Traditionella normer om maskulinitet göder kriminalitet

Inom ramen för JIM+, Jämställdhetsmyndighetens stöd i jämställdhetsintegrering genom erfarenhetsutbyte, samlades fyra länsstyrelser för att utbyta erfarenheter om brottsförebyggande arbete. Jesper Fundberg, etnolog och lektor vid Polisprogrammet i Malmö deltog för att inleda dagen med att prata om maskulinitet och våld.

Maskulinitetsnormer handlar ofta om att vara stark, ha kontroll och rätten att definiera. Traditionella normer kräver att män undviker att visa svaghet, rädsla eller femininitet, vilket ofta visar sig i språk och handlingar som förstärker hierarkier och döljer andra möjliga roller. Att använda våld eller begå brott kan bli ett sätt att bevisa sin maskulinitet, särskilt i grupper där dessa normer är starka.

Grupper har stor påverkan på hur maskulinitet uttrycks hos individen. I pojk- och mansdominerade grupper finns ofta outtalade regler om att visa sig stark och lojal, vilket kan pressa individer att följa normer som främjar brottsliga handlingar. Samtidigt kan dessa normer vara en börda – den som inte lever upp till förväntningarna riskerar att själv bli utsatt för våld.

– Kriminalitet och maskulinitet hänger ofta ihop, men ändå saknas ett jämställdhetsperspektiv i många brottsförebyggande insatser. Med könsblinda analyser och åtgärder osynliggörs de maktordningar och normer som driver brottsproblematiken, säger Jennifer Bolin, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Våld och maskulinitet bör ses som en gradskillnad snarare än artskillnad, menar Jesper Fundberg. De normer om maskulinitet som göder brott återspeglar de normer samhället sprider i stort och därför måste förändringen också ske i hela samhället för att effektivt förebygga brott och våld. Den här insikten är viktig för att undvika ”monstrifiering” av vissa individer, vilket kan leda till att strukturella förhållanden osynliggörs.

Förändring är möjlig

Maskulinitetsnormer är inte statiska utan förändras över tid. En positiv förändring kan ske genom att erbjuda alternativa sätt att uttrycka maskulinitet, särskilt för unga män. Att skapa miljöer där våld och kriminalitet inte är ett krav för att bli respekterade är en viktig del av det arbetet. Studier visar också att män som lämnar radikala grupper ofta gör det för att de finner nya former av gemenskap och erkännande, snarare än genom att ifrågasätta gruppens ideologi.

Trots de starka kopplingarna mellan kriminalitet och maskulinitet är förändring möjlig. Om vi tillsammans arbetar systematiskt för att bryta kopplingen kan vi skapa ett mer socialt hållbart samhälle – där brottslighet inte är en väg till erkännande för någon.

En viktig del i att stärka pojkars och mäns engagemang i det förebyggande arbetet är att fokusera på deras roll som åskådare där de sätter gränser mot skadliga beteenden. Genom att uppmuntra en aktiv och positiv roll minskar risken för att arbetet upplevs som utpekande eller skuldbeläggande, vilket annars kan skapa motstånd och försvåra förändring.

En annan viktig pusselbit är att förstå kommunernas utmaningar, stödja deras långsiktighet och bidra till att deras arbete får genomslag.

– Kunskap om kopplingen mellan maskulinitet, våldsutövande och kriminalitet behöver tas tillvara och omsättas, och tas in i som en del i analyser av varför brott begås, för att det brottsförebyggande arbetet ska bli mer träffsäkert och få större effekt på samhällsnivå. Som myndigheter behöver vi stödja kommuner i detta arbete, säger Jennifer Bolin, utredare, Jämställdhetsmyndigheten.

Jämställdhetsmyndigheten stödjer utvecklingen av det våldsförebyggande arbetet genom kunskap-och metodstöd. Vi anordnar bland annat seminarier för våra målgrupper och har tagit fram en kunskapsöversikt om mäns ansvar för jämställdhet och för att stoppa mäns våld mot kvinnor.

Läs mer

Vägledning för jämställdhetsintegrering
Vägledning för våldsförebyggande arbete
Metodstöd för kartläggning av tre våldstyper