Ökad upptäckt av våld kan rädda liv

Konferensen belyste vikten av att normalisera frågan om våld och skapa trygga rutiner för att upptäcka våldsutsatthet.

– Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer måste bekämpas med samma kraft som den organiserade brottsligheten, sa Katarina Lundahl, statssekreterare hos jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg.

Lise Tamm, Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör, tog vid och slog fast:

–  Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle. Det här uppdraget är historiskt och handlar om att rätta till ett systemfel.

Våld är inte ett individuellt problem utan ett strukturellt samhällsproblem som kräver gemensamma lösningar. Trots att många våldsutsatta redan har kontakt med vård, socialtjänst eller andra samhällsaktörer upptäcks våldet sällan i tid. Enligt Socialstyrelsens dödsfallsutredningar har över hälften av de som drabbats av dödligt våld i nära relationer haft kontakt med myndigheter året innan brottet – utan att våldet uppmärksammats.

– Våld tystar. Därför måste vi ställa frågan. Det handla om att upptäcka de vi möter, men också om att förstå att det kan handla om dig och mig, sa Katarina Björkgren, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Bygger en ny infrastruktur

Regeringsuppdrag Ökad upptäck av våld samlar flera stora myndigheter som tillsammans når en stor andel av Sveriges befolkning. Målet är att medarbetare på de klientnära myndigheterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket ska kunna ställa frågor om våldsutsatthet eller våldsutövande. De ska också kunna bemöta de svar de får och hänvisa personen rätt. Planen är att bygga en ny infrastruktur för svenska myndigheters insatser mot mäns våld mot kvinnor.

Myndigheterna har samverkat i sex år. Lise Tamm lyfte att tiden är en viktig faktor:

– Det tar långt tid innan vi finner varandras roller och kan stötta varandra. Vi måste jobba långsiktigt. Att ställa frågor om våld måste vara en del av myndigheternas ordinarie struktur, det ska vara helt naturligt att ställa frågan, sa hon och fortsatte:

– Hur farligt kan det vara? Vad kan hända? Att det blir obekvämt i rummet, det kanske vi får stå ut med.

Utmaningar och framgångsfaktorer

Generaldirektörerna för de samverkande myndigheterna var på plats och möttes i ett panelsamtal med fokus på implementering och hålla i frågan. Flera av generaldirektörerna betonade vikten av ledarskap och långsiktighet. Det tar tid att förändra arbetssätt och skapa en kultur där våld alltid är en del av samtalet. Samverkan är också avgörande.

Maria Hemström Hemmingsson, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, lyfte att det har betydelse vad den högsta chefen säger:

– För mig är detta en oerhört central fråga. Ingen kan göra allt, alla kan göra något. Våldsutsatthet påverkar möjligheten att delta i arbetslivet, det är där vi ska in. Ledningen måste hålla i arbetet. Nu har vi en bra grund, gäller att hålla fast i den.

Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg konstaterade att myndigheten har en viktig roll i arbetet mot våld i nära relationer.

− Vi har många kundmöten varje dag och i dessa kontakter behöver vi lämna vårt bidrag till att upptäcka när våld förekommer. Vi har arbetat länge med frågan och jag vet hur viktigt ledarskapet är, särskilt som det kan vara både svårt och obehagligt att prata om och ställa frågor om våld. Vår roll är att skapa trygghet för människor som lever i Sverige. Det är också ett skäl till att frågan om att bekämpa våld i nära relationer ligger mig varmt om hjärtat, sa han.

Maria Mindhammar, Migrationsverkets generaldirektör, fokuserade också på ledningens ansvar:
− Det är viktigt del. Vi har kommit långt men gäller att bevaka det här och det gör jag i min roll.

Tiden en viktig faktor

Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen var precis som Lise Tamm inne på att tiden är en viktig faktor.

− Det tar tid att förändra kulturer och arbetssätt. Viktigt att arbetet är kunskapsbaserat,
Vi behöver slå fast vad som är bästa praxis, de bästa erfarenheterna, och använda oss av det, sa han.

Åsa Lindh, generaldirektör på Statens servicecenter, var också på plats och fokuserade på att det behövs trygghet och mod för att ställa frågor om våld:

− Vår roll är att möta medborgare på våra 148 servicekontor runt om i landet. Vi behöver jobba med att skapa mod och trygghet för att våga ställa frågor.

Ett gemensamt ansvar

Konferensensdeltagarna underströk att arbetet mot våld inte får vara en projektbaserad insats. Det ska vara en självklar och integrerad del av all verksamhet, året runt. Frågan om våld är en fråga om liv och död – men är också en nyckel till ett mer jämställt samhälle.

− Det kräver mod, kunskap och samarbete för att säkerställa att våldet upptäcks och att de som utsätts får stöd och skydd i tid, sa Lise Tamm.

Har en avgörande roll i upptäckt av våld

Samordningsförbunden har en unik position i att möta de mest utsatta individerna i samhället och spelar en central roll i att ställa frågor om våld inom sin ordinarie verksamhet.

− En av framgångsfaktorerna är att frågan om våld har blivit en naturlig del av arbetet. Genom långsiktigt arbete har förbundens styrelser satt frågan i fokus och avsatt resurser för utbildning om vad våld är och hur det påverkar individers hälsa och livssituation. Samordningsförbunden har dessutom kravställt att insatser de finansierar inkluderar våldsfrågan, vilket ytterligare stärker arbetet, sa Christel Martinsson, förbundschef samordningsförbundet Skaraborg.

Önskar att frågor om våld ställs

Studier visar att många deltagare i förbundens verksamhet önskar att frågor om våld ställs. Samordningsförbunden betonar vikten av att koppla utbildning till praktik – att motivera varför det är viktigt att ställa frågan, ge kunskap och skapa en trygg miljö där både deltagare och medarbetare känner sig rustade. Genom att rutinmässigt fråga om våld och stärka stödet till våldsutsatta bidrar samordningsförbunden till att synliggöra sambandet mellan våld och ohälsa.

− Upptäckt räddar liv, sa Christel Martinsson.

Kostnader av att inte upptäcka våld

Det avslutande samtalet mellan Katarina Björkgren från Jämställdhetsmyndigheten och Ola Florin från Socialdepartementet lyfte avgörande insikter från dagen. Björkgren påpekade hur viktigt det är att belysa kostnaderna av att inte upptäcka våld, både mänskliga och samhällsekonomiska. Hon betonade att fel insatser ges när frågan om våld inte ställs och hur avgörande högsta ledningens engagemang är för att skapa en förändring – något som flera generaldirektörer visade tydligt under dagen.

Ola Florin lyfte vikten av riktade insatser till våldsutsatta och underströk Samordningsförbundens viktiga arbete:

− De är där och möter de mest utsatta människorna. De gör ett oerhört viktigt arbete och behöver lyftas!

Florin uppmärksammade även Statens servicecenters roll som en ingång för många människor som söker stöd, vilket gör dem till en viktig aktör i arbetet mot våld.