Ogiltig frånvaro för jämställdheten i skolan

Det är slutsatsen av rapporten Ogiltig frånvaro för jämställdheten – en uppföljning av det jämställdhetspolitiska delmålet om en jämställd utbildning. Rapporten är en uppföljning av styrningen och implementeringen av skolans jämställdhetsuppdrag och hur det påverkats av förändringar i skolans organisation och styrning de senaste trettio åren.

Pojkar som grupp har fortsatt lägre betyg

Pojkar som grupp har fortfarande lägre betyg än flickor i både grundskolan och gymnasieskolan. Men det är också bland pojkarna de elever som haft mest positiv betygsutveckling finns. I årskurs 9 är nämligen pojkar med högutbildade föräldrar den grupp som förbättrat sina studieresultat mest de senaste dryga tjugo åren.

– Även om vi kan slå fast att könsmönstren består – att flickor presterar bättre än pojkar, så är det inte fullt så enkelt. Det finns ett stort antal flickor som har lägre meritvärden än pojkar och många pojkar presterar väl i skolan. Men på ett övergripande plan har det alltså inte skett större förändringar under de senaste decennierna, säger Boel Kristiansson som är utredare på Jämställdhetsmyndigheten och en av rapportförfattarna.

Könsskillnader i attityder till jämställdhet 

Skillnaderna mellan könen är stora när det kommer till kunskaper om och attityder till jämställdhet och demokratiska värden. Flickor uppger själva att de diskuterar politik och samhällsfrågor utanför skolan oftare än pojkar, och de presterar också bättre på prov som undersöker kunskaper, värderingar och engagemang i samhällsfrågor. I grundskolan saknas ofta gemensamma diskussioner om jämställdhet i klassrummet.

På gymnasiet väljer flickor och pojkar till stor del olika utbildningar, och ämnen som jämställdhet faller oftare bort ur undervisningen på de program som domineras av pojkar. Det kan bidra till att öka dessa skillnader ytterligare.

Flickor känner mer stress och mindre trygghet

Andelen unga med psykosomatiska symptom har fördubblats sedan 80-talet och fler upplever skolstress. Mest stressade är flickor på högstadiet och gymnasiet. De ställer också högre krav på sig själva, och skattar sin självkänsla och egna förmåga lägre än pojkar.

– Den psykiska ohälsan kan kopplas ihop med skolans organisation och styrning. Ett ökat tryck på betyg och bedömning och mer individuellt ansvar för studierna tycks hänga ihop med ungas ökande psykiska ohälsa, och de negativa effekterna har visat sig starkare hos flickor än hos pojkar, säger Jakob Lindahl, utredare och rapportförfattare.

Att flickor som grupp utsätts för återkommande sexuella, verbala och fysiska kränkningar i den grad att det blivit en normaliserad del av vardagen är också en del av förklaringen till otryggheten. Pojkars utsatthet handlar ofta om att ingå i en gemenskap där verbala och fysiska kränkningar och en hård jargong syftar till att befästa inbördes hierarkier och sociala band.  

Styrningen och tillämpningen av uppdraget brister

Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra demokratiska värden som jämställdhet och förbereda eleverna för att bli samhällsmedborgare. Uppdraget är stort, och det görs många viktiga insatser i skolorna. Ändå är slutsatsen att styrningen inte fungerar fullt ut.

– Det finns ett glapp mellan förväntningar och resurser och vi kan se att det kommer att bli svårt att nå målet om en ökad jämställdhet om det inte samtidigt satsas på en större likvärdighet i skolan generellt, säger Boel Kristiansson.

Skolans uppdrag om jämställdhet är dessutom komplext. Det behövs en större tydlighet och mer stöd kopplat till uppdragets olika delar för att lärare ska få rätt förutsättningar att genomföra det. Till viss del så upprätthåller och förstärker till och med styrningen skillnaderna mellan flickor och pojkar i skolan.

Elevinflytande och integrerad jämställdhet ger mest

Jakob Lindahl säger att det är vanligt att jämställdhetsarbetet görs ”på sidan av”, till exempel på temadagar eller i projekt.

– I stället borde jämställdhetsperspektivet genomsyra den ordinarie undervisningen, oavsett ämne. Idag tenderar lärare att prioritera bort gemensamma diskussioner om ämnen som jämställdhet och demokrati för att de behöver lägga stort fokus på resultat som går att mäta, policydokument och ärendehantering. Vissa lärare undviker också ämnen som de tror kan leda till konflikter i klassrummet.

Att göra eleverna mer delaktiga i jämställdhetsarbetet för att öka träffsäkerheten är ett annat konkret förslag som läggs fram i rapporten.

– Bara eleverna själva kan till fullo förstå och beskriva sin egen vardag, därför behövs de i arbetet, säger Jakob Lindahl.

Läs hela rapporten Ogiltig frånvaro för jämställdheten - en uppföljning av det jämställdhetspolitiska delmålet om en jämställd utbildning.