Stor våldsutsatthet när barn och kvinnor tvingas till äktenskap

Många flickor och kvinnor som utsätts för barn- eller tvångsäktenskap i Sverige lever redan i en miljö där våld och kontroll är vanligt förekommande. Det rör sig om begränsningar och krav som ofta förekommer långt före och efter att äktenskapet ingås.

– I många fall förekommer barn- och tvångsäktenskap i familjen och släkten sen tidigare. Yrkesverksamma behöver ställa frågor om situationen i familjen och vara uppmärksamma på att det är något som ökar risken för att barn och unga utsätts, säger Matilda Eriksson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten och en av rapportförfattarna.

Våldet fortsätter inom äktenskapet. Det är också svårt för flickor och kvinnor att lämna äktenskapen på grund av hot om våld, ekonomiskt våld och våld mot kvinnans barn. Hoten kommer ofta från maken, men kan även komma från den egna släkten och makens familj.

Svårt att kartlägga omfattningen

Mellan åren 2014–2021 fanns det 556 registrerade äktenskap där någon av makarna var under 18 år vid vigseltillfället. Sedan 2014 har antalet polisanmälningar om äktenskapstvång varierat mellan 28 och 118 per år. När det gäller barnäktenskapsbrott rör det sig om 46–87 anmälningar per år, sedan 2021.  Dessa utgör dock enbart en liten andel av den totala förekomsten.

– Det är svårt att mäta omfattningen av barnäktenskap och tvångsäktenskap i Sverige, bland annat för att de utsatta i många fall inte vågar berätta om det. Men vi kan konstatera att det rör sig om en mycket allvarlig utsatthet, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

I kartläggningen har vi också tittat på månggifte och tillfälliga religiösa äktenskap för sexköp. Båda dessa framstår som ovanligare.

– Det kan delvis bero på att den typen av utsatthet uppmärksammas i mindre utsträckning av myndigheter och enskilda yrkesverksamma. Det är viktigt att fler ställer frågor för att öka upptäckten. I de fall där månggifte förekommer rör det sig i vår kartläggning uteslutande om män som har flera fruar, säger Matilda Eriksson.

Det behövs mer kunskap och tidiga insatser

För att motverka barn- och tvångsäktenskap, månggifte och annan relaterad utsatthet ger vi ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet. Något som är viktigt är att insatser sker tidigare, utifrån de riskfaktorer som identifierats. För att det ska vara möjligt behöver det skapas rutiner hos myndigheter att ställa rätt typ av frågor och kunna länka vidare till andra aktörer.

Det krävs även återkommande information och dialog om rättigheter, skyldigheter, lagar och möjlighet till stöd inom en rad olika verksamheter. Den typen av viktig information måste bland annat ges inom skola, fritidsverksamheter, socialtjänst, hälso- och sjukvård och arbetsmarknadsåtgärder.

– Det är viktigt att inte ha en förenklad bild av hur utsatta personer beter sig. Vi måste förstå att de agerar utifrån den kontext de är i, och många gånger inte ser något alternativ. Om vi blir bättre på att tidigt bryta den här typen av mönster, kan vi förebygga mycket lidande, säger Matilda Eriksson.

Läs mer

Rapporten Ett liv präglat av våld

Att förhindra människohandel med kvinnor och barn är en del av Pekingplattformen, FN:s globala handlingsplan för jämställdhet, som 2025 har funnits i 30 år.