Utrikes födda kvinnor vittnar om hinder för att få jobb

Utrikes födda kvinnor är en grupp där färre arbetar jämfört med andra grupper. Samtidigt finns det stora skillnader inom gruppen. Jämställdhetsmyndigheten har haft regeringens uppdrag att undersöka hur kvinnorna själva upplever svårigheter med att få arbete i Sverige.

Jämställdhetsmyndigheten har gjort fokusgruppsamtal med 70 kvinnor från 28 länder. Studien är kvalitativ och kvinnornas berättelser gäller därför inte för hela gruppen utrikes födda kvinnor. Men det kommer fram flera viktiga hinder för etablering på arbetsmarknaden i intervjuerna. Ofta handlar det om kontakten med myndigheter som till exempel Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. De berörda myndigheterna har tagit fram en plan för att åtgärda hindren.

Kvinnorna berättar att de möter diskriminering i sina vardagsliv, av myndigheter och andra samhällsaktörer. Diskrimineringen gör det svårare att närma sig arbetslivet. Så här berättar Salina (fingerat namn) i rapporten:

Kvinnorna i studien har alla varit involverade i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De upplever att myndigheterna är mer fokuserade på vad de inte kan än vilka kunskaper och erfarenheter de bär på sedan tidigare. Så här berättar Nour:

"Många är utbildade och har ett normalt liv och situation. Det finns idéer om vår bakgrund. En upplevelse. Många syrier har hög utbildning, egna företagare. Har jobbat hela tiden, i hemlandet med handel och eget företag."

Svårt att lära sig svenska

Språkkunskaper och arbetspraktik är viktiga nycklar för att kvinnorna ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Men många av de kvinnorna i studien upplever att det har varit svårt att lära sig svenska. Det kan bero dels på livssituationen genom att många kvinnor ofta är huvudansvariga för barn och hushåll, dels på att kvinnorna inte får möjlighet att praktisera språket, berättar Marlee som har intervjuats i rapporten:

"Jag var på praktik på tre månader sen blev det inget jobb för de behövde någon som kunde mer. Det var inte så mycket språkövning. Jag gjorde praktik i köket i förskolan", berättar Zana. 

Ju längre tid som kvinnorna varit i Sverige utan att ha blivit inkluderade i samhället, desto sämre blev deras tilltro till den egna förmågan. Eftersom många bär på trauman från tiden före ankomsten till Sverige är sårbarheten större för myndigheters negativa bemötande och det får lättare nedbrytande konsekvenser för deras självtillit.

– Många av kvinnorna vi talade med önskade att olika samhällsaktörer fokuserade på vad de kan i stället på vad de inte kan, säger Eva Thyselius, utredare på Jämställdhetsmyndigheten och en av rapportförfattarna.

– Medan ett negativt bemötande leder till social distansering och rädsla leder ett positivt bemötande till att kvinnorna mobiliserar sina egna förmågor och ger dem ökad kraft att hantera svåra upplevelser.

Vill ha personlig kontakt

Kvinnorna upplever också att myndigheterna är svåra att nå, de digitala kanalerna svårtillgängliga och de flesta uttrycker ett stort behov av en kommunikation ansikte mot ansikte. Så här säger Pam:  

Många har erfarenhet av att bli bollade mellan offentliga instanser utan att bli hjälpta. En samverkan krävs mellan myndigheter. Fataneh vittnar i rapporten om denna problematik:  

"Saken är att de bollar runt dig. Du frågar Migrationsverket, de kan inte någonting om Skatteverket, så du ska gå och fråga i Skatteverket. Skatteverket kan ingenting om Arbetsförmedlingen, så du ska … Så de bollar dig runt, ingen svarar på någon fråga, du blir trött och du slutar försöka hitta någonting själv, så efter två år du har inte hittat någonting."

Bättre bemötande och insatser

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Länsstyrelsen Västernorrland, Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten kommer nu att arbeta vidare med en myndighetsgemensam plan som presenterades 31 mars. Myndigheterna har pekat ut dessa områden som viktiga att åtgärda för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete:

• Likvärdigt bemötande: För att motverka diskriminering och rasism i mötet med myndigheter ska Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket samverka kring kompetensutveckling om likvärdigt bemötande samt metoder som bidrar till förändrade arbetssätt.
• Likvärdig tillgång till insatser: Det ska göras en gemensam uppföljning av tillgång till insatser och stöd hos myndigheterna för att upptäcka och åtgärda ojämställdheter i fördelning av insatser.
• Information och kommunikation: Myndigheterna vill förbättra informationen till utrikes födda kvinnor, i synnerhet de som i nuläget inte har så många myndighetskontakter och därför riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap. I planen ges förslag på olika mötesplatser som når kvinnorna.

Eva Thyselius hoppas att insatserna att förbättra bemötandet och tillgången till insatser ska leda till att kvinnorna känner sig stärkta efter mötet med myndigheter och kan mobilisera sina resurser och förhoppningsvis komma i arbete.

– Framför allt hoppas jag att myndigheterna fortsätter att lyssna på kvinnornas behov när de ska utveckla sina verksamheter.

Fotnot: Namnen på de citerade kvinnorna är fingerade.

Rapporten Mellan tillit och misstro - utrikes födda kvinnor om sina behov och hinder i relation till arbetsmarknadsetablering samt den myndighetsgemensamma planen för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden.

Se ett studiosamtal mellan Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör Lena Ag och Lars Lööw, överdirektör på Arbetsförmedlingen, om hur hindren för utrikes födda kvinnor ska minskas.