIO, som följer upp staters arbete och ger vidare rekommendationer. ILO 190 finns till för att skydda arbetare, oavsett deras anställningsstatus, från våld och trakasserier inklusive könsbaserad diskriminering på arbetsplatsen, och säkerställer även att medvetandehöjande kampanjer mot våld och trakasserier finns i plats.

En viktig del av det förebyggande arbetet är att bekämpa traditionella genusnormer som leder till att män väljer att utöva våld, men som också leder till segregerade arbetsmarknader där kvinnodominerade yrken värderas lägre. Stereotyper om män och kvinnor resulterar även i att kvinnor gör merparten av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, vilket bland annat leder till mycket lägre pensioner för kvinnor, vilket ökar sårbarheten i livets slutskede.

– Kvinnors ekonomiska egenmakt är avgörande för ett jämställt samhälle fritt från våld. Där vi befinner oss så dag behöver vi öka kunskapen och uppmärksamma kvinnors ekonomiska utsatthet som en självklar del av mäns våld mot kvinnor, säger Berit Jernberg, avdelningschef nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor på Jämställdhetsmyndigheten.

Vad är ekonomiskt våld?

Ekonomiskt våld kan definieras som "...beteenden som styr en persons förmåga att förvärva, använda eller upprätthålla ekonomiskt resurser och därmed hotande deras ekonomiska säkerhet och potential för självförsörjning.” (Adams, Sullivan, Bybee and Greeson, 2008)

En förövare som utövar ekonomiskt våld kan ägna sig åt:

Ekonomisk kontroll – spårar och förhindrar en kvinnans tillgång till resurser och förmåga
att använda dem.

Anställningssabotage – stoppar en kvinna från att söka eller ta jobb, förhindrar
möjligheter till karriärtillväxt, trakasserar en kvinna på jobbet.

Ekonomisk exploatering – spenderar alla medel, tar ut lån i en kvinnas
namn utan hennes vetskap eller genom tvång – "sexuellt överförd skuld" – och förstör en kvinnas kreditpoäng.

Mäns våld mot kvinnor

Ekonomi

Publiceringsdatum: 6 februari 2023

Senast uppdaterad: 11 juni 2024