"Hur ser systemet på oss? Är vi uppskattade?"

Under ett seminarium med fokus på jämställd integration och utrikes födda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, samlades olika samhällsaktörer från de nordiska länderna för att utbyta expertis och erfarenheter.

Martin Andreasson, statssekreterare till jämställdhetsminister Paulina Brandberg, öppnade med att säga att ekonomisk jämställdhet är en prioriterad fråga för Sveriges regering, inte minst för att det är en faktor för ekonomisk tillväxt.

Han lyfte bland annat behovet av ett ökat kvinnligt företagande som i Sverige bara växt med 3 procent på 42 år; från 25 till 28 procent. Martin poängterade att både näringslivet och politiken har viktiga roller att spela för att snabba på denna utveckling.

Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor i Sverige var 13 procent 2023, jämfört med 2,4 procent bland inrikes födda kvinnor. Men alla grupper av utrikes födda kvinnor står inte långt från arbetsmarknaden utan det gäller främst kvinnor som är födda utanför Europa och som är flyktingar eller anhörighetsinvandrare. 

Bosse Parbring, enhetschef, deltog med en presentation från Jämställdhetsmyndigheten. Han poängterade vikten av samarbete för att lösa komplexa samhällsutmaningar och delade med sig av ett regeringsuppdrag myndigheten arbetar med tillsammans med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan och Socialstyrelsen för att riva hindren för de utrikes födda kvinnorna som står långt från arbetsmarknaden.

Det fanns ett behov av en studie som satte fokus på kvinnornas egna perspektiv så myndigheterna satte ihop fokusgrupper med kvinnor som står långt från arbetsmarknaden som nu har resulterat i en myndighetsgemensam plan för att underlätta för kvinnorna.

Bosse berättar att många i de diversifierade fokusgrupperna på 70 kvinnor från 28 olika länder vittnar om liknande erfarenheter:

– Trots många ansträngningar att komma in i samhället och att etablera sig på arbetsmarknaden delar många en känsla av minskad egenmakt efter ett par år i Sverige. Avsaknaden av både socialt och professionellt nätverk skapar en isolering som försvårar situationen, säger Bosse.

Andra faktorer som försvårar:

• Kvinnorna tar merparten av det obetalda hem-och omsorgsarbetet
• Misstro mot förskola vilket påverkar viljan att lämna barnen
• Osäkra anställningar som gör det svårt att vabba utan att förlora arbetet
• Påfrestande familjesituation när maktbalansen ändras i hemmet

Strukturell diskriminering är ett stort hinder för att få jobb

Majoritetssamhällets attityder till olika grupper av utrikes födda kvinnor blir en del av problemet som motverkar deras delaktighet och inkludering i samhället.

– De hierarkiska etniska relationerna i Sverige skapar social exkludering och marginalisering och är troligen en av de viktigaste orsakerna till att utrikes födda kvinnor stängs ute från arbetsmarknaden, säger Bosse.

De flesta i fokusgrupperna hade sökt massor med arbeten, men inte blivit kallade till intervju. Det finns studier som visar att en person med ett arabiskt klingande namn har mycket mindre chans att bli kallad till intervju. 

Flera kvinnor vittnade om att samhället fokuserar på vad de inte kan i stället för på vad de kan. Även välutbildade kvinnor upplever detta och mycket energi går åt att bearbeta upplevelser av kränkande bemötande från myndigheter. Kvinnor i studien med akademisk examen upplevde baklänges klassresor och en nedgradering av utbildningen från hemlandet.

”Mina klasskamrater på universitetet sa: – Hur kan du veta så mycket som är utbildad i Chile?” (Miriam, 36)

Att skickas runt i systemet leder till misstro

Ett positivt bemötande som fokuserar på kvinnornas egna förmågor leder till ökad tilltro till den egna förmågan och ökad motståndskraft. Kvinnorna uttryckte ofta en känsla av obegriplighet kring vad som krävs av dem från myndigheter och arbetsgivare, och att oavsett vad de gör, räcker det inte.

