Sommarlovet ökar risken för hedersrelaterade bortföranden

– Skolan är ofta barnets enda frizon. När sommarlovet börjar, försvinner det skyddet. Det gör det svårare att upptäcka när ett barn riskerar att utsättas, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Tecken finns – men åtgärder uteblir

Många barn som förs bort har tidigare varit kända av socialtjänst eller skola. Trots oroande signaler misslyckas samhället ofta med att agera i tid.

– Yrkesverksamma lägger en stor börda på barnet att själv vara drivande för att få stöd och hjälp. Vuxna runt barnet måste ta oro på allvar och ta ett större ansvar för att fatta beslut om nödvändiga insatser, säger Madelene Soovik, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Exempel på riskfaktorer att uppmärksamma:

• Tidigare utsatthet för fysiskt eller psykiskt våld, ofta i hederskontext.
• Kontroll i vardagen – kring klädsel, sociala kontakter eller fritid.
• Oro inför ledighet eller resa utomlands.
• Förändrat beteende – barnet blir tystare, mer oroligt eller utåtagerande.
• Syskon som tidigare har förts bort eller lever under liknande förhållanden.
• Ökad sårbarhet i samband med kontakt med myndigheter eller när en insats avslutas.
• Att bryta mot hedersnormer – till exempel genom att ha en otillåten kärleksrelation eller att komma ut som hbtqi-person.

Brister i rutiner och ansvarsfördelning

Trots att det finns kunskap, lagstiftning och verktyg brister det ofta i hur de används i praktiken.

– I många kommuner saknas fungerande rutiner. Skolfrånvaro anmäls inte, utredningar dröjer, och barnets behov av skydd tillgodoses inte. Här måste både politiker och verksamhetsansvariga ta sitt ansvar, säger Mikael Thörn.

Socialtjänsten vittnar också om hög arbetsbelastning, personalomsättning och otillräcklig kompetens när det gäller hedersrelaterad problematik.

Ny lagstiftning ger fler möjligheter – men kräver tillämpning

Den 1 juni 2024 trädde ett utvidgat utreseförbud i kraft, vilket gör det möjligt att hindra barn från att föras ut ur landet i riskfyllda situationer.

– Det utvidgade utreseförbudet är ett viktigt verktyg, men det är sällan tillräckligt. Utreseförbud måste kombineras med andra insatser, exempelvis skyddat boende, stödpersoner, umgängesbegränsning– för att kunna skydda dessa barn, säger Madelene Soovik.

Jämställdhetsmyndigheten arbetar för att stärka det förebyggande arbetet, men menar att det yttersta ansvaret ligger hos varje enskild aktör som möter barn i sin yrkesroll.

– Vi måste bli bättre på att se riskerna i tid och agera innan det är för sent. Det handlar om barns rätt till trygghet och en uppväxt fri från våld och förtryck, säger Mikael Thörn.

Mer information på vår webbplats

• Hedersrelaterat våld och förtyck
• Bortförda barn och unga
• Det finns flera framgångsfaktorer för att stoppa ett nära förestående bortförande. För tips, ta del av vår publikation Att tänka på: Vad du som yrkesverksam bör tänka på i mötet med barn och unga som riskerar att föras bort.
• 1 juni 2024 trädde en ny lag i kraft, ett utvidgat utreseförbud för barn Ett utvidgat utreseförbud för barn (pdf)