Vad är jämställdhetsintegrering?

Eftersom jämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste ett jämställdhetsperspektiv finnas med i det dagliga arbetet.

Jämställdhetsintegrering innebär därför att ett jämställdhetsperspektiv finns med i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen – från förslag, till genomförande och utvärdering. I arbetet med jämställdhetsintegrering ska vi systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för kvinnor respektive män.

Jämställdhetsintegrering motverkar att jämställdhetsarbetet bedrivs i skymundan eller vid sidan av annan verksamhet. Jämställdhetsarbetet blir istället en del i det ordinarie arbetet och det ska utföras av medarbetarna i organisationen och inte utav speciellt utsedda eller speciellt anställda personer.

I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategin för att uppnå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv.

Bakgrund

Sverige har arbetat enligt strategin sedan 1994, då den antogs i och med propositionen ”Delad makt – delat ansvar”.  Dessförinnan var jämställdhet en rättighet som erkänts i svensk lag. Flera formella hinder hade undanröjts genom åtgärder som särbeskattning av makar och en välutbyggd och subventionerad barnomsorg.

Men en segregerad arbetsmarknad med stora löneskillnader och kvinnors politiska underrepresentation vittnade om att reell jämställdhet ännu inte uppnåtts trots förändringar av lagstiftningen. Jämställdhetsintegrering sågs därför som ett svar på det tidigare jämställdhetsarbetets tillkortakommanden och ansågs vara en strategi som skulle leda till ett samhälle som var jämställt även i praktiken.

Det beslutades att alla delar av regeringens politik nu skulle bidra till jämställdhet i arbetsliv och samhälle. Jämställdhet lyftes upp som ett övergripande perspektiv och varje minister fick ansvar för att arbeta för jämställdhet inom sitt politikområde.