Nollvision kan kraftsamla mot dödligt våld

Trots satsningar på kvinnofrid och våld i nära relationer så har det bara skett en liten minskning av dödsfallen under senare år. När det gäller våld i ungas partnerrelationer syns ingen minskning.

Under mars 2024 mördades sex kvinnor i Sverige. I flera av fallen har en man som de har haft någon form av relation med anhållits misstänkt för mord. Jämställdhetsmyndighetens rapporter om mäns våld mot kvinnor visar bland annat att arbetet kring mäns våld mot kvinnor behöver samordnas ännu bättre för att kommunerna ska kunna erbjuda ett likvärdigt stöd.

– Det är oerhört tydligt att arbetet med att förebygga mäns dödliga våld mot kvinnor behöver prioriteras och växlas upp, säger Katarina Björkgren, enhetschef på myndigheten.

Det har gått tre år sedan våren 2021 då fem kvinnor mördades av män i sin närhet, under tre veckor. Då slog dåvarande rikspolischef Anders Thornberg fast polisens nollvision för mäns våld mot kvinnor och betonade att frågan är lika prioriterad som gängbrottsligheten.

I sin årsredovisning för 2023 konstaterar Polismyndighetens att man inte gjort någon nämnvärd skillnad för de våldsutsatta kvinnorna. I augusti 2023 la Polismyndigheten ner sin enda riktade grupp mot våld mot kvinnor, Igor. Det gjordes trots att utvärdering visade på goda resultat. I årsredovisningen konstateras att det finns goda förutsättningar att arbeta brottsförebyggande, men att det inte görs i någon större utsträckning.

Nollvision för att tydliggöra alla aktörers ansvar

Under 2023 föreslog riksdagen att det skulle införa en nollvision för våld i nära relationer. Med målet att tydliggöra att alla samhällsaktörer har ett ansvar att förebygga och förhindra förekomsten av det dödliga våldet i nära relationer. Jämställdhetsmyndigheten fick i uppdrag att ta fram en förstudie.

Ett tydligt resultat i förstudien är att det är viktigt att ha en gemensam problem- och målbild och plan kring de insatser som ska genomföras, annars undermineras nollvisionernas effektivitet och trovärdighet.

– En av de mest utmanande aspekterna av att använda nollvision som arbetssätt är att hitta en fungerande organisation för det delade ansvaret samt att upprätthålla den politiska viljan att fortsätta det långsiktiga åtagandet, förklarar Annika Karlsson, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Vilka fördelar finns med en nollvision för våld i nära relation?

– Om alla aktörer inom och utanför ett politikområde är överens om att det finns ett allvarligt samhällsproblem där de hittills använda metoderna och åtgärderna inte räckt till så kan en nollvision vara ett sätt att kraftsamla kring nollvisionen, säger Annika Karlsson.

En nollvision kan också bidra till att involverade aktörer ser sin roll och ansvar i frågan, och tydliggöra aktörernas ansvar för ett samhälle där ingen utsätts för dödligt eller allvarligt skadligt våld av närstående.

– Erfarenheter visar att en nollvision kan öka engagemanget för att uppfylla nollvisionen hos yrkesverksamma. För att detta ska ske krävs en tydlig styrning och ledning på området och att verksamhetsledare på såväl nationell som regional och lokal nivå ger arbetet med nollvisionen tydlig prioritet, säger Annika Karlsson.

Hur skulle en nollvision för våld i nära relation kunna utformas?

–  Inom ramen för förstudien har vi inte haft möjlighet att undersöka hur en organisatorisk struktur för en nollvision skulle kunna utformas. Men en viktig aspekt vid en eventuell etablering av en nollvision för våld i nära relationer är det integreras i det befintliga arbetet med den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, säger Annika Karlsson.

För att utreda vilken eller vilka myndigheter som ska leda och driva arbetet med nollvisionen framåt och ansvara för att följa upp nollvisionen, föreslår myndigheten att regeringen initierar en fördjupad utredning, med utgångspunkt i förstudiens resultat.

Mot bakgrund av den senaste veckans händelser samlar justitieminister Gunnar Strömmer och jämställdhetsminister Paulina Brandberg bland annat Polismyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten, Sveriges kommuner och regioner, företrädare för civilsamhället och andra berörda aktörer till ett möte om mäns våld mot kvinnor. På mötet kommer åtgärder på kort och lång sikt att diskuteras.