För att nå jämställdhet krävs politiska insatser

Varför en analys över hela jämställdhetspolitiken?

– Jämställdhetspolitiken är ett brett område som täcker in många olika samhällsfrågor. Varje år släpper vi flera rapporter om utvecklingen inom olika delar av jämställdhetspolitiken. I den här rapporten presenterar vi en överblick av hela politikområdet. Vad har varit framgångsrikt och vad har hamnat i skymundan? Genom att sammanställa och analysera utvecklingen tror vi att rapporten blir ett bra underlag för riksdag och regering, säger Julia Hugoson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten och huvudförfattare till rapporten.

Vad visar analysen?

– De jämställdhetspolitiska målen har inte nåtts och utvecklingen mot ökad jämställdhet har stannat av på flera områden. Till exempel har kvinnors representation i landets 290 kommuner varit runt 40 procent av de förtroendevalda under de senaste 25 åren. I drygt två decennier har kvinnors disponibla inkomst varit omkring 20 procent lägre än mäns. Kvinnor fortsätter dessutom att ta ut 70 procent av nettodagarna med föräldrapenning, säger Julia Hugoson.

Både skolan och arbetsmarknaden är fortfarande könssegregerad. Arbetsvillkoren och lönerna inom kvinnodominerande yrken är fortfarande sämre och lägre än inom motsvarande yrken där det jobbar främst män.

– Inom områden där det gjorts politiska satsningar syns också resultat, fortsätter Julia Hugoson.

När det gäller arbetet med att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet, har det skett flera satsningar under tidsperioden.

– Politiken har varit tydligt med vilka problem som är prioriterade och hur de ska åtgärdas, det beskrivs i den nationella strategin för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, säger Julia Hugoson.

Regeringen har också gjort satsningar på kvinnor hälsa, till exempel genom att förbättra vården kring sjukdomar som bara drabbar biologiska kvinnor samt mödra- och förlossningsvården.

– Problemen är inte lösta, men politiken har varit tydlig med hur arbetet ska gå till och har avsatt resurser för att nå dit, vilket har gett resultat. Nu behövs liknande tydlighet för de övriga delmålen.

Vad krävs för att Sverige ska bli jämställt?

– De jämställdhetspolitiska delmålen är ambitiösa, men hur målen ska uppnås behöver konkretiseras, säger Julia Hugoson.

I regeringens skrivelse Makt mål och myndighet från 2016 står det att de jämställdhetspolitiska målen ska förtydligas i separata strategier, handlingsplaner eller åtgärdsprogram. Idag finns en strategi framtagen för ett av de sex delmålen, den nationella strategin för att förbygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

– Det finns ett behov av att ta fram strategier, etappmål eller handlingsplaner som på motsvarande sätt konkretiserar arbetet med de resterande fem delmålen. Det finns ett särskilt behov av att politiken beskriver hur problemen ska hanteras och vad som ska prioriteras, säger Julia Hugoson.

Behov av satsningar inom alla jämställdhetsområden

I rapporten konstateras också att det behöver sättas in åtgärder inom samtliga delmål. Det gäller särskilt målet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, som träffas av få politiska åtgärder.

Myndigheten har också lyft att det behövs politiska åtgärder för att bryta könssegregeringen inom skola och arbetsmarknad och förbättra arbetsvillkoren inom kvinnodominerade yrken.

– De här frågorna är inte nya för jämställdhetspolitiken, men det är fortfarande högaktuella eftersom utvecklingen mot ökad jämställdhet stannat av. För att de jämställdhetspolitiska målen ska nås behöver dessa frågor ett nytt fokus, avslutar Julia Hugoson.

Ta del av rapporten Ojämna insatser för jämställdheten: En lägesbild över de sex jämställdhetspolitiska målen och styrningen för att nå dit.