”Jag känner mig som en cirkel, jag går runt, runt men kommer ingenstans.” (Fadime, 45)

Känslan av att skickas runt mellan olika instanser, men ändå aldrig komma någonstans delades av Brakissa Soumahoro, en deltagare på seminariet. Hon berättade att det var först när hon upptäckte Etableringslyftet som hon kom vidare. Hon känner att det räddade hennes liv då hon mådde väldigt dåligt innan.

Etableringslyftet har funnits i fem år och har finansiering till 2025. De jobbar mycket med kvinnor som har lite till ingen utbildning och dessa kvinnor kan delta på sitt modersmål.

– Kvinnor lider mer. De får inte lika mycket arbetshjälp som män. Det är ett större fokus på vad de saknar snarare än vilka styrkor de bidrar med, säger Annika Nordgren, projektledare på Etableringslyftet.

När kvinnorna har kontakt med myndigheter så är det ofta att ett beslut hänger på andra beslut som tagits tidigare, vilket gör att mycket också kan gå fel längs vägen. Det här skapar misstro bland kvinnorna. En annan utmaning de har är att anpassa sig till ett individualistiskt samhälle när de kommer från mer kollektivistiska kulturer.

– Man måste förstå deras perspektiv för att överkomma utmaningar. Vi tittar på det svenska samhället genom ögonen av våra deltagare, säger Annika.

Med välmående i fokus – arbetsmarknadsåtgärder räcker inte

Maria Holm Baekgaard från Röda Korset i Danmark nämnde tillfälliga uppehållstånd som en barriär för integration och att det sänder en destruktiv signal från samhället:

– Ha din väska packad, men integrera! Det gör någonting med kvinnornas välmående, menar Maria.

Röda Korset fokuserar på alla delar av livet i sin integrationsverksamhet. Maria nämnde en insats där deltagarnas välmående stod i centrum, inte deras status på arbetsmarknaden. Kvinnorna fick leda innehållet utifrån hur de kände och prata på sitt eget språk. Det slutade med att alla dessa deltagare hamnade i någon form av anställning.

– Du måste ha ett holistiskt tillvägagångssätt och inte bara titta på arbetsmarknaden. Var en aktiv medborgare i ditt grannskap också. När du fokuserar på välmående först så följer resten efter. Du kommer in i en positiv spiral som lyfter dig, annars kanske du hamnar i en negativ spiral istället, sade hon.

Flera i panelen lyfte också behovet av att inkludera männen i integrationsarbetet bortom arbetsmarknadsåtgärder.

– Vi glömmer männen, men vi förväntar oss saker av dem också som inte är arbetsmarknadsinriktade. Kanske behöver de lära sig matlagning, städning, barnpassning. Om vi ​​lyfter kvinnor och inte män, går familjer sönder, säger Maria.

Hon tipsade också om att våga prova nya saker och ta initiativ till samarbeten för att utveckla integrationsarbetet.

Kvinnor flyger under radarn

Många kvinnor har kommit till Sverige som anhöriginvandrare. De får sina papper genom ambassaden och de omfattas inte av ett etableringsprogram, men har rätt att skriva in sig på Arbetsförmedlingen och SFI, något som bara 20-30 procent gör. 

Anna Fatima Sambou, entreprenör i Finland, kom till Finland för att studera ett masterprogram och blev inte heller inkluderad i något integrationsprogram. Hon berättar om de utmaningar hon mötte under sin resa att sen starta företag i landet. Utöver mer traditionella utmaningar som att komma på en bra affärsidé, lansering och få företaget att växa mötte hon utmaningar i form av språkbarriärer, kulturella utmaningar, men framförallt möjligheterna att få finansiering.

Hennes tips till kvinnor är att omfamna det som gör dig unik och använda det till din fördel. Och att tro på dig själv. Hon uppmanar också investerare att våga satsa på utrikes födda kvinnor.

– Det är inte bara en social fråga, det är ett sätt att ta vara på talang. Det handlar om att fånga möjligheter i det globala affärssystemets ekosystem, sade hon.