”Jämställdhetsarbete har många positiva effekter för pojkar och män”
Idag, den 19 november, infaller den internationella mansdagen. Jämställdhetsmyndigheten uppmärksammar därför en tidigare rapport som ger en samlad bild över aktuell forskning kring maskulinitet och ohälsa. Den visar på flera områden där maskulinitetsnormer kan göra män sårbara och utsatta.
Enligt traditionella maskulinitetsnormer ska män vara starka, handlingskraftiga och framgångsrika. Så kallat feminina attribut, som att prata om sina känslor och visa sig sårbar, kan innebära att män inte anses vara män nog och ställs utanför gemenskapen. Den traditionella mansrollen är något som får negativa konsekvenser för många män vad gäller till exempel föräldraskap och hälsa.
– Ett jämställdhetsarbete som bland annat kan innebära att utmana de traditionella köns- och maskulinitetsnormerna kan ha många positiva effekter även för pojkar och män. Inte minst vad gäller såväl fysisk som psykisk hälsa men även till exempel inom skolan och pojkars studieresultat, säger Lars-Gunnar Engström, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Maskulinitetsnormer kan göra män sårbara och utsatta
Jämställdhetsmyndigheten tog i början av året fram en rapport som ger en samlad bild över aktuell forskning kring maskulinitet och ohälsa. Den visar på flera områden där maskulinitetsnormer kan göra män sårbara och utsatta.
– En viktig slutsats är hur normer kopplade till en stark tilltro till sig själv, att förlita sig på sig själv kan vara särskilt hälsodestruktiv. Män har ofta svårare att diskutera och delge andra sina problem. Man söker inte hjälp eller söker hjälp sent vid sjukdom och att pratar inte med andra när de mår psykiskt dåligt. Denna norm har i flera internationella studier också visat sig ha samband med högre risk för självmordstankar och självmord, säger Lars-Gunnar Engström.
I den forskning som myndigheten har gått igenom lyfts ett antal områden där normer kring maskulinitet både förklarar riskbeteenden och där dessa beteenden kan underlätta förståelsen för varför och hur ohälsa uppstår.
Några exempel är:
- sämre hälsofrämjande beteenden
- sämre förmåga att förvärva och ta till sig hälsoinformation och att använda sig av kunskapen
- inte uppsöka vård vid sjukdom
- alkohol, droger och missbruk
- självmord och självmordstankar
- riskfulla beteenden så som kan leda till olycksfall i trafiken och arbetsplatsolyckor
- maskulina normer upprätthålls och förstärks ofta inom skolan och inom mansdominerande yrken.
Forskningen lyfter också att det är viktigt att öka kunskapen hos hälso- och sjukvårdspersonal om hur normer kring kön påverkar diagnostik och behandling.
– Maskulina normer påverkar till exempel mäns symtom på depression. Män visar oftare utåtagerande beteende så som aggressivitet och missbruk vid depression. Själva beteendet uppmärksammas ofta medan diagnosen bakom beteendet inte uppmärksammas eller behandlas, säger Lars-Gunnar Engström.
"Många hävdar att alla dagar på året, förutom internationella kvinnodagen, redan är ”mansdagar” och att världen inte behöver fler manliga förebilder."
Ska fokusera på pojkars och mäns hälsa
Den internationella mansdagen initierades 1999. Syftet med dagen är att fokusera på pojkars och mäns hälsa, uppmärksamma mäns bidrag till samhället, förbättrade relationer samt lyfta fram positiva manliga förebilder.
– Dagen är omdiskuterad. Många hävdar att alla dagar på året, förutom internationella kvinnodagen, redan är "mansdagar" och att världen inte behöver fler manliga förebilder. Frågan är dock vilka förebilder det handlar om och vilka som saknas, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.
Jämställdhetsmyndigheten arrangerade under förra året ett samtal med forskare och praktiker som på olika sätt arbetar med maskulinitetsnormer.
Relaterade länkar
Publiceringsdatum: 19 november 2021
Senast uppdaterad: 11 juni 2